Paradressyr – bakom kulisserna - Pass it on - I förtroende föds tillit och då skapas harmoni

Jag fick upp denna bild i mitt flöde på Instagram med budskapet: Pass it on... och det är precis vad jag kommer att göra här och nu.
Vill dela den till er alla, nya som tidigare läsare och följare, oavsett vad eller vem eller av vilken orsak: Pass it on - DU BETYDER!

Du kanske har satt upp mål, du kämpar och du når dem. Men ändå känner du att du inte nått ända fram, du känner otillräcklighet, du försöker mer och mer och om igen
Du kämpar, känner av en matthet, du gråter inombords, du beundras av andra och deras framgångar. Du kanske ser allt vackert och dess perfekta inlägg på sociala medier, varför är jag inte där... varför lyckas inte jag. ALLT jag gör blir fel.. ALLT. 
Har du tänkt känt något åt det hållet? Kanske bara en liten gnutta?

..... Oavsett.. Halt! Gör en mental halt. Här och nu. Mjukt och lugnt andas du in genom näsa och ut genom munnen, känn att du sjunker ned i sadeln och hur luften fyller dina lungor. 
Nu ska du fråga dig själv, högt och tydligt: Är det verkligen sant? 
Högst troligt inte. För att DU BETYDER! Det du gör betyder! DU ÄR VÄRDEFULL. Och om inte du har hört det idag eller på länge så läs det om igen: DU BETYDER!
Tack Christina Bolinder Mental coach för kursen tänk dig till bättre ridning Horseinmind - mental coach  


Om jag ber dig att inte tänka på en elefant.. Vad tänker du då? mm just de troligt blev det just en elefant. Hjärnan har nämligen lättare att tänka på inte saker alltså det negativa än det positiva.

Vi har alla motgångar och självklart medgångar!
Jätteviktigt att njuta och faktiskt se i backspegeln och reflektera över hur långt du har kommit.
Allt ditt kämpande har faktiskt tagit dig dit du är idag. Att du är trött nu är inte ett tecken på att du är svag, det är kroppen som talar om att du kämpat hårt och länge, så snälla pausa och vila. 
Jag kan ibland häpnas över hur lyckliga "alla" är genom ex sociala medier, men ändå är en av de största folkhälsosviterna psykosocialohälsa.
Det är skrämmande hur det är i samhället idag. Tycker jag, men såklart är det fantastiskt att så många är lyckliga, äter gott, har det gott, köper fina saker, lyckas med prestationer, får likes i massor och av "heta innepersoner".
Oavsett - Du duger precis som du är!

Jag coachas utav en underbar mental coach som heter Christina Bolinder som äger och driver Horseinmind. Genom henne får jag jobba med att visualisera min ridning, att känna känslan även i tanken. Att känna tänka känna tänka och reflektera i takt med att andas. samma lugna mjuka andetag. Om och om igen. Det har faktiskt hjälp mig! Jag är väldigt glad och tacksam över att jag investerade i hennes boksamling för att ha stöd och hjälpmedel för min planering och satsning framåt. 

Att tävla har vart ett spänningsmoment för mig. Förr kunde jag kräkas före start. På framridningen hamnade mina tankar mer på hur himla duktiga andra var - resultat hos andra. Jag tappade bort mig själv och min och min hästs bubbla. Jag har jobbat väldigt hårt med just bubblan. Den är ett måste när jag ska prestera med Dux. Prestera.. varför skriver jag inte tävla?!? Nä för att bubblan är en förutsättning för att jag ska kunna prestera och må bra. 
Jag har lärt mig säga ja tack till det jag behöver mer av, ja behöver... inte samma som att jag vill alla gånger. Villhöverlistan är lång. Ha ha. Jag har också lärt mig att hantera mina framgångar och utvecklas däremellan. Och det är just när det känns mest motigt och stökigt som utvecklingen sker. Så jag har numera lugn i det. Det får vara stökigt och brokigt, det är okej att sänka kraven. Det är okej att inte alltid vara sprudlande glad. Det är okej att vara den man är. 

