Belöningsbaserad hästträning - Nyfiken på belöningsbaserad hästträning, men hur börjar jag? 

Det är alltid lika roligt när den här frågan kommer! Men när jag får den idag svarar jag inte på samma sätt som jag gjorde för tio eller ens fem år sedan. Vi lär oss nya saker  och våra metoder utvecklas hela tiden. Precis så som det ska vara!

Sedan kan svaren på hur du börjar också variera beroende på vem du frågar. Alla vi som tränar belöningsbaserat gör inte på samma sätt och vi kan lägga tonvikt på lite olika aspekter av träningen, eller som vi ibland kallar det - prata med lite olika belöningsbaserade dialekter. Så måste det också få vara! En tanke med föreningen BHIS är att olika varianter ska rymmas under samma paraply och berika varandra.

Men om du frågar just mig hur du ska börja så svarar jag så här idag.

Börja med att sätta dig in i teorin bakom det belöningsbaserade förhållningssättet. Det är inte bråttom att börja träna. Ge dig själv tid att förstå hur det fungerar innan du blandar in hästen. I slutändan kan du spara tid och krångel längre fram genom att göra en välplanerad start. Läs en bok och gå en kurs, tips och länkar hittar du mot slutet av detta inlägg. 

Ha heller inte bråttom att träna in något särskilt. Lägg i stället tid på att skapa ett lugn kring ätbara belöningar och att hitta bra pausbeteenden. Som jag nämnt i ett tidigare inlägg så är inte pausen en belöning när du tränar med positiv förstärkning, tvärtom kommer din häst att vilja undvika att få paus eftersom den hellre vill träna med dig. Du kommer att behöva pausstrategier för att kunna avsluta träningen på ett bra sätt.  Det låter kanske lite tråkigt att börja i den här ändan. Du är kanske väldigt sugen på att lära in nya roliga tricks eller kanske lösa något specifikt problem med hjälp av belöningsbaserad träning. Men genom att minimera risken för frustration i starten så ökar chanserna för att belöningsbaserad träning blir en trevlig upplevelse för både häst och människa. Som vi alla vet är hästar stora djur och om de blir frustrerade, arga eller väldigt entusiastiska så kan det innebära farligheter för oss. Dessutom har både häst och människa bättre inlärningsförmåga när vi är lugna och trygga i en situation, så vi vinner allihopa på att starta lugnt och tryggt. 

Hästar är oerhört lätta att motivera med mat men de blir också fort frustrerade om maten blir oförutsägbar eller upplevs svår att få tillgång till. Hästar är fysiskt och beteendemässigt skapta för att söka mat och äta under större delen av dygnet (16-20 timmar per dygn i frihet) De tar korta pauser i ätandet, sällan mer än två timmar och aldrig mer än fyra timmar. Många hästägare har svårt att ge hästen möjlighet att få sitt grovfoder jämnt fördelat över dygnet och att låta hästen söka och hitta mat under dygnets alla timmar. I stället ges hästarna större mängder vid några få tillfällen under dygnet. Det gör att många hästar är stressade kring sin mat och upplever en brist på resurser - trots att de är välskötta och i perfekt hull med en balanserad foderstat.  Om du har en häst som har begränsade möjligheter att äta på ett naturligt sätt så blir det extra viktigt att tänka på att inte träna med hungrig häst. Låt hästen äta en portion grovfoder innan du börjar och introducera sedan matbelöningarna med en extra hög grovfoder tillgängligt under träningspasset. Personligen tycker jag om att introducera belöningsbaserad träning för en ny häst på bete, men nu är vi ju mitt i vintern och det är långt tills gräset kommer. 

Välj ätbara förstärkare som är tillräckligt intressanta för att hästen ska ta emot dem, men inte så läckra att hästen helt väljer bort grovfodret och bara vill ha mer av dig. För många hästar går det bra att använda det vanliga grovfodret. Annars kan du prova t ex lusernhack. För mina nuvarande hästar som har fri tillgång på grovfoder funkar inte grovfoder eller bara lusern som förstärkare, så jag har fått välja sådant som är lite mer attraktivt. T ex blanda lusernhack med lite lågenergimüsli eller fiberpellets. 

