Marie Ryman
MAJ
15

Hästarna är i form i alla fall!

 

Uppe med tuppen i morse, red Chimeca på grusvägen nedanför åsen och tågbanan. Idag var han jättefin, bästa passet på länge. Han bjuder på ordentliga kontraster.

 

Mjuk, avspänd, framme för skänkeln, lång och fin i formen, bra stöd nu! Hoppade ett par småhinder och kunde göra det avspänt med lång hals och mjuk hand, härlig ridning. Får skärpa till mig i morgon och sköta framridningen rätt så löser sig resten, ibland är det bra att det går lite dåligt eftersom man påminns om vad man MÅSTE fokusera på för att det ska bli bra! Så var det åtminstone den här gången, har jag honom inte ordentligt framme får jag skylla mig själv sedan.

 

Mexx är i toppform, vår demo flöt på jättebra och programmet var inte så tokigt, framförallt inte med tanke på att det är många månader sedan vi red program sist. Lite spänd i galoppdelen blev hon, men hon var fortfarande lydig. Runt 70% trodde Marianne att vi hade landat på, och efteråt trimmade vi lite till och då släppte det sista . Hon blev verkligen toppenfin. Lydig, mjuk, lösgjord, självbärig och så lugn samtidigt! Vi trimmade lite byten och fick bra ordning på dem tycker jag, hon har verkligen landat i dem under våren. Känns som att de skulle gå att lägga ihop till serier ganska lätt nu, nästan så att det rycker lite i dressyrnerven när hon är så här fin att rida... Imorgon sätter vi i kandaret och visar upp oss precis så tänkte jag.

 

 

Själva yrkesprovet vet vi inte mycket om, och eftersom det är lite hemligt får ni inte veta så mycket detaljer i efterhand heller - men jag tror vi kan likna det vid ett högskoleprov i kubik, 11 timmar i morgon och 9 på fredag. Jag önskar att jag hade hunnit läsa på mer teori, verkligen, men jag får förlita mig på mina erfarenheter och göra det efter bästa förmåga helt enkelt. Hästarna är i form i alla fall, hur det är med mig undviker jag att känna efter, men vi kör!

 

Vi ses på andra sidan!


Läst 28282 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
14

Livstecken och babylycka

 

Nu är det alltså dags att vrida ur det sista ur disktrasan för terminen - yrkesprov! Det får inte plats för mycket annat i huvudet nu, årets urladdning. Aah. Men jag är alltså vid liv, går står och pratar, men tittar man riktigt noga på mina ögon så står det liksom SRL III i pupillerna och då förstår ni vilken nivå det är på!

 

Jag har värmt upp genom att ha lektion för SRL 2-orna i måndags, vissa vikarieuppdrag är mer smickrande än andra kan man säga! Och ikväll hoppträning på Nyby-Torshälla som är veckans mesta humörhöjare.

 

Jag sitter på Mexx runda rygg igen den här veckan, min gamla dressyrflamma, trevligt att vara tillbaka! Lollo sköter henne bra och hon är i fin form, men det gäller förstås att knappa in sig igen. Idag fick hon ett lätt joggingpass idag där jag mest kollade att hon var uppmärksam på hjälperna och påverkbar - och att hon framförallt väntar, tar förhållningar och halvhalter - och det känns redan bättre. 



I morgon har vi demo på temat programridning, Mexx och jag visar LA:4. Min plan är att ha mer lösgörande arbete i framridningen och få henne riktigt mjuk utan att tappa uppmärkamheten som ändå är det första jag fått jobba med. Hon är ju blixtsnabb, fröken, och kör gärna sitt eget race om chansen ges. Men det här blir bra, håller min linje. Vi känner ju varandra väl.

 

 

Chimeca var spänd som attan idag när vi hoppade, och har han väl börjat går det nästan inte att locka fram honom igen. Introvert är hans andra namn, riktigt klurig när han sätter den sidan till. Jag hittade tillbaka lite känsla på slutet av passet och får sköta korten rätt i morgon för att vara i fas tills yrkesprovet på torsdag. Det är inte bra för nerverna det här! Fast värre saker har vi ju tagit oss igenom tänker jag.

