Marie Ryman
NOV
28

Inte så mycket glamour

 

Om ridsport-galan ligger högst upp på glamour-skalan i hästvärlden, kan jag lova att jag befann mig i motsatt ände i morse. 

 

05:45 var det ungefär 2 plusgrader ute, det snöade horisontellt, blåste motvind, var kolsvart. Precis då cyklade jag på en väldigt gropig grusväg till min häst för att morgonfodra och släppa ut. Fascinerande hur mycket man faktiskt står ut med, och fortfarande, utan tvekan, tycker att det är värt det flera gånger om. Väldigt fascinerande. Jag såg absolut ingenting. Träffade alla gropar. Typisk överklass-sport det här.



Och sedan, 06:55, börjar stalltjänsten på skolan. Inspirationsnivån vid precis den tidpunkten är ungefär som ovan. Det märks att det är november.


I slutändan hamnar man på något mystiskt sätt ändå på plus för med jämna mellanrum kommer det energikickar som gör att man orkarcykla många mil till! I måndags red jag och Medina med på b-tränarkurs med Lasse Parmler i spetsen, det var väldigt kul och hon kändes alldeles jättefin! Det täckte upp för i morse med råge.

 

Det har flutit på helt okej även tisdag-onsdag med henne, men jag behöver bli ännu mer beslutsam och våga galoppera in distanserna nu. Det är så lätt att man börjar tänka bakåt på en större häst, men hon är väl ihopriden och väntar jättebra, så... Ja då var det piloten som ska tänka rätt också. Ett festligt sätt att lösa det på var visst att höja hindrena, sådär Marie, nu måste du rida ordentligt och tänka framåt, annars går det inte. Japp..  

 

För varje ny häst man lär känna får man nya saker att ta med sig i verktygslådan. Medina och jag hade vår sista dag tillsammans idag och jag kan bara tacka för en rolig och nyttig upplevelse! 


 

Även Chimeca tog ett par små språng idag, han var lycklig och ganska på men höll sig på mattan ändå, och kunde dessutom slappna av bra efterhand vilket är positivt. Ska bli så kul att komma igång igen nu!

 

 

 

Mexx har jag det lite svårt med just nu däremot, inget flyt. Jag strök mig från tävlingen i söndags, jag tyckte inte att det var värt att åka när vi inte riktigt är i form. Vi red b-tränarkurs även i dressyr igår, och det gick inget vidare det heller. Det känns rätt jobbigt att pröva ett nytt system sådär två dagar innan programridning, som inte kändes rätt för oss, så idag var det bara back to basics igen, försöka få rätsida på det hela och lite hejd på fröken... Okej, djupt andetag nu, i morgon ger vi oss på Msv B:2 igen.

 


Vi har även hunnit äta kalasgod och trevlig middag hemma hos Marianne, planerat inför öppet hus 8:e december, smidigt planer för hur vi ska kunna sopa banan på RS pepparkakshus-tävling (det blir storslaget), och börjat fila på en ny film till RS-galan som kåren arrangerar innan jul (glamour!). Betty är galet pigg och har bockat så högt att jag anade Stora Ekeby över grantopparna, tack och lov för mitt fegsnöre till förbygel! 




Examensarbetet tar sin tid, igår vägde vi alla 31 hästar i Norra stallet som ingår i den stora studien där hälften av hästarna fodras i nät. Carnau vann, 666 kilo.

 


OCH så har vi gått igenom två dygns filmning av slowfeeding-hästarna, det är ingen vidare action i stallarna om nätterna vill jag lova...






På dagarna händer det lite mer. 

 





Vi tittar var tionde minut och drar streck i etogramet för vad hästen gör precis då. Sedan trillar det ut spännande statistik i slutändan. I morgon har vi gruppträff med handledare och examinator, då vi ska diskutera material och metod. Hoppas den inte är helt åt skogen eftersom vi redan kört igång...

 

 

 


Läst 24218 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
25

Och vinnaren är....

 

Betty-special var utlovad! Förutom flera hundra namnförslag fick på köpet ett gäng frågor om henne, så jag tänkte att vi tar dem först.




Betty hemma på gräsmattan i somras.

 


Varför köpte du en så ung häst och vad tittade du efter när du letade?