Mitt första fokus är att hitta en bra belöningsrutin där jag kan ta belöningen ur fickan och ge till hästens mun i en smidig rörelse. Jag vill att det är min hand som kommer till hästen, inte hästen som möter min hand. I en del introduktionsbeskrivningar kommer du att se förslag på att vänta ut hästen tills den håller huvudet och hals rakt fram innan du belönar. Det här med att vänta på rätt beteende att förstärka kan dock vara en perfekt grogrund för att bygga in frustration hos en häst som är ny på belöningsbaserat, så numera väljer vi att istället jobba med hög förstärkningsfrekvens, dvs att många gånger i tät följd belöna med utsträckt arm där vi vill att hästens huvud ska vara. Genom att vara snabb med min belöningsplacering upptäcker hästen att det är smartare att ha kvar huvudet rakt fram så kommer maten direkt in i munnen. Att jobba med bytta och belöna med mera mat i byttan när hästen äter med huvudet i byttan är ett annat sätt att få förstärka huvud bort från godisfickorna utan att skapa den frustration som metoden  “vänta ut rätt beteende” riskerar att orsaka. Att vilja undvika frustration handlar inte bara om att inlärningen ska vara trevlig och rolig för hästen, även om det så klart är det viktigaste. Att undvika frustration innebär också att det blir säkrare för människan under träningen och dessutom så minskar du mängden extra beteenden som du kan råka förstärka av misstag.

Här Anna Hjelmroths pedagogiska filmklipp om hur vi behöver balansera upplägget för att undvika att baka in frustration i träningen.

Först när jag tycker att jag har hittat ätbara belöningar som är lagom attraktiva och hästen och jag har fått flyt i handmatning och byttmatning så tycker jag att det är dags att lägga till en belöningsmarkör.  Jag väljer först en muntlig. Den är lätt att byta ut om jag upptäcker att jag fått med något trassel i belöningshanteringen. Välj ett ord eller ljud som du inte använder i ditt vanlig umgänge med hästen. Som ni kanske här på filmen med Unna har jag “Bra!” som markör, och det är inget jag rekommenderar annat än till gamla klickerrävar som har i ryggmärgen att alltid dela ut en belöning efter markören, även om en råkat säga fel! 

Så välj något annat, t ex   klick, japp, yes eller något som känns lätt för dig att säga men inte ingår i ditt vanliga prat med hästen.  Säg ordet precis innan du påbörjar din belöningsrörelse. Tänk på att alla rörelser du gör mot din godisficka också kommer att vara markörer för hästen, dvs de signalerar också att belöning är på väg. Så för att din valda markör ska få en tydlig betydelse för hästen så måste du vara petnoga med att den kommer först innan du börjar din rörelse.   Klickern sparar jag tills jag känner mig helt säker på att våra belöningsrutiner är solida.

Som första beteenden att lära in när belöningsrutinen fungerar så gillar jag targets. En target är ett föremål som hästen vidrör med en kroppsdel för att få klick och belöning. Multarget och hovtarget är de vanligaste. Targets är inte bara enkla, roliga första övningar. De är också viktiga verktyg senare i träningen när vi vill förklara för hästen vad vi vill att den ska göra utan att använda tryck. De första beteenden en häst lär sig belöningsbaserat har en tendens att bli favoritbeteenden som hästen gärna vill plocka fram så fort den blir osäker, uttråkad  eller tycker att det går för lång tid mellan belöningar. Därför blir det ibland stökigt med hästar som fått lära sig ett trick med godis som t ex stegra, spansk skritt eller att pussas,  men som inte har möjlighet att få ätbara förstärkare för andra beteenden som t ex stå lugnt och vänta. Eftersom ett targetbeteende kräver att det finns en target framme att muldutta eller ställa sig på så minskar det risken för att det blir något hästen gör när vi inte tänkt oss. Vi kan göra det tydligt för hästen när det är belöningsbaserat träningsläge och inte, genom att plocka fram och ställa undan våra targets. När en är ny på belöningsbaserad träning och ännu inte vet om det här ska få genomsyra hela ens hästtillvaro så är det viktigt kunna signalera till hästen när ett belöningsbaserat pass börjar och när det slutar, t ex genom att plocka bort targets och ta av sig sin belöningsväska. 

