Fick frågan för ett tag sedan hur jag förbereder hästarna för tävlingsbanan, så här kommer mina bästa knep för att få hästarna att se ut som de stjärnor de är. 

1. Se till att hästen är ren. Det bästa och mest naturliga för hästen är att bli ryktad. Våra hästar ryktas dagligen, och vi brukar använda en gummiborste och massera över hela hästen så all smuts kommer upp till ytan innan vi ryktar för att verkligen få dem så rena det går.

Att bada hästarna är egentligen inte så bra för dem, man stör deras naturliga fetter och torkar ut huden på dem, men det är ju tyvärr oundvikligt att göra det då och då. Jag brukar tvätta dem innan tävling och sen bara det som behövs, oftast bara benen som man vill tvätta rena från sand och smuts så de inte får skav och annat tråkigt. Skimlarna kan man ju tyvärr inte få rena på något annat sätt än att tvätta, och det är också just skimlar som har känsligast hud så med dem är jag jättenoga med vad jag använder för schampoo. Babyschampoo ( det mesta som är för bebisar är bra) eller Hexocil fungerar fint- det är milt, neutralt och torkar inte ut huden. Hexocil är även desinficerande och utmärkt när de har skorv på benen, utslag osv. 

Det händer ju dock att man står där, med sin nybadade skimmel, som under den timmen man lämnat den för sig själv i sin box hunnit göra både nr 1 och nr 2, och rullat sig i det. Det är då man får plocka fram sitt hemliga vapen. Torrschampoo- ett måste i alla skimmelägares ryktlådor. Man sprayar på fläcken/fläckarna, väntar en minut, torkar bort. Superenkelt. Precis som med torrschampon för människor kan man ju inte hålla på sådär dag ut och dag in, men som quickfix är det oslagbart!

2. Det finns många fördelar med att klippa hästarna- det blir inte lika svettiga, torkar fortare och inte minst är de 100 gånger lättare att hålla rena. Att försöka hålla en långhårig skimmel ren är lika med uppgivna tårar och massor av svordomar, och det är precis sådant jag i största mån försöker undvika. Så- alltid klippta!

3. Det fanns en tid i mitt liv då jag flätade som ingen annan, jag vågar säga det nu. Jag var en jävel på att fläta faktiskt.  Nuförtiden har jag ingen häst att göra några flätor på (de gillar inte det) vilket man ju kan se som ett stort slöseri med talang. Jag får helt enkelt leta upp något annat att vara bra på, men här kommer en snabb liten guide till hur man får till några flätor, innan jag tappat stinget helt. 

Ren (!) man, klippt och ryckt jämn. Jag gillar ett göra många flätor, tycker det är finast så jag gillar att ha manen ganska tjock. 

Det är viktigt att man delar rakt så att man när man kollar på raden med flätor så är det raka linjer mellan dem, och att de är lika breda. Jag brukar använda en vanliga hårklämma och dela av på lika många taggar hela tiden. Klämman är också det bästa sättet att hålla undan resten av manen när man jobbar på en fläta. 

För att få flätorna så hårda och lite spretiga som möjligt är det bra att blöta manen lite, det gör också att fingrarna glider lite mer mot hårstråna vilket är mycket behagligare än det "brännande" som blir när man flätar torrt. 

Det absolut viktigaste är att man flätar hårt. Jag använder bara ett gummiband och rullar upp direkt, men de allra flesta brukar ha två. Jag brukar snurra in änden av flätan i gummisnodden så den inte spretar ut i själva knoppen, men håller snodden på så liten yta som möjligt för att undvika att knoppen blir kantig när den rullats upp. 

Och såhär kan det se ut. Man får inte kolla för mycket på hur varje enskild fläta ser ut, utan mer på helheten. 