Anledningen till att jag köpte en 3-åring var helt enkelt för att jag ville vara med och göra min egna häst från början. Jag hade en lång önskelista, här skulle väljas med omsorg...

 

Kriterierna var att det skulle vara ett sto, bra hoppstam, trevlig exteriör utan större avvikelser, lätt i typen och inte alltför stor, och sedan såklart massa annat som är svårare att sätta fingret på - inställningen är nästan det viktigaste. Jag såg Betty på film från Tyskland och smälte... Hon hoppade spänstigt och såg ut att ha en otroligt okomplicerad och skön attityd till hinder som jag gillade, så den magkänslan gick jag på. 

 




Vad äter hon?

Hon är ganska svårfödd men tack och lov är hon väldigt matglad också. Drygt 20 kg hösilage per dygn äter hon, plus lite kraftfoder och betfor. Hon har en känslig mage så jag får vara försiktig, men hon går upp i vikt och musklar sig så det verkar fungera.

 

Vad har du för utrustning till henne?

Inget konstigt - träns med remontnosgrimma, tjockt tränsbett med bettskivor för att det ska ligga still. Förbygel att hålla i sig i vid behov. Sadel med säkerhetsstigbyglar, just nu har vi freejump men den hederliga varianten med gummisnoddar som vi har på Strömsholm är inte så tokiga. 

 

 

Hur ser en vanlig vecka ut? Hur lägger du upp träningen?

Det här är ju det roliga, att få lägga ihop allt man lärt sig och försöka läsa av vad som passar just den här hästen bäst. Unghästen ska ju tränas för att kunna hålla och prestera som vuxen, och då behöver den få stöta på allt den ska göra senare i livet - men i små doser, hellre lite och ofta än sällan och mycket.

 

Med Bettys psyke är det busenkelt, rida ut två dagar i veckan har varit grundtanken. På grusvägar, skogsstigar, ängar, blöta underlag, fastare underlag, klättrat, hoppat små stockar, och i mellanåt har vi växlat med longering, tömkörning och löshoppning. På vägen lär hon sig allt hon behöver kunna.

 

När hon har verkat trött har hon fått viloperioder inlagda, när hon har varit väldigt pigg har hon fått göra lite mer. Det finns inget recept som passar precis alla hästar, det viktiga är att man kan läsa av hästen och anpassa sig efter det. Så någon vanlig vecka finns inte riktigt.

 

 



Så till den stora frågan - vad ska hon heta?

Juryn har sammanträtt, och efter omsorgsfullt överläggande lyder motiveringen:

Till att börja med har namnet inte alltför många träffar på blup, och bara det är en prestation. Namnet gör praktiskt nog smeknamnet Betty fullt förståeligt, vilket vägde tungt i bedömningen. Imponerande, framförallt eftersom namnet dessutom börjar på rätt bokstav för att matcha stamtavlan OCH låter bra i högtalarna i Scandinavium. Hatten av.







Svårare än så var det inte! Först in med förslaget och vinnare av täcke och väst var Annika Sjökvist, grattis och jättetack!

 

Och TACK alla ni som varit med, svar på fler frågor dyker upp här allt eftersom, var så säkra :)


Läst 24822 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
23

Sista hoppexamen!

 

Dagen började tidigt som vanligt, ut med Betty, rida Chimeca, didaktik med Mexx och allt det flöt på bra. Jag knoppade och stylade Medina på lunchen och strax efter ett rullade sju hipp-hästar och lika många hippologer mot Hamre. Tror vi gnagde hål i öronen på vår stackars hopplärare till chaufför, vi kan hålla låda...

 





Banbygge, bangång, och sedan full fart med framhoppning och sedan gå in och hoppa sin bana. Med Medina gick det alla tiders, en fin och jämn runda! Inte mycket att klaga på. Nöjd.

 

Vi har det på film, ska ordna upp den så snart det går. Carin fotade :)













Vill man ha högre betyg än godkänt får man sedan visa att man kan hoppa en annan häst också. Jag fick Arwen, henne har jag ridit ett par gånger tidigare och vi brukar trivas bra tillsammans. Idag var hon inte riktigt sig själv, hennes vanligtvis härliga sug på hinder och hoppvilja fanns liksom inte där. Fick inte fram henne och det blev inget vidare. Hm. Nej, inte alls som vanligt.