Själv använder jag inte några start och stoppsignaler för att visa när det är träningspass. Jag har ett belöningsbaserat förhållningssätt i allt jag gör med hästarna och för mina hästar finns det alltid chans till belöning. Däremot så är vissa beteenden kopplade till vissa situationer, platser eller föremål. Jag håller t ex inte på och frishejpar olika rörelser på stallgången, där är det bara stå stilla beteenden som förstärks. Hästar kopplar snabbt ihop platser med vad som gett utdelning där, så bli inte irriterad på din häst när den försöker göra det ni gjorde igår på en viss plats på ridbanan fastän du tänkt något annat idag! 

När du vill läsa mer om belöningsbaserad hästträning så finns det numera tre olika böcker utgivna på svenska. 

Rida med klicker av Susanne Åkesson kom ut 2017 och är en lättläst inspirationsbok om belöningsbaserad hästträning som utgår från Susannes personliga resa med sin första klickerhäst Joey. 

Relation före prestation av Anna Stavholm kom ut 2019 och förklarar pedagogiskt hur du kan komma igång med klickerträning och innehåller många olika förslag på belöningsbaserade övningar och tricks. 

I slutet av 2021 kom finländska tränaren Minna Tallbergs bok Motiverad häst - inlärning, beteende och kommunikation ut på svenska.  Den beskriver pedagogiskt och utförligt hästens beteenden, behov och inlärning. Minna går igenom hur du kan introducera ätbara belöningar i din träning och på det sättet få en mer motiverad häst. Minna använder i större utsträckning än Susanne och Anna en kombination av positiv och negativ förstärkning. Jag delar inte hennes syn på varför detta skulle vara nödvändigt eller ens effektivt,  men jag tycker ändå att hon skrivit en väldigt bra bok som jag önskar alla hästmänniskor läste. Om du ännu inte är helt säker på att du vill släppa taget om dina nuvarande metoder men längtar efter en djupare förståelse för din häst och skulle vilja testa vad ätbara belöningar kan göra för er träning och kommunikation - då är detta definitivt en bra introduktion till belöningsbaserad hästträning! Efter att första tryckningen snabbt sålde slut finns den nu att beställa igen. 

Hos Relationsbaserad Hästträning finns omfattande interaktiva e-böcker som förutom text även innehåller videoklipp, poddavsnitt och webinarium. Anne Dirksen som driver företaget rekommenderar att du börjar med “Hästens känslor och signaler” som första steg. Det finns gratis utdrag på hemsidan för dig som vill kika närmare på detta alternativ.  

Böcker är ett bra sätt att få grepp om teorin bakom träningsmetoden, men oftast behövs även stöd och individuellt anpassade råd från en tränare när en ska omsätta teori till praktik. Som jag berättat i ett tidigare inlägg så har många belöningsbaserade tränare legat i framkant när det gäller att erbjuda digitala kurser och träningsstöd. Här följer en lista på några olika introduktionsmöjligheter som finns tillgängliga just nu. 

OHR+ erbjuder en introduktionskurs online med start den 7 februari

Hos ETOLOG.SE finns än så länge första delen av en planerad serie om tre om Klickerträning för häst

Hos Anna Stavholm finns en online introduktionskurs som du kan välja med eller utan individuell coachning 

För dig som inte har egen häst eller som vill vänta med att prova på sin egen så finns det några ställen som erbjuder klickertränade lektionshästar. 

På Stall Kungskvarn i Linköping erbjuds förutom lektioner och coachning online även möjligheten  att komma till Kungskvarn för läromästarlektioner där du får träna med en erfaren klickerhäst. 

Även Stall Lyckoklövern i Falkenberg erbjuder möjligheten att komma dit på plats och lära sig klickerträning tillsammans med gårdens erfarna klickerdjur, som förutom hästar även inkluderar getter och höns. 

Att klickerträna flera djurarter är väldigt utvecklande för ens tränarfärdigheter.  Många av oss som har hållit på ett tag gick t ex en hel serie med Chicken Camps  för den legendariska djurtränaren Bob Bailey. På dessa kurser samlades hundtränare, tränare från djurparker och någon enstaka hästtränare för att med den för alla neutrala hönan som lärare bli bättre på teori och praktik. Galet roligt och lärorikt! 