 

 

Och Betty... Betty har fått en alldeles nykläckt boxgranne! Mamma Hickory har fått ett fantastiskt fint och piggt litet föl efter Corriendo Tau, familjelyckan är förstås total och både stor och liten mår bra. Betty roar sig med att valla runt på sin nya bff, ett russ vid namn Truls, om dagarna, och ägnar kvällar och nätter åt att beundra den lilla. Hon vill ha en egen, men se det får vänta tills matte har inkomst och gård! Och det ska jag ju ha en vacker dag. Inkomst alltså.

 

Och gård.

 

Och level 3!

 

 


Läst 26917 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
10

Milstolpe



Han hoppade felfritt i 120. Inte den bästa rytmen idag, inte samma tryck i honom som vanligt, lite loj. Då kan man ju antingen säga att de inte känns bra idag, packa ihop, och åka hem. Eller så försöker man lösa det.


Så jag peppade igång mig själv efter bästa förmåga, att få fram honom bättre ordnar man bäst utomhus, inte i ett ridhus. Värmde upp honom på grusvägen, snabba tempoväxlingar, fram med nosen, kvicka svar för små hjälper. Han kom igång snabbt och travade som aldrig förr. Framhoppningen kändes ljusår bättre sedan, bra flyt, bra balans. Det är en väldig skillnad på bra och dåligt.

 

Så sedan var det dags för 130! 1,2,3 var toppen, sedan kom det en oxer med vattenmatta. Chimecas största svaghet är att han är tittig och lätt blir spänd, och just vattenmattor är ingen favorit. På dem måste jag i princip rida prickfritt för att det ska gå. Hittade en fin distans till denna, men hade honom inte riktigt, riktigt rak och det räckte för att han skulle smita för mig.

 

För att komma över nu, och kunna ta mig runt resten av banan, är det superbeslutsam ridning som gäller, för han är inte lätt när han väl blir spänd. Så jag satte upp galoppen, skänkeln om, och över kom vi och resten av banan också på ett sätt som var ljusår bättre än första klassen! Det ordnade upp sig bra, med den galoppen blev det dessutom bra tryck i sprången sedan, och han hoppade även fint genom tre-kombinationen. Efter den kom en avslutande böjd linje på sex korta språng till en oxer som vi kom in lite snett på och petade.

 

8 hinderfel är en helt okej debut, och trots att vi stötte på problem så LÖSTE jag det och kom både vidare och ur det. Det är viktigt. Och det var KUL, såklart, nu börjar det ju bli sport! Vi är på't igen redan nästa helg, och sedan laddar vi upp inför Strömsholmstävlingarna.

 





Och vet ni?  Nu har alltså den lilla försynta ridskoleungen startat medelsvår fälttävlan, medelsvår dressyr och medelsvår hoppning! Alla har vi olika mål och delmål med vårt tävlande, det här var ett av mina.

 

Medelsvår i allt. Efter det kommer Svår i något. Jaa, fortsättning följer väl!

 

 


Läst 39733 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
09

Och vi vill även tacka Gud

 

Examensarbetet redovisades igår och vi inväntar utlåtande från examinatorn.  Känslan när man äntligen är klar efter att ha jobbat med något i nästan ett år är svår att beskriva! Men förutom att tacka vår handledare Karin Morgan och andra som hjälpt oss i processen, vill vi även tacka gud för att vi äntligen är färdiga... Snart ska vi börja nysta i arbetet här på bloggen också.



Själv har jag mest ridit idag, Chimeca känns bra och vi har laddat upp inför morgondagen med att hoppa diverse vattenmattor växlat med härligt lösgörande arbete på koängen i sommarvärmen. Lekte lite med byten på honom, som Åsa tipsade oss om i måndags. Känslan i dem är inte helt olik den man kommer ha på hinder - du får ett bra kvitto på om hästen är i balans, i bjudning men väntandes, och är uppmärksam på hjälperna - det kommer mycket bra ur att jobba med dem! Han känns bra. Det här ska bli spännande.