Romeo och jag tävlar gärna i Glanshammar, det är en ridanläggning han trivs på- och jag med så därför har det gått bra. En mjuk och fin runda leder i de flesta fall till en siffra som motsvarar en procent som kanske leder till en rosett.
En sak i Glanshammar är att det sitter små budskap längs vägen mellan framridning och tävlingsplats. Det är sånt som ger mervärde. 
Eller tex efter en start och en främmande människa utbrister; vad fin ritt :-) 

En av mina utmaningar i träningen är att rygga med Romeo. Jag vet vart vi ska men stigen dit är krokig och slingring men vi tar det steg för steg i lugn och ro. 1 steg är bättre än noll. noll steg är bättre än att bråka. 
Innan den visualiserade träningen så hade jag själv låsningar i mig, i mina tankar. "åh nej... inte ryggningen... det kommer aldrig gå..... alltså shit vilka fina ryggningar de gör!!!..... WOW sådär önskar jag.... 
Jag hann inte ens rida upp vid A innan fokus svävade iväg på hur lönlöst det var att ens försöka rygga. MEN HALLÅ KARLBERG!!!! Med den inställningen så försök inte ens... för nä helt rätt - då är sannolikheten att inte lyckas betydligt större än att just lyckas.
Idag kan jag fortfarande få peta in mig i bubblan och hålla fokus. Ett steg i taget... ja precis, i ryggningen.  

Så tillsammans med Romeo skapar jag ett gemensamt förtroende i bubblan = vår trygga safezone
Ett vanligt problem jag har med Romeo är att han dels ryggar väldigt snabbt, tappar formen, låser sig i rörelsen, sänker framdelen och inte lyfter benen tillräckligt. 
Så här delar jag med mig ett av mina favoritharmonitips inför helgens träningar!
Ulf Nilssons tips om att få till avspänningen i ryggning är "att ryttaren måste, oavsett problem, ta det lugnt och inte sätta onödig spänning i hästen.
Det gäller att bygga förtroende så hästen vågar rygga och vänta på ryttarens hjälper.

– Ryggning ska inte vara ett straff, då är man fel ute.
Det ska vara en rörelse där hästen får slappna av och bli mer lösgjord.
Skapa förtroende för ryggningen i stället.
Om hästen exempelvis ryggar väldigt snabbt kan man korrigera det genom att sitta stilla i sadeln och lugnt göra en halt.
Andas och rid sedan mjukt framåt. Börja sedan om från början... Klicka på länken för hela artikeln - den är superbra!

- Om plan A inte fungerar - så kom ihåg att alfabetet har 28 andra bokstäver och sen finns det ju en oändlig sifferkombination att ta till. 

Övningen med ryggningen är en förtroende som kan liknas med mycket och även i yrkeslivet. Är jag en ledare i en chefsroll, eller har en titel med "makt" position så är det ofta handlingen som säger mer än orden. Eller kanske rent av de orden som inte blir sagda. Eller de båda i kombination med varandra.. 
Hjärnan är kraftfull och själen likaså! 


Var rädda om er och var stolt över att just DU är där DU ÄR idag!

Och en extra kram till mina fina vänner Kristina Adlerheim och Anne-Carin Klinge - NI ÄR MINA FÖREBILDER!

Kram alla!

taggar


Läst 5815 ggr



Fler inlägg

DEC
03
2023

🇸🇪 STORT Grattis till alla ni som tävlat på friends i helgen!

Petronella Andersson/Odina Van Klapscheut och den magnifika debut & så seger i GP 1.55!!!
0-0/36.48 
#petronellaandersson

SRF 
(Strömsholm RF) ekipagen och tillika mina klubbkamrater har även de presterat OTROLIGT 🙌 
Torsdagens uppstart Arena Youth Tour -1.30/1.40
8:e plats Alicia Svensson/Filourado PS 
10:e plats Frida Levin/Joe 
Båda noll fel i grunden och vilken teknisk bana!! 
Är så mäkta imponerad 🤩
Och på fredagen fortsätter Frida och Joe att briljera på den magnifika arenan.. 
6:e plats på en galet hög höjd - 1.40/1.45
Alicia och Filourado PS landa på en fin 12 plats! 