I brist på hönskurser rekommenderar jag varmt att gå en klickerkurs med hund som en del i din förberedelse för att börja träna hästen.  

Att börja med hunden har varit mångas väg till att även vilja träna sin häst belöningsbaserat. I föreningen har vi just detta som tema för vår nästa medlemsföreläsning online den 1 feb kl. 20.    “Belöningsbaserad häst- och hundträning, skillnader och likheter över artgränserna”. Hundtränaren  och beteendeanalytikern Eva Bertilsson och den belöningsbaserade AR-entusiasten Angelica Hesselius har samarbetat i olika projekt under de senaste åren och är fyllda av upplevelser och erfarenheter som de vill dela med oss. 

Vi är ju bara i början av året så flera tränare kommer att fylla på sina kurskalendrar! Ett bra stället att hålla reda på vad som erbjuds är den fristående gruppen Klickerträning av hästar - Belöningsbaserad hästträning på Facebook där det kontinuerligt tipsas om kurser och föreläsningar. Det är också ett bra ställe att utbyta erfarenheter med andra, allt ifrån nybörjare till mer rutinerade hästklickare!  

Det blir mitt sista kom-igång-tips för idag! 







Läst 27796 ggr



Fler inlägg

JAN
23
2023

Nu har det gått sex månader sedan jag skadade ryggen och eftersom det sägs att det tar ett helt år att bli fullt återställd från den här skadan så borde jag alltså vara halvvägs?

Jag har jobbat 50 % i en månad nu. Det har varit ganska tufft. Jag har ont när jag kommer hem och då har jag extra svårt att klara av råkalla utomhuspass med hästar och hundar. Dessutom blir jag extremt trött av smärtan och vill bara sova. Det är alla sittande möten som ställer till det på jobbet. På helgerna mår jag mycket bättre eftersom det går att varva fysiska aktiviteter och vila på ett helt annat sätt då. Att klara av jobbet och djuren är prio, så allt annat får fortsätta vara på paus. Återstår att se om det finns något socialt umgänge kvar när jag klarar av att sitta med på middagar och fikastunder igen? 

Min osteoporosutredning blev nyss klar och det är inget fel alls på mitt skelett. Det känns så klart som en stor lättnad både för mig och mina anhöriga att veta att jag inte kommer att gå sönder igen för minsta lilla stöt. Unghäst och benskörhet hade kanske inte varit världens bästa kombo…

Dunnit har jag ju grejat med själv länge nu, men nu kommer jag även att allt mer träna själv med Unna också. Jättekul, hon är så underbart positiv och cool med det mesta. En individ som verkligen vill ut på äventyr i världen. 

När en har en häst på 14 och en på snart 3 år så är det lätt att tro att det är den vuxna hästen som stöttar den yngre på utetur. Men hos oss har det verkligen blivit tvärtom. Unna går först och Dunnit tycker att det är så skönt. Dunnit blir trygg och avslappnad när Unna Utforskaren tar täten. 

Vi har kommit igång med träning för tränare igen, vilket känns så efterlängtat efter denna långa ofrivilliga paus. Tack vare att vi nu kör online så kan jag välja olika dagar för hästarna och på det sättet orka med båda två i vinterkylan utan att ryggen skriker. 

Fokus med Dunnit är bl a mer självständig rörelse framåt. Hon älskar att följa men tycker det är svårt att lämna och att röra sig självständigt. En belöningsbaserat tränad häst behöver kunna både och. 

Med Unna är det lite tvärtom. Hon har mycket självständig rörelse framåt men glömmer ibland att halt också är en himla fiffig gångart. Jag kommer ju att vilja ha henne mycket framför mig i tömkörning och körning så småningom, men först behöver vi etablera välförstärkta signaler för stopp och start, samt svängar så klart. Just nu jobbar vi i skyddad kontakt, omvänd rundkorall eller längs staketet på ridbanan, och lägger klick/förstärkning på signalen “Whoa!” Att gå framåt förstärks av signalen för stopp “Whoa!” Jag behöver inte klicka för själva gåendet, Unna har så mycket egen rörelseglädje att hon fixar att ha start-rörelse-stopp som en sekvens eller kedja med klick/belöning efter stopp. 