 


Betty har hoppat lite idag, hon sköter sig men blev snabbt trött och är inte riktigt på hugget. Börjar kanske bli dags för sommarlov ändå, det har hänt enormt mycket med hennes kropp under både vinter och vår, hon är inte så liten längre. I helgen beger vi oss ut i skogen och bara tar det lugnt känns det som.

 

 


Läst 35496 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
07

Uppåt och framåt


Livet återvänder. Mycket sömn och vila och prioritera rätt saker känns som ett bra koncept för att hålla sig på benen. Idag gjorde jag min didaktikexamen i hoppning, det gick rätt så bra och godkänt var det också. Sådärja!

 

I morgon redovisar vi vårt examensarbete, och sedan, kära vänner, sedan det bara målrakan kvar. En pedagogikuppgift som jag gör klart i helgen är kvar, och en dressyrdemo på temat programridning nästa vecka, där jag ska rida bästa Mexx, som blir sista examinationen på utbildningen.

 

Och så avslutningsvis ett nätt yrkesprov förstås.

 

Mexx och jag i höstas, på väg in i mål på vår första start i Msv C! Fyra kom vi har jag för mig.



Trots att ryttaren har mycket snor i huvudet sköter sig hästarna jättebra. Igår red vi för Åsa på koängen, Chimeca älskade både underlaget och miljön, och vädret. Han kändes väldigt fin och allt går åt alldeles rätt håll!

Imorse hoppade vi för Jens, alltid jättenyttigt och så himla bra! Filade på positionen i sprången och, ständigt återkommande, att ha Chimeca ärligt framme genom hela banan. Det blir naturligt lite lättare på tävling då han är väldigt på hugget av sig själv, så jag har en bra känsla inför fredagen! Att ha lektion och hoppträning nu ikväll gick av bara farten, som alltid när man känner sig inspirerad... :)

 

 

Ni är mest nyfikna på vad som händer sedan - och ni SKA få veta. Så fort jag vet!  Jag är inte så orolig eller stressad över att det är så, jag vet precis vad som står överst på önskelistan, men det därunder går inte av för hackor heller. Mamma har beordrat mig en periods rehab hemma på gräsmattan i Nynäshamn innan jag hastar vidare, vart det nu än bär. Låter tilltalande, Betty vill äta gräs och jag vill nog mest titta på tills kortisolhalten är nere på normala nivåer igen!


 

Men jag vet att jag kommer längta tillbaka, till precis den stunden som är nu. Som är tre veckor framöver. Alltför väl. 



Läst 46614 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
05

Golvad

 

Det känns som att någon kört över mig med en ångvält, backat, och sedan kört över mig igen. OCH hält syra i halsen på mig. En vårförkylning har bestämt sig för att hälsa på, och den kunde knappast komma mer olägligt! Nu behöver jag ju både min röst och energi som mest!

 

Det förtar ju stämningen lite, för annars var veckoslutet en tiopoängare. Fredagens didaktikexamen i dressyr var godkänd! Ämnet jag blev tillkastad på min 30 minuterslektion var skrittpiruetter, och jag fixade både en bra röd tråd genom lektionen, bra ridundervisning, och ett bra resultat hos eleverna. Check! Jätteskönt! 

 

Deltagarna från riksungdomsmötet, aka 50 supertaggade och drivna DUS-och CUSare, blev utsatta för en prima femkamp vid slottet, jag ska stjäla bilder från förbundet så snart jag kan. Trevlig middag på Brukshotellet i Hallsta blev det sedan!






Men nu är jag som sagt golvad och skulle behöva sova i en vecka, men det går ju inte. På fredag ska vi ju hoppa 130 hos Jump club! Chimeca är i form i alla fall, bra det, ryttaren överdoserar c-vitamin och dricker kopiösa mängder te tills vidare!

 

 

PS - för er som inte vet vad ni ska göra på tisdag kväll - kom till Strömsholm! Jens har clinic med ryttare från Stjärnornas hoppning i Globen, här finns info om kvällen och hur du köper biljetter. 