Och som sagt, det fanns en tid då jag var betydligt bättre på det här än vad jag är nu. 😅

4. Inte mycket att göra med en ren häst om all utrustning är smutsig, då kan man lika gärna skita i det helt. Jag behöver väl knappast tala om att vi putsar allt läder varje gång det använts, samt gör rent alla skydd osv. Det är inte bara en fåfäng fråga, det är smutsiga saker som gör illa hästar, och dessutom går de sönder fortare. På tävling drar jag dock fåfängan ett steg längre.  Vi har jättefina mässingspannband på nästan alla träns, men de skiner inte av sig själva så inför varje start står jag där med mässingputset i handen och gnuggar.  Jag brukar också införskaffa en mycket billig sak som underlättar en fåfäng människas liv avsevärt- skoputssvampar (neutrala)! Några snabba drag på det rena lädret och det blänker sådär lagom fint som man vill att det ska. 

Och det var nog allt som jag kommer på just nu! Trots att jag nu skrivit den här långa listan på saker man kan göra för att piffa till hästarna lite så vill jag faktiskt påminna er om att den finaste hästen av alla är den som är lycklig❣️

PS Glöm inte putsa era stövlar, med skoputs! (Shoutout till alla er juniorer som springer runt med sadeltvål på stövlarna- I SEE YOU!)

Hej mina vänner, jag lyckades precis radera hela mitt inlägg och jag vet inte hur man livar upp saker från det döda på den här datorn 😒 I korta drag talade jag i alla fall om att jag har varit i Rotterdam i helgen, det var lerigt och jag var på rätt dåligt humör (förlåt Malin), men att hästarna är så duktiga att man inte kan låta bli att le åt dem. Gullan hoppade 1+0 i nationshoppningen och hade ett oturligt nedslag i GP, helt fantastisk ⭐️ Jag är en väldigt kvällstrött människa och har dessutom en helt fantastisk bok som jag knappt kunnat slita mig ifrån idag (spenderade flera timmar hos frisören och pratade inte med henne fören det var dags att skölja ur färgen..) så ni får helt enkelt hålla till godo med bara lite bilder från Rotterdam nu. I'll make it up to you in Falsterbo! Eftersom jag spenderar lite tid i Sverige nu så kan ni passa på att ställa frågor för det är störst chans att jag kommer ihåg att svara på dem nu (om ni ställt en fråga innan och inte fått svar på den-fråga igen), för jag är en rätt virrig människa. Jag kan dock komma ihåg exakt vad jag hade på mig under på Breeders-auktionen 2011, vilket bland annat var en jättefin blåtira... Imorgon ska jag och småbrudarna åka till Jump Club på dagtävling, och ni kommer ALDRIG höra mig säga det igen, men det ska faktiskt bli ganska kul. Vi hörs!

En olyckad bild på en fantastisk måne.

När man åkt lastbil hela natten - vissa har det bra 👆🏽

Ett regn som hette duga första natten...

...vilket ledde till blötare och skitigare boxar än akvariet i Hitta Nemo. 

Gullis var i alla fall glad över sin supergulliga boxgranne Miebello som snällt/ovetande delade med sig av sitt hö.

En annan kille som inte behåller höet i sin box är Ponnyn, i det här läget mest en ursäkt för att få krypa under boxguarden, men han brukar putta ut sin krubba när den är slut som för att tala om att han vill ha mer. Man får ju inte vara dum!

På mysiga promenader i parken ❤️

Kvällsmagi. (Vad ni inte hör är de hundratals grodor som sjunger/skriker)

Från magiska kvällar till magiska händer - det här är George som känner och klämmer på laghästarna så de är fit for fight. Gullan har någon slags hatkärlek till honom, hon tycker mest om när han är klar. Då mår hon som en prinsessa!

George kan även få människor att må lite bättre, och hårt arbetande groomar som vi är har vi ont lite överallt, så han hjälpte oss. Han kan ha sagt att jag mådde sämre än hästen, vilket jag förstod i samma veva som jag svor högt för att han tryckte så hårt i min nacke att det kändes som att hans tummar skulle poppa ut genom nyckelbenen. 5 min efteråt kändes det som att jag hade tagit av mig en alldeles för tung ryggsäck som jag burit på i flera månader. 