Apropå signaler så fick jag nyligen lära mig att i körning så använder de flesta samma muntliga signaler för att det ska vara lätt för hästarna att byta kusk. Men ett krux för mig, (och andra gamla westernryttare), är att “Whoa” i körning används för att sänka tempo medan “Ptroo” betyder stanna och gör inget annat förrän du får nästa signal. Dvs det som är “Whoa” inom western. 

Min hjärna kommer aldrig att fixa att byta innebörd på “Whoa” och “Ptroo” får jag inte ens ur munnen på ett trovärdigt sätt. Så förlåt, men det kommer att bli en häst med felkopplade körsignaler. Vilken tur att jag aldrig brukar sälja mina hästar! 

Men smackning för framåtrörelse ska vi väl klara av i alla fall. Det är ofta en förgiftad signal för crossoverhästar, eftersom den för dem har en nära association med framåtdrivande hjälper som skänkel och spö. Men inte för Unna, som inte har varit med om något sådant. Så då kan jag enkelt göra signalöverföring från vårt nuvarande “kom”. Signalöverföring gör vi när vi vill byta signal på ett beteende. Eller lägga till ytterligare en signal. Samma beteende kan ju har flera olika signaler, t ex en taktil och en verbal, som kan användas oberoende av varandra, utifrån vad som är smidigast i en situation. Vid signalöverföring ger en den nya signalen precis innan den redan inlärda. I mitt exempel blir det då att jag kommer att göra smackning först, sedan säga “kom” och sedan klicka och belöna när hon startar rörelsen. Efter ett antal upprepningar av proceduren så kommer hästen att förvänta sig den inlärda signalen när den får den nya signalen och “tjuvstarta”. Då kan jag börja klicka och belöna det, och vips så har vi en ny signal på plats. 

Observera att den här proceduren fungerar dåligt om den redan inlärda signalen är inlärd med tryck/eftergift. Då kan gamla signalens associationer till tryck och eventuell risk för upptrappning eller korrigering om en inte lyder, spilla över på den nya signalen, även fast du klickar och belönar. Då kan det vara bättre att frishejpa fram rörelsen från noll och sedan lägga på en ny signal, även fastän hästen “kan” rörelsen på det gamla sättet. 

På det temat lyckades jag klanta till det rejält för ett tag sedan när jag shejpade backa mot bakhovstarget med Dunnit. Vi fick upp ett väldigt flyt och jag tänkte att det var läge att lägga signal på det. Tyvärr fick jag hjärnsläpp och sa käckt  “backa”  så fort den tanken dök upp i mitt huvud. Dunnit kan sedan tidigare givetvis backa på signal, både från marken och uppsuttet. För tryck och för verbal signal “back up” och “backa” som låter typ lika. Jag brukar alltid belöna backning när jag bett om den, men tre års matande efter backa på gammal signal tar tydligen inte bort alla associationer till traditionell träning. Så lika snabbt som det där “backa” slank ur mig i det fram tills dess helt belöningsbaserade shejpingpasset, lika snabbt skuttade Dunnit bort från platsen med rekvisitan och tog sig själv en paus på behörigt avstånd. Även efter paus visade hon att hon inte ville gå till bakhovstargeten igen och hon buffade bestämt på mig i riktning mot annan rekvisita där vi kunde göra en helt annan övning. 

Ibland är träning med crossoverhästar lite som att bygga korthus. Klantar en så rasar hela bygget. Bara att börja om, och helst hitta en stabilare struktur vid nästa försök. Kanske silvertejp på mig, så det inte slinker ut något ogenomtänkt när jag får feeling? 