 

 



Arwen. Stillbilder är bra! Det där är inte så lågt, förresten

 



Men, fasen, en bra runda vart det i alla fall. Och godkänt, för hela gruppen dessutom! Det här är bara ett delmoment i kursen, som slutar till jul, så vilket betyg som trillar ut i slutändan, det får vi se.  

 

Jätteglad för Medina, hon får härda ut med mig en vecka till, sedan är Chimeca tillbaka i matchen igen och vi kan koncentrera oss på att fortsätta försöka lära oss rida. Utan någon examens-press eller så. 

 

Vi klarade det! Wiiie :)

 

 


Läst 23584 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
22

Laddad!

 

Hoppningen med Medina gick väldigt bra idag! Nu var det ordning på grejerna och avslutande bana flöt på mycket lätt och okomplicerat. Jättekul!

Här är hon, Medina, ur grodperspektiv. Mitt alltså

 


Då är det bara att tuta och köra i morgon, klockan 13:00 packar vi in skolhästarna i lastbilen och åker till Hamre där examen görs.

 

Tufft att vi verkligen får till att göra examen så tävlingslikt det bara går, eftersom vi ska göra hästbyten och annat spännande så lämpar sig inte riktigt en helt vanlig tävling, men det är på bortaplan, tävlingslik bana och framhoppning, hela köret. Det ska vara som på riktigt! Så, nu får ni hålla tummarna för mig och mina klasskompisar :)

 

 




Min egna lilla räka, Betty, fick också hoppa lite idag och gjorde det med den äran. Hon är verkligen stencool, nytt ridhus idag igen och hon tycker att hon är hemma vart hon än kommer. Ta sig över lite bommar var inget bekymmer det heller.

 

Så, nu 100% fokus på morgondagens äventyr, sovdags alltså! Morgondagen lär bli väldokumenterad, och på lördag tänkte jag lansera en fin Betty-special där vinnaren av namntävlingen tillkännages, berätta om allt från utrustning till träningsplan och annat spännande.

 

Over and out!


Läst 23219 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
21

Sladdar och vardagsmagi




07:54. Chimeca på stallplan efter en morgontur till slottet innan solen gått upp. 7 plusgrader, det får gärna hålla sig däromkring hela vintern tycker jag :)



Föreläsningen med Johan Plate var kanon, i vanlig ordning. Han sätter igång massa tankar kring allt mellan himmel och jord, det lär ge utslag här på bloggen också så småningom. Jag ska bara få lite mer tid till att tänka efter först, dressyrtävling på söndag blir nog ett bra tillfälle!

 

Efter lunchstalltjänsten, red jag goa Red Newton som egentligen går med årskurs 2, men som får dras med mig i mellanåt framöver. Hans ordinarie ryttare gjorde iordning Mexx åt mig under tiden, sedan snabbt av och vi bytte hästar, och in på tömkörningslektion med Åsa Steninger (som gick toppen! Fick jättebra hjälp och superfint resultat, spännande att rida i morgon). Tömkörning är en konst, minst lika svårt som att rida, men oj vad bra det är att se hästarna från marken och vad fina dom blir!

 

In i stallet, äta lunch, sedan drog vi sladdar och kopplade kameror mest hela eftermiddagen. Fantastiskt nog fungerade det, på måndag börjar vi filma! Lite skärpa och vinklar att ordna bara...

 

Avrundade med eftermiddagsstalltjänst, att mocka hagar i beckmörker kändes inte jätteglamouröst. Tack gud för pannlampan. Trampa iväg till Betty, insläpp, mocka, packa höpåsar, och sååå tillbaka till skolan för att rida Medina.

 

 

Och det är DÅ som fina hästen ger en ett sånt där litet litet magic moment som gör att man glömmer precis alla bekymmer! 

 

Vi gjorde inget avancerat alls, nu hade jag en bra och klar plan. Små tempoväxlingar, tillbaka genom att räta upp sig, framåt för skänkel och genom att rida med, vända för vikten. Hon får vara ganska så fri i formen i det här arbetet, det hela måste tas från rätt håll om det ska fungera... Och då får man ha tålamod. Bara ha en lätt kontakt, resten kommer.