Spelar ingen roll var i världen man är, det här är vad som händer tidiga morgnar på en 5* tävling. Oglamoröst.  

Prisplockaren! Han var 4:a i en Ackumulator-hoppning som vanns av Jonna Ekberg och världens gulligaste Freestyler. 

Gulligaste lagkompisarna Roman & Gullan stöttade och peppade varandra innan nationshoppningen. Teamspirit!

Äntligen torsdag!

Idag är dagen som jag ÄNTLIGEN är klar med min tidiga Rio-planering. Jag vet inte om jag riktigt förklarade vad det var jag behövde göra (jag klagade nog mest om jag inte minns helt fel?) Vi måste i alla fall fylla i en lista med precis ALLA saker som vi vill ha i packningen på planet. Allt från hovkratsar till hur många bett vi vill ha med, och i vilket skåp/låda det ska packas i. Eftersom vi nästan aldrig packar för bara en häst och i ett plastskåp så är det lite stökigt att packa i huvudet, och att komma ihåg allt. Mycket av de småsaker som man drar runt på varje helg lämnar ju aldrig det stora skåpet så man glömmer ju lite bort att de är där. Ännu stökigare har det varit med fodret. Vi fick redan i vintras skicka in en väldigt detaljerad lista på allt hästarna kommer behöva stoppa i sig under OS, allt från betfor till elektrolyter, för att det ska godkännas av God knows who. Och nu får vi helt enkelt bara ta med det som finns med på den godkända listan, det är dock väldigt oklart varför vissa saker inte blivit godkända. Jag får exempelvis inte ta med betfor?! Så nu har jag helt enkelt fått leta upp något som är hyfsat likvärdigt på den godkända listan, och beställt hem det så jag kan fodra med det redan nu, vilket är tråkigt när man har ett fint samarbete med foderleverantörer och måste be dem skicka ett annat märke.

När exakt samma produkt i några få olika utföranden finns med över 30 gånger...

 På ett OS får man dessutom inte ha några loggor på saker och ting, vilket såklart innebär lite extraarbete. Skydden måste specialbeställas utan Veredus-logga (vilket Tomas & Sophie på Equalityline är väldigt hjälpsamma med, tack 🙌🏽), och alla mina finfina täcken som det står H&M på får ha semester hemma i garderoben. Så utöver den där jobbiga packlistan är det sånt jag har styrt runt med ungefär hela veckan (för att jag jobbar med det i ungefär 10 min och sen tröttnar och svär och kollar på en hel konsert på Youtube istället) så det känns som att vi ska åka till Rio på måndag- inte till Rotterdam. Har inte planera något alls för den resan, men det är ju i alla fall inom kontinentens gränser så det ska jag nog lyckas göra i helgen. Om planen håller kommer jag inte hem fören efter Falsterbo, så det blir återigen några veckor hemifrån. I Rotterdam är det nationshoppning igen, och för alla er som inte har sett den så har jag lyckats spåra upp en film på Gullans ena runda från Rom! Yeeey, please watch. 

https://www.youtube.com/watch?v=Gd3ZBTKJSuY

Hemma på gården rullar det på, när jag väl började jobba på riktigt igen fick jag i vanlig ordning fråga tjejerna om det mesta. Under tiden jag varit borta har det ju hunnit bli sommar. Alla tjocka täcken har bytts ut mot flugtäcken och alla fönster står öppna hela dagarna. Alla de hästar som varit iväg med mig (och fått göra lite som de vill) går knappt att leda till hagen för de drar iväg till gräset medan jag halvhjärtat säger till dem att "de inte får göra så för de andra tjejerna kommer bli så sura då!". 

Mr Grey, urgullig liten astronaut. 😍

Med sommar, sol & flugor kommer också eksem, vi har en liten tjej som förra året hade varken man eller svans, men som vi verkligen kom igång att ta hand om i tid i år och peppar peppar har hon än så länge klarat sig fint! Hon har ett eksemtäcke från Horseware och  så smörjer vi hennes känsliga ställen med det här magiska medlet. Dagens tips!