Men Dunnit har, precis som alla hästar, sin alldeles egna utvecklingskurva. Helt plötsligt funkade rörlig target på marken. Med snöre! Egentligen Unnas target till en helt annan övning, men Dunnit fick prova lite och tyckte det var helt ok att följa och dutta på morotsmjukisen. Hon som har visat ovilja till allt som rullar, kasar och rör sig runt fötterna och som dessutom tycker snören är rätt läskiga. Jag har ingen som helst plan med det här, det är bara roligt att se henne erövra sådant som hon tyckt varit svårt. Det är många gånger olika träningstips som involverar poolnoodles, bollar, följa targets i rörelse osv har blivit platt fall för oss eftersom det ger henne obehag av någon anledning. Men hon utvecklas, i sin egen lilla takt. 

För dig som själv vill utvecklas och utforska vad belöningsbaserad träning kan göra för dig och din häst så håller vi på att sätta ihop ett riktigt fint kalendarium i föreningen under vårterminen. Det kommer en djupdykning i hur hästar och människor egentligen lär sig, det kommer även en introduktionsföreläsning för dig som är ny på  belöningsbaserad träning och det kommer en inspirationskväll om hur du använder positiv förstärkning på dig själv för att bli en bättre partner till din häst. 

Samt en hel del annat, så håll utkik på hemsidan och i våra sociala medier!

Först ut för i år är en temakväll om att tävla som belöningsbaserad hästmänniska den 21 februari kl. 20. Varmt välkomna! 






Läst 2761 ggr Kommentarer Kommentera

Har det gått bra för alla? Var det lugnt hos er?

Så hälsar vi djurägare på varandra på Nyårsdagen i stället för att öppna med God fortsättning som vanligt folk.

Andra avslutar det gamla året i festyra och påbörjar det nya med bakfylla och pizza. Vi med djur planerar, kontrollerar och optimerar efter bästa förmåga hela vägen in i kaklet, inte bara för att alla ska må bra utan faktiskt också överleva. 

Sedan vaknar vi spiknyktra men utmattade och möts av de rubriker som påminner oss om varför vi gjort allt och hur det ändå inte alltid räcker. 

Alla mina fyrfota klarade sig bra. Den skottberörda hunden fick ju lugnande/ångestdämpande i flera dagar och sedan maxdos på aftonen. Vi åt en mycket god, trevlig och tidig nyårsmiddag hos våra vänner som bor på en gård. Ingen av oss pallar att fira nyår ihop med folk som inte har djur och som därför inte begriper vad det innebär. Våra hundar var med under bordet, en drogad och en med tuggben. Kl 23 skildes vi åt, de för att vakta sina hästar och får i stallet och vi för att ta hundarna till Arlanda där det är fyrverkeriförbud. Vi hängde på en parkering bland andra hundägare och där väntade vi också in besked från vår stallägare om att det gått bra för alla hästar på Udden. Våra lösdriftshästar är ute i sina flockar eftersom det är lugnande för hästar att få följa sina normala rutiner och få hålla ihop i sin grupp. Vi har reflexer på alla och våra stallägare lyser upp hela gården med maskiner och strålkastare för att dämpa ljuseffekter av fyrverkerier. I år var stogruppen lugn, inte ens Dunnit tyckte det fanns anledning att springa denna gång. Killarna var lite oroligare, men kanske mest för att de fått en ny gruppmedlem precis dagarna innan.

Först när Jennies meddelande kom att allt hade gått bra för hästarna så var det läge att köra hem. Lättade och trötta stupade vi i säng. På morgonen lyfte jag som vanligt mobilen för att höra hur det gått för alla vänner och bekanta. 

Min vän Linnéa Larsson formulerade det så himla bra och jag återger hennes text här med hennes tillstånd: 

Gott Nytt År, 

vi överlevde hela vägen in i 2023...

Så här dagen efter nyårsafton vaknade jag utmattad men lättad över att mina närmaste hade klarat natten utan trauman och tragedier. 🙏 En lättnad som snabbt byts mot en stark ångest. Så snart man öppnat mobilen, möts man av bilder på bortsprungna och saknade djur. Historier om andra djur som traumatiserats, dött eller avlivats i fullkomlig skräck under natten. På grund av något som någon annan kallar för "nöje". 

Personligen är jag helt slutkörd idag. Hos oss har vi haft en lång upptrappning med förberedelser som når sin kulmen under nyårsnatten. Då äger vi inte ens något djur som är det minsta skottberörd. Men det är ett ständigt och stort arbete att se till att det förblir så. I alla fall så länge människor ska envisas med att fortsätta med sina "nöjen"...