 

Mjuka, pyttesmå hjälper, flytta henne sidvärts för vikthjälperna och låta henne hitta sin balans själv genom att sträcka på halsen. Sätta henne lite ur balans, för att hon ska hitta sin egen. Och hon var med. Då, så småningom, så kommer ryggen, och då kommer bakbenen, och då var det inte tungt alls. Hon bar ju sig själv, och gick för små hjälper. 

 

Får man till en sådan komunikation, har ett sådant system, då tror jag inte det spelar så stor roll om man själv är jätteliten och hästen är jättestor. Sedan ska det gå att använda i hoppningen också, en vanesak från båda håll.

 

Vi får väl se hur det går att hoppa nu, om jag hittar den finfina känslan igen, och hur det hela fungerar i skarpt läge i en bana där hon blir ganska på. Men jag måste ju börja någonstans.

 

Ridning är ju bra häftigt ändå.

 

 


Läst 23463 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
20

Uppladdning för hoppexamen

 

Idag har vi hoppat! Egentligen tycker jag inte att det var så tokigt, vi har definitivt avancerat sedan förra veckan. Vi hade ordentlig banhoppning på 120 och nåt hinder lite högre, och det känns jätteskönt att ha hoppat runt det med Medina och fått känna på det.

 

Det är fortfarande en del att fila på såklart, men banan flöt faktiskt på super fram till sista linjen där jag hade en del trassel med att få tillbaka henne och fortfarande kunna rida framåt. Då tar det stopp, men det löste sig ändå hyffsat.

 

Det känns som att jag jobbat med rätt saker sedan förra hoppningen, så jag fortsätter min plan. Det är rätt annorlunda mot det jag ridit på förut, men jättenyttigt och kul att få klura lite. 

 

Jaa... Situationen känns fullt hanterbar och jag brukar kunna skärpa mig tre pinnhål till när det väl gäller, så nu känns det mest kul med hoppexamen på fredag. Jag får visa vad jag går för helt enkelt, nu känner jag mig mest laddad och det är bra det. Bra mood! :)

 

 

Nu är alla slowfeeding-nät monterade i Norra stallet, 14 stycken uppsatta och färdiga. Efter en ovetenskaplig beteendestudie under upphängningen konstaterar vi att Etrusco och Briar har bäst index för att hantera upphängning av stora vita okända föremål i boxen. Sack har klart sämst, stackars Mazack var beredd att hoppa ur boxen, undrar om han kommer sova något i natt... I morgon är det dags att börja studien i Norra som hipp-tvåorna hjälper oss med, där ska vi titta på arbetsmiljö vi tittar på. Tänkte fota när maten är på plats.

 

I morgon har vi föreläsning med Johan Plate, prestationspsykologi! Kan det komma lägligare? Vi har lyssnat på honom förut och han är helt fantastisk, ser verkligen fram emot det.  Allt sitter i huvudet.

 

Allt.

 

 


Läst 23560 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
19

Måndag...

 

Tänk om man bara kunde hoppa över måndagar och gå direkt på tisdagen?

 

Programridningen idag gick rysligt dåligt, Mexx var laddad men under kontroll på framridningen, kom in i ridhuset och fick syn på solkatterna, och sedan var hon fruktansvärt spänd genom hela programmet och jag fick inte till just någonting. Kunde inte påverka henne åt något håll. Avslutade sådär slående med att STANNA i ökade galoppen, åh vad jag ville gömma mig under en sten efteråt. Okej, det var ett tag sedan vi såg solen, men SÅ farligt är det väl inte...? Så himla typiskt.

 

Hoppet från LA:4 som kursmål i tvåan till Msv B+ i trean ett halvår senare är ju rätt... Brutalt. Det klart vi svettas inför examen, även om det är någon månad kvar tills det gäller på riktigt. Det är bra att målen är höga, men vi får verkligen anstränga oss och när det inte går som man tänkt sig är det väldigt frustrerande!

 

 

Min kompis ringde igår och hade tidernas tentaångest, det var sådär att det gjorde lite ont i själen att höra. För jag vet att hon ger allt, och när inte ens det räcker, då är det tufft. Vad säger man? Jaa. Ta ett djupt andetag och bara fortsätt. Om det är vad man vill göra, om det leder åt det håll man ska, då får man stenhårt stå på. Livet som student.