När man inte står och kliar sig hela dagarna har man ju tid med sååå mycket annat!

Det har varit skönt att vara hemma och bara följa rutinerna några dagar (tröttnar dock ganska snabbt så det är tur jag åker snart igen). Jag har passat på att jobbat på min relation med Märta, hon är lite svårflörtad och vi är sällan på samma ställe (hon är bästis med Bea), vilket jag tyckte jag löste fint när jag gav henne lite godis. 

Köpa kärlek går alldeles utmärkt. Kolla bara vad glad hon blev! 

Jag har också fjäskat lite för den yngre generationen genom Nettan, om den dagen någon gång kommer att hon ska ingå i Team Malin så kan det ju vara bra tänker jag. Jag skulle kunna tänka mig att släpa runt på henne enbart för att hon är så gullig att titta på 😍. 

Gullan övervakar arbetet!

Jag & hunden Tristan arbetar inte alls. 

'

Prioritering i stallfrysen!

Avslutningvis vill jag bidra med ett citat jag själv drog till med för ett litet tag sen i ett samtal med min chef:

"Vi måste skaffa oss fler bruna hästar."

Säg hej till lilla Doris allihop. Hon är brand new, jättesöt och väldigt mycket skimmel. 

Hej på er! Jag sitter äntligen hemma i min soffa i Norrköping❤️ Vi tog oss igenom St Gallen väldigt smärtfritt måste jag säga, det regnade alltid som mest när vi befann oss under tak så jag är tacksam. Gräsbanan var såklart inte särskilt fantastisk efter all naturlig bevattning som gått loss under den senaste tiden, så grabbarna slapp hoppa den helgen. Gullan hade tyvärr inte mycket till val eftersom det var nationshoppning (som vi dessutom räknar poäng ifrån) men hon var som tur var inte särskilt brydd om leran. Hon är tuff hon!

Arrangörerna var i vilket fall schyssta och bestämde sig för att sänka banan vilket med tanke på förhållandena och att man gärna ser att alla hästar har någon slags gnista kvar efter två rundor var väldigt skönt. Prinsessan var fantastik igen, rev ett hinder i första rundan eftersom hon och piloten inte riktigt hann bli överens om vem som egentligen är klokast, men hoppade allt annat fantastiskt. Andra rundan var bara helt klockren. Hon är bäst, det behöver jag ju knappast säga. Laget slutade som delad 2:a efter så fina prestationer av hela laget i andra rundan, där Rolf inte fick rida och allas resultat räknades. Well done! 
  

Bokstavligen talat 10 min efter att vi passerat den schweiziska gränsen! 

Obrydd, gräset var ju grönt så...

Mood of "hela St Gallen-helgen".
  
Det schweiziska regnet skapade inte bara problem på banan, utan även på lastbilsparkeringen som givetvis även den var på gräs. Jag vet inte hur de tänkte att det skulle gå till, de lär ju vara samma problem varje år eftersom det är allmänt känt att det alltid regnar i St Gallen (jag visste till och med det och det var första gången jag var där). De kanske tänkte att militärerna som knallade runt i stallen i början av helgen skulle hjälpa till, men they were long gone när vi verkligen behövde dem. De har uppenbarligen aldrig sett en Nicholas Sparks-film. Eller de kanske har sett en men den var nog garanterat dubbad till tyska och då är ju ALLT obegripligt och ocharmigt, så det fattade nog på riktigt inte piken.
  

Det var sådant här de höll på med, som sagt bara obegripliga saker. Inte såg de ut som Channing Tatum eller Zac Efron heller. BESVIKELSEN.
  
Vad jag skulle komma till var att vi givetvis satt fast med lastbilarna i gräset. De fick ringa in några specialgubbar som tillbringade hela fredagskvällen med att försöka få upp en enda lastbil. Jag har aldrig någonsin sett en lastbil sitta så djupt i gräset. Tillhörande hästskötare lämnade ifrån sig ratten och gick därifrån och blundade. Det var väldigt spännande! Speciellt med tanke på att man bara väntade på sin tur. Min pärla var dock jätteduktig och tog sig rätt så smärtfritt bort från sin parkering till hårdare vägar så att vi smidigt kunde åka på lördagsmorgonen. 
  