Hela december består av förberedelser för nyårsnatten. Anpassat träningsupplägg för samtliga djur, för att "toppa den mentala formen" inför nyårsnatten. Planera: Vart ska vi vara, vad blir bäst för respektive djur och vem stöttar vem? Var vi ska "fira" är en icke-fråga. Fira kan vi göra i januari. Fira att allt gick bra. Om det gick bra... 

Flera av dom djur som fick sätta livet till inatt HADE fått alla dessa förberedelser de också. Men det räckte inte för dom. Triggar paniken igång så gör den ju det. Och det kan hända VILKET djur som helst, vilket nyår som helst 😭.

Jag blir som sagt helt utmattad... Kan inte ens tänka mig hur trötta de människor som har tagit hand om ett skottberört djur inatt, måste vara... Styrka till er! ❤️

När andra förbereder för skålen strax innan tolvslaget 🍾 och lämnar sina nyårslöften till varandra📜, så drar vi i stället fram årets största festmåltid och serverar djuren🥕🍎🥩. I hopp om att fokus ska ligga i det ätbara tills allt är över. När klockan sen slår tolv kan vi inte annat än att hoppas att allt går väl, för när alla har räknat ner till 00.00, då bryter kriget ut.

Vi överlevde, det gick väl, för oss.

Men tankarna går idag till alla dom som förlorat sin vän inatt. Det går inte med ord beskriva hur fruktansvärt det är. Beklagar så innerligt 💕

Vi måste förändra. Så här KAN vi inte fortsätta! 😥😭

Hur förändrar vi den här världen? Hjälp mig!

Mvh Linnea, leg veterinär

@teamrplus

.........................................................................................................................

Själv tror jag ju starkt på organisering och föreningsliv som förändringskraft. Det räcker inte med att klaga i olika forum på nätet. Därför är jag väldigt glad över att det som från början var en Facebookgrupp nu har blivit en officiell förening, Riksföreningen Stoppa fyrverkerier för privatpersoner

En förening kan samarbeta med  andra  organisationer,  bedriva opinionsbildning och påverka beslutsfattare. Självklart blev jag medlem direkt. Jag hoppas att alla hästmänniskor som är less på att tillbringa årets sista dagar med att oroa sig för skador, stress och panik hos sina fyrfota vänner också blir medlemmar!  Det kostar endast 100kr att vara med och visa att vi är många som önskar oss nyårsfirande som är trygga -  för tama och vilda djur, men också för barn, demenssjuka personer, ljudkänsliga personer, krigstraumatiserade personer och inte minst för våra poliser och övrig blåljuspersonal.






 


Läst 10810 ggr Kommentarer Kommentera

Inte oväntat väckte mitt förra inlägg en del reaktioner i kommentarsfältet. Det är känsligt att sätta ord på varför en inte vill träna sina hästar enligt rådande normer. Det uppfattas ofta som kritik mot dem som tränar på de vanligaste sätten. Kritik vill en nästan reflexmässigt försvara sig emot. Läs gärna inlägget om kognitiv dissonans om du känner dig irriterad. 

Indirekt är det kritik i någon form, när någon väljer att lämna en metod för att göra på ett annat sätt som en tycker är effektivare, trevligare, roligare eller bara helt enkelt passar en bättre. Men den kritiken är ju inte personligt riktad mot någon annan, den är ju snarare riktad mot strukturer, normer och rådande föreställningar. Jag tänker väldigt sällan att hästmänniskor vill sina hästar illa eller att folk inte älskar sina hästar. Jag utgår från att alla gör sitt bästa med den kunskap de har just nu. Men kunskapen om inlärningspsykologi är besvärande låg även bland erfarna, kunniga hästmänniskor. När Hippson hade tema om positiv förstärkning i nr 1/22 så var det t ex ingen av de tillfrågande ”ryttarprofilerna” som faktiskt visste vad som är positiv förstärkning för en häst. 