 

Jag orkar inte ha någon sådan examensångest. Man kan inte göra med än allt man kan, och man kan inte göra mer än sitt allra bästa, och det gör jag. Under hela resans gång, varje dag, 100%. Det är bra att vara bäst när det gäller, men man träffar inte rätt varje gång. Så lätt är det inte.

 

Det som är fint är att examinatorerna i ridningen har sett oss så mycket och känner oss så väl att själva examen, som moment, bara blir en del av det hela. Tack och lov för det... 

 



Jag höll alla fall i en bra lektion på eftermiddagen! Samlande arbete med hjälp av skolorna, för mina klasskompisar på deras hopphästar. Det var roligt och nyttigt det, och både Chimeca och Medina har varit duktiga. Hoppning i morgon, och montering av 14 slowfeedingnät. Här finns ingen tid till att gräva ner sig, och det är banne mig lika bra det.





Läst 21148 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
18

Helgens pyssel

 

DEN helgen gick undan! Mina föräldrar var här i lördags, jättemysigt. Eftersom jag i princip aldrig åker hem får jag ju se till att lura hit mina nära och kära istället. Vi hade riktig kvalitetstid, pappa bytte däck på trailern och mamma lagade hästtäcken... Haha, vi hann med väldigt mycket annat också förstås, och Betty har ett lager med morötter och äpplen som lär räcka bra länge!

 

I veckan tänkte jag berätta mer om hur det går med henne så här långt, på allmän begäran, och så ska hon få sig ett namn förstås!

 

Fotad av pappa Ryman


De andra hästarna tuffar på. Mexx och jag har programridning i morgon, Msv B:2 ger vi oss på då. Marianne skulle aldrig släppa in oss oförberedda så vi hade dressyrlektion idag också, de där bytena är inte helt lätta att få till. Fin balansgång, måste ha tryck i galoppen men utan att hon blir för laddad, förbereda UTAN att hon förstår vad som är på gång, hm... 

 

 

Chimeca skrittar och travar, han känns superfräsch och börjar bli mjuk och fin igen nu. Med Medina är det daglig problemlösning, måste hitta henne bättre på marken om det här ska fungera. Och det ska det ju! Den Stora Jakten På Anridningskänslan, ni vet, där hästen väntar, bär sig själv, och man lätt kan reglera sprången. Då finns det förutsättningar för att kunna hoppa, innan dess är det mest lotto om man träffar rätt.

 

Det är bara att jobba på, en bra övning är korta tempoväxlingar - fyra språng framåt, fyra tillbaka, och så vidare. Tricket är att kunna göra det för sits och skänkel, handens uppgift är bara att rama in det hela. I fredags kändes det väldigt bra, hade med en liten bock för att stämma av och nu börjar det bli lite mer finess på det hela. Idag hade vi dock lugn dag, lösgörande longering och lång skrittur. Nya tag i morgon, examen på fredag.

 

Och dressyrtävling på söndag, och Betty ska få hoppa uppsuttet igen i veckan, och vi ska starta upp studie nr 2 med 14 hästar som ska utfodras i slowfeedingnät i fyra veckor, det blir till att skruva och knyta nät i veckan! 

 


Läst 22721 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
15

Nu börjar det

 

Sammanfattande analys av morgonens banhoppning med Medina: när det var bra var det riktigt bra (det var det!), och det som var dåligt var riktigt dåligt (det var det...). Det som var riktigt dåligt var där jag inte riktigt får henne att vänta, hamnar på en otrevlig mittemellan-distans där jag inte har reglage nog att kunna göra varken eller. 

 

Men i sista rundan var vi uppe på ungefär 90% riktigt bra så jag tänker att det finns hopp. Ingen har sagt att det ska vara lätt.

 

 

Dressyren med Mexx gick helt okej, byten och bakdelsvändningar är det vi behöver jobba på nu, och rent allmänt att jag kan variera formen på henne utan att tappa bärighet. Sakta men säkert går det framåt. 

 

Chimeca kollades av veterinären idag och fick klartecken till att sättas igång nu, härligt!

 




När allt var ridet och färdigt vid 15 ägnade vi oss åt det här! Emelie skruvade upp kamerorna, vi kortisar höll oss på marken... Nästa vecka får vi hjälp med att koppla dem till datorn.