Läst 41912 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
02

Frågestund

 

Ska vi ta en sista omgång? Kommentarsfältet eller hippologbloggen@gmail.com står till ert förfogande.


 

Chimeca får fem morötter av fem möjliga idag, han var med och hoppade litegrann på stallplan. Kändes väldigt bra, han var lugn och gjorde övningarna väldigt okomplicerat. Betty har galopperat på ängar och börjar komma på rätt spår igen. Tids nog. På eftermiddagen var det vårstädning som gällde, vi hippar röjde i hinderbodarna. Guldstjärna till russen som kom och körde hindermaterial! Kuskarna är bra att ha dom!

 

I morgon har jag didaktikexamen i dressyr, svettigt som alltid. Är inte ett dugg intresserad av att falla på målsnöret och vill verkligen att det ska gå bra! Och först ut är jag också, vi ska undervisa på den nivå vi själva rider vilket som bekant är Msv B. Det är mina egna klasskompisar som är offren. Ämnet får vi på plats. Verklighetsanpassat och bra egentligen.

 

Och svettigt. Häng i nu Ryman, nu är det dags att göra målgången med flaggan i topp...




Läst 48113 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
01

Valborg på bästa sätt



Strålande vårsol, knoppar på träden. För en månad sedan höll vi fortfarande på att frysa ihjäl, och varenda cell i kroppen njuter av att maj äntligen börjat tina upp våra stelfrusna ridlärarkroppar. Och himlen var lika blå som de 13 pikétröjor i samma kulör som jag räknade till efter senaste tvättsessionen. Och allt annat i garderoben. Så blå var den.

 

Spetsade öron, alltid uppmärksam. Men lugnare nu. Lite tryggare nu. Lite mjukare blick nu. Lugnare ryttare också, nu. Tre år. Nu. Dagar som denna är det lätt att bli blödig, för det finns inga motsättningar i att njuta allt man kan av det man har, och att samtidigt fortsätta framåt mot nya mål. Om en månad hoppar vi på gräsbanan här! Då har vi dessutom slutat skolan. Det är inte klokt, vad tiden går.




Vi har firat valborg på det mest helylle sätt man kan tänka sig. Stalltjänst, ridning och examensarbete från morgon till kväll. Och lite jobb på det. Det var aningens glest i tonårsgruppen på Torshälla igår. Mina vänner i Uppsala tycker att jag hädar som till och med lyckats glömma bort vad det var för dag. Vi är inte som alla andra studenter. Fast min första maj-morgon slog deras med hästlängder.


Och samtidigt som jag och Chimeca travade runt galoppbanan med fågelkvitter som soundtrack och allt kändes så löjligt bra, så tänkte jag lite på etikdebatten, om hästsportens vara eller icke vara. Jag känner att jag redan rett ut den här för drygt ett år sedan, men står fast vid vad jag kom fram till i slutändan. Det går att tvinga hästar till mycket, men det är inte det sättet vi vill göra det på.


Jag tror inte heller att det är det sätt som vinner i slutändan. Om man i stället gör det med ödmjukhet och respekt, lugnt och metodiskt, då får vi hästar som jobbar med oss. Efter att ha lyssnat på svenska våra toppryttares clinics och lektioner, så verkar de dela samma filosofi. Fast det kräver sin ryttare, och vi vanliga dödliga får vara väldigt ödmjuka inför uppgiften. Men alla andra vägar är ändå ointressanta.


Och själv tänker jag fortsätta mata mina hästar med morötter, klappa dom i ansiktet och tala om för dom att dom ÄR världens bästa. Någon tycker att det är oproffsigt, jag tycker det är halva grejen. Inställningen. Vi gör väl ändå det här för att vi älskar hästar? Sporten, den tar vi oss an som ett team sedan.

 

Man ska göra det med kärlek.

 

 

 


Läst 33982 ggr Kommentarer Kommentera



Marie Ryman

Marie Ryman, som jobbar hos fälttävlansproffset Malin Petersen i Tyskland, bloggar om sitt hästliv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng



Arkiv