Jag skulle önska att Minna Tallbergs bok Motiverad häst - inlärning, beteende och kommunikation var obligatorisk kurslitteratur på alla hästrelaterade utbildningar och ridskolor. Utan grundläggande kunskap om inlärningspsykologi blir det svårt att göra medvetna metodval. Och spoiler - även de som säger sig inte använda någon särskild metod när de tränar sina hästar, använder något sätt att påverka hästens beteenden. Att påstå att en inte använder sig av förstärkning är lite som att påstå att en inte använder sig av gravitation. 

Alla träningsval kommer med för- och nackdelar. Oavsett hur du väljer att träna så kommer din häst att känna något inför, under och efter träningen. Känslorna den upplever kommer att kopplas till utrustning, omgivning och till dig som person. Dina val kostar något eller tillför något till relationen du har med din häst. Du väljer och du kan inte både ha kakan och äta den, hur gärna du än vill. 

Om du vill bidra till forskning om hur hästägare fattar beslut om hur de vill träna sina hästar så kan du delta i den här studien vid Bristol University. Det tar ca 15 minuter av din tid.

En spännande person som ville något annat än det traditionella är Maasa Nishimuta, som i sitt sökande efter andra sätt att hantera och träna hästar lämnade hemlandet Japan och for till USA där hon praktiserade hos Peggy Hogan och studerade vid University of Northern Texas. I sin mastersuppsats studerande hon hur smekningar och kli kunde användas för att förstärka önskvärda beteende hos hästar och åsnor. Om detta kommer hon och hennes partner Sean Will från organisationen CAAWT att föreläsa på BHIS-dagarna 7-8 januari under rubriken ”Creating bond with equines: Introduction to the Constructional Approach and programming social reinforcers.” Vi tror att det blir en givande föreläsning både för dem som vill använda sig av flera olika typer av positiv förstärkning och för dem som vill använda mer positiv förstärkning i sin träning men inte ännu är bekväma med att använda matbelöningar. 

Den som vill höra mer om hästtjejen Maasas egen resa kan redan nu lyssna på Animal Training Academy’s podcast

Om du vill delta på onlinekonferensen så är anmälan öppen till den 3 jan.

På det personliga planet har det varit lite motgångar med mer ryggsmärta den senaste veckan. Jag misstänker att den huvudsakliga anledningen är den klassiska kvinnofällan ”Jul” och tror att allt blir bättre med det överstökat och klart. Det var härligt att fira och umgås med vår familj och alla djur, så det får väl vara värt lite extra ont. 

Bästa julklappen kom redan första advent då våra två kattungar flyttade hem till oss.

På julafton åker vi alltid först till hästarna och myser med dem. I år blev det gos och pyssel och sedan ett matsök med rotsaker och frukt.

Väder och väglag har minst sagt svängt under julveckan och det har pga underlaget varit svårt att få till någon vettig träning. Förutom med underbara Unna som aldrig ser några problem och anmäler sig frivilligt till allt. Det blir nog trailhäst av henne också till slut! Nordsvenskar ska ju kunna precis allt har jag hört 😉

Nu preppar vi inför Nyårsafton. I morgon ska hästarna på lösdriften utrustas med reflexer så att våra stallägare kan se ordentligt var alla är. Under 12-slaget så står de ute och vaktar hästarna med all belysning på från maskiner och ridbana. Jag skulle gärna vara med hästarna under tolvslaget, men en av våra hundar är väldigt rädd och hundarna behöver diverse åtgärder från både mig och min man för att det ska funka för den rädda och för att det inte ska överföras till vår andra hund. 

Fira, festa och koppla av får djurägare göra på andra dagar än Nyårsafton. Den rädda hunden är inte nykter, hon har redan fått lugnande i flera dagar pga okynnessmällandet som pågått dagligen här sedan julafton. 

Fyrverkeriförsäljningen har slagit alla rekord i år och jag hoppas innerligt att det inte innebär rubriker om skadade hästar och bortsprungna hundar på årets första dag. 

Jag önskar er alla en lugn och skadefri afton med hänsynsfulla grannar så ses vi på andra sidan sedan!


Läst 13844 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Belöningsbaserad hästträning »



Här hittar du alla våra husbloggare

Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Hippson AB Vallgatan 16, 302 42 Halmstad

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.