Och så monterade vi upp själva näten, hissannordning på mitten, och karbinhakar som fäster upp kanterna och gör att nätet hänger sträckt även när det börjar bli tomt. Linan fästs i en flaggstångs-knopp på utsidan, snitsigt! På det här sättet slipper man tunga lyft, som ju annars är en nackdel med näten om de ska hängas upp för hand.



Så här ser det ut från insidan, Sandeman kikar på konstigheterna. I morgon börjar invänjningsperioden för den första studien. Vi ska filma fyra hästar i Röda stallet, varav två utfodras med hela givan i nätet, de andra två som vanligt med morgon, lunch, eftermiddag och kvällsgiva på marken. Efter tio dagars invänjning filmar vi alla fyra hästarna i fyra dagar, därefter byter vi, så att de två andra hästarna fodras i nät och de andra på marken som vanligt igen. Tio dagars invänjning där med, 4 dagar filmning.

 

Den här delen av arbetet är en beteendestudie där vi vill undersöka hur utfodring med finmaskiga hönät påverkar hästens ättid, och fördelningen av ättiden under dygnet. Vi förbereder oss med en enorm popcornskål inför filmtittandet, det blir en hel del!

 

 

 


Läst 24367 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
14

Kör, bara kör...

 

Hepp hepp, här händer det mer grejer än vad jag hinner skriva. Med tre hästar på skolan, en yngling på andra sidan Herrskogen, en del stalltjänst och ett examensarbete att styra med kan man säga att jag har tjockt skägg dagarna i ända. Har nu gått över till att äta lunch och borsta samtidigt, här kör vi stenhårt på effektivisering på alla tänkbara vis :) Aktuellt från Strömsholm:

 


1,5 vecka kvar till hoppexamen och vi konstaterar att Chimeca inte är på banan till dess, så vi har skakat fram en ny hopphäst som får åka till Hamre nästa fredag där examen sker.


Medina heter hon, 9 år e. Feliciano - Great Pleasure, en stor häst som är om möjligt ännu större att rida, men hoppa kan hon definitivt! Hon är tävlad upp till 140 i år. Men, man kan säga att jag har en utmaning framför mig eftersom jag själv är stor som en räka... Det här är nyttigt! Får plocka fram all finess och teknik jag besitter nu, men det är ju så man ska rida å andra sidan, och än så länge tycker jag att det fungerar rätt bra! Har ju en hel vecka på mig att hitta ett system, hur lugnt som helst..

 

 

Mexx och jag glider omkring på kandar den här veckan, det fungerar bra! På måndag är det programridning, Msv B:2, så det är bara att vänja sig. Den här helgen är tävlingsfri för oss, men nästa lördag packar vi oss iväg till Örebro FRK för att visa upp oss igen.



Betty fick vara med och löshoppa på Löten igår, hon var duktig. Det blev en liten mjukstart efter förra veckans trassel med mage och tjocka ben, men hon hoppade lätt och fint som hon brukar. Så himla okomplicerad, ser ut som att hon är hemma var hon än är!

 

Men, Lisbeth - 3åringen som var med till Äppelviken - hon var svår att överglänsa... Scoop!

 

Vi är alltså även i farten med slowfeeding-studien och därav att det inte blir många lediga minuter per dygn. Nästa vecka är det dags att börja med försöken och vi håller som bäst på att trixa med upphängning, för att undvika tunga lyft blir det en hissannordning som såklart kräver lite pyssel för att monteras. Vågen är på plats, kamerorna är redo att skruvas upp, nu är det bara lite karbinhakar och annat smått och gott som ska till...

 

 

Jaa, vila kan man göra i graven, men det som känns skönt är att jag är helt i fas med alla inlämninsgsuppgifter, vi ligger till och med lite före tidsplanen med examensarbetet, hästarna är fina och det är kul att rida. Då orkar man!




Läst 25471 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 nästa  sista  



Marie Ryman

Marie Ryman, som jobbar hos fälttävlansproffset Malin Petersen i Tyskland, bloggar om sitt hästliv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen Välj
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Veterinärstudenten Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng



Arkiv



Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Gästblogg: "Att vara med räknas också"

Gästbloggen

Kvällshoppning!

Therese

En helt ljuvlig grundkurs

Kajsa Boström

Till Husbloggarna