Och hatten av för #fridalevin som inte bara debuterade på denna nivå utan också kvalade till håll i er… GÖTEBORGS HORSESHOW!!! 
För mig är det helt galet högt - orimligt högt. 
Jag tycker det är extra roligt att det går så bra för henne då jag följt henne sen hon tävlade sin vykortssöta ponny Dior!
Och alltid så mjukt och följsamt! 
Det är få som skulle få hoppa Romeo men de är nog Frida man ska heta isåfall! 
För er som inte vet så har faktiskt Romeo tränat lite hoppning med en annan Frida! TerrängFrida som faktiskt har en riktigt bra podd! Värd att lyssna på -Spotify 
Hoppning är Såå spännande och jag saknar att få skutta lite. 

En annan sak som är imponerade är hur man på så kort tid kan anlägga ett sånt fantastiskt ridbaneunderlag som håller Världsklass på högsta nivå och i alla tänkbara discipliner! 

Familjefest för alla
SIHS käpphäst final 50cm segrade Millie Halming/ Rönnbackas Black Beauty
SIHS käpphäst final 70cm Isolde Björklund/Solo
#käpphäst 

Så himla roligt med dessa folkfester, otroliga speakers, fantastisk publik, magiska shower - ja för alla!

Grattiskramar till paradressyrryttarinnan Louise Etzner som emottog ärofyllt pris 🏆 också! 
Jättehärligt att paradressyren får lite plats! 

Sammanfattningsvis denna helg då… jo jag har ju som ni förstår hoppat med häst, med käpphäst, piffat o puffat i takt med ljuv musik, galopperat utan träns och tyglar .. 
Ja från mitt soffhörn där jag har bänkat mig, min Pyret (diabeteskissen) och en släng av man flu. 
Jupp ni läste rätt - men jag överlevde! 

Ännu en ggn GRYMT jobbat alla ni som tagit er till tävlingsbanan på SIHS 🇸🇪🏆
Finns verkligen massor med lovande ekipage som rider mjukt fint följsamt och med värme kan möta sin hästs ögon efter prestationen. 

Heja Sverige 🇸🇪 

Nu ska jag ta mig ut och ta in mina hästar o pussa om dem ordentligt i deras välförtjänta vinterledighet.
Sen ska jag tända lite ljus, mysa ännu en gång i soffan och avnjuta kvällen med första advent.

Kom ihåg att vara rädda om er, kör försiktigt och blås ut ljusen! 

kram 🤗 


Läst 637 ggr Kommentarer Kommentera

Finner knappt ord…

Andreas H har vart en förebild under alla åren. 
Vad hände med omdömet? Vart gick de fel… hur kunde det gå så fel… VARFÖR sa ingen stopp!

Sedan när behöver man 3 tyglar? Sen när behöver man använda dressyrpinnen till en våldsam tortyr…
Det var ju inte enbart AH heller som utsatte hästarna för den vidriga tortyren. Vilka är de andra?
Jag förstår verkligen inte .. men vissa saker ska man helt enkelt inte förstå - så är det bara. 
”Vi är en fabrik och vi tillverkar hästar”
Kan någon förklara för mig HUR det kunde ske och under så lång tid …

Bakom mina stängda stalldörrar har hästarna lugnt och stilla, jag kan se hur de slappnar av o gärna lägger sig med för att slappa lite. Hör hur de tuggar på sitt grovfoder. Nån släpper en så där lång mjuk prutt 💨 sån som man tror men härrägud ska den inte ta slut snart. 

Men nu bör det bli konsekvenser och det kan omöjligt enligt mig stanna vid ett års avstängning från danska förbundet!
Nä nu är det dax att hästvärldens ledningsgrupp sätter ned foten och gör det för att ge de drabbade hästarna rättvisa!

När förståndet tar slut tar våldet vid …. Usch säger jag. 
Vem tar hand om hästarna nu? 
Får de komma ut i hage om dagarna? Och framförallt - har de kommit ifrån sin plågoande? Eller rättelse- plågoandar för det ska fasen inte enbart falla skugga över AH för han hade ju faktiskt beridare…..