Gubbarna som hade sitt livs kväll!

Hade varit väldigt roligt att se gräsmattans nya konstruktion på söndagen när alla åkt hem. Hinner nog repa sig lagom till nästa år! 💪🏽

En liten solstråle som dök upp i Switzerlandet var Casello, som skickar en lite hälsning till sina trogna svenska fans! 

Mr Grey tog det här med ledig helg på största allvar!
  
Det var alltså med sann glädje som jag styrde kosan hem till älskade Sverige igen. Tröttheten övergick till någon slags röra av alla möjliga känslor när jag äntligen fick ta mig över Öresundsbron. Vattnet glittrade i solen, majoriteten av alla turister hade jag lämnat bakom mig i Danmark, tullgubben pratade svenska och radion spelade Good life med One Republic. Okej det sistnämnda var väl helt ärligt talat ett move jag gjort själv, det var inga högre makter som bestämde att den skulle spelas precis då, men den var bara så himla lämplig i den stunden att jag inte hade mycket till val. 

Jag och de tre musketörerna åkte direkt till dr Jonas för en vanlig kontroll om alla vara hela och fräscha efter turnén, och sen ÄNTLIGEN åkte vi hem till Norrköping. 
  

Jonstorp, lite mer full av brännässlor än när jag åkte  men så fin i sina sommarfärger. 

Gullis glad ute i sin hage igen!
  
Planen efter att jag kommit hem var mest att inte lämna soffan alls på några dagar. Problemet när man kommer hem är att man blir illa tvungen att ta tag i allt det som man skjutit bort när man varit i andra änden av kontinenten, och som vår kära veterinär vänligt nog konstaterade så är det mindre än 60 dagar till OS. WHAT? Hur gick det här till? Alla som eventuellt ska åka måste redan den 17 juni veta exakt varenda liten pinal som ska med till Rio, hur mycket det är värt (frågan är ju om man ska ta Ica-saxen eller den från Fiskars?) och var det ska packas. Man får ont i huvudet bara man tittar på det där dokumentet. Det är första gången jag ska organisera en flygning av en häst, och vill ju inte gärna missa något. Jag menar, det är ju bara OS i Rio en gång. 

Mitt i alltihop råkade jag gå med på att åka och flytta våra yngsta småglin från ett bete till ett annat, på min lediga dag. Detta kan ha varit mitt sämsta beslut på länge. Totalt skulle vi fånga in, lasta och flytta 5 st hästar. 6 h senare hade vi lyckats fånga 2 st och lasta 0. We bring the big guns tomorrow. 
  

Två trötta men ack så envisa småbrudar. Lilla söta grå heter Daisy Darling och är barn till Tamina och Corporal, halvsyrran bredvid heter Elvira och har Espri till mamma. 

När vi fortfarande var på "leta"-stadiet. Där gick vi i regnet i den svenska (inhägnade) vildmarken och letade efter en flock hästar. När vi väl hittade dem insåg vi att invånarna i den hagen hade motsatt kön för vad vi letade efter, så vi fick packa in oss själva, dyngsura, i lastbilen och åka vidare till nästa hage. Ännu större än den vi redan gått runt i. 

När man äntligen hör en gren knäckas och ser skymten av ett tiotal små hästar. Game on!

Avslutningsvis en bild från den här fina stunden när Actrice och Sara fick ha en liten catch-up och prata gamla minnen på morgonkvisten. Bruttan till vänster väntar på att en unge ska poppa ut, som en fin liten tillökning i den samling av barn hon redan har. Jag skulle dock inte lita på ett ord hon säger om barnuppfostran, eftersom det var just hennes dotter vi jagade runt i flera timmar utan att få tag på. Snälla Actrice, lägg ner lite mer tid på att lära den här vettiga saker.

Jag ber dig. 

TO BE CONTINUED