Jag hade tänkt skriva om annat men just nu har jag bara en klump av ångest och avsky i magen.

Om jag vore en fågel då vet jag på vad jag skulle skita iallafall…


❤️ jag älskar mina djur som om de vore mina barn❤️

kram!


Läst 5058 ggr Kommentarer Kommentera

Så roligt att få gästblogga som Maries ”parakompis”!

Efter en skallskada 2009 fick jag möjlighet att klassificera mig och min försvagade vänstersida i Skellefteå 2014.
Accepterandet av följderna av olyckan är fortfarande en pågående process men i det stora hela en tacksam sådan.

Med funktionsvariation har jag ”tvingats” fördjupa mig än mer i både min egen och hästens biomekanik. Tyckte nog att jag var en mjuk och följsam ryttare som frisk, som utvecklades tillsammans med tränare.

Men mjukheten var ganska glappig. Jag har lärt mig lyssna bättre och inte bara kräva att min häst ska lyssna på mig.

Idag tror jag faktiskt att jag blivit en behagligare ryttare för min häst. Före, fuskade jag också med min sinnesstämning. Idag sitter jag inte upp om jag är stressad eller i affekt, då gosar vi i stället.

Utvecklingen har varit stor för parasporten sedan jag och Banjo deltog i vårt första SM 2015.

Bredden ökar och jag upplever att grenen får ta mer och mer plats.

Lite tufft är det att rida FEI-programmen som är desamma på alla stora mästerskap.

Att de är motsvarande Grand Prix för friska har jag problem med att acceptera när det kommer till procenten. Det är lätt att kraven på mig själv blir övermäktiga.

På sikt kanske Para växer så pass att det finns utrymme för motsvarande lätt- och medelsvår klass. Fnissar lite åt mig själv när jag skriver det här, verksam msvB-domare som jag är.

Och  jag tror faktiskt att min ”para-resa” fört med sig lite bättre feedback i ett och annat dressyrprotokoll också.

Gott om material och duktiga tränare finns idag inom mental träning och den kunskapen tycker jag vi är skyldiga hästen att skaffa oss, för att vi inte ska trilla dit i frustration. Jag kan liksom inte be Banjo om ursäkt dagen efter för att jag varit grinig och att behöva be om ursäkt allt för ofta är nog heller inte så hållbart för vilken relation som helst.

Kanske blir det ett tionde SM för oss nästa år. Hela 14 år har fuxpojken bott hos mig och när han flyttade till mig, hösten 2010, kallade vi honom Långben för han snubblade mest på sina långa ben.

Turligt nog hade jag hjälp med ridningen i början av då 13-åriga dottern som hade lärts upp av min gamla tävlingshäst Låppan som hon tagit över.

Det och en vinter i en kuperad hage i snöiga Norrbotten gjorde susen för att lära sig var han hade sina ben. Bland de första sakerna vi jobbade med var att det skulle stannas när jag tappade tyglarna, som jag gjorde ganska ofta. Härligt att konstatera att det inte behövs längre – vi vet var vi är på väg utan tyglar.

Jag brukar kalla Banjo för min bästa medicin. En medicin som kickar in redan på morgonen genom att jag måste gå upp och komma igång med sysslor som får igång både kropp och knopp. Oftast så känns det som att jag inte kommer att kunna rida idag, och efter mockningen har nervtrådarna hittat varandra och det funkar att sadla ut trots allt.

En fantastisk resa har vi gjort tillsammans, min häst och jag, med SM, internationella starter och i fjol NM! 19-åringen är hur pigg och glad som helst och har inte lyssnat på pensionssnacket när jag började träna med en yngre förmåga i våras. Nejdå, min kompis håller igång med sin medryttare tills matten kan sitta upp igen efter ett lårbensbrott. Än är det några rekommenderade viloveckor kvar för mig och jag har bara varit uppe på uppsittningsrampen för att drömma lite. Passar utmärkt med en parahäst nu som kan göra en perfekt parkering vid rampen va!


Läst 5348 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Paradressyr – bakom kulisserna »



Här hittar du alla våra husbloggare

Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.