Rio-kollen - Glädje, tårar och ett frieri i dressyrens medaljtopp

Hippsons OS-bevakning

Här samlar vi all vår bevakning från OS i Rio 2016. Det blir nyheter, intervjuer, bildspel och mycket mer.


AUG
15

Glädje, tårar och ett frieri i dressyrens medaljtopp


Historisk Charlotte strålade på prisutdelningen.
  
Det blev en väldigt känslosam presskonferens efter att de individuella dressyrmedaljerna delats ut. I och med Charlotte Dujardins guldmedalj blev hon, som en av två idrottare, Storbritanniens främsta olympier med tre OS-guld. Och Isabell Werth har nu slagit alla rekord inom ridsporten med sina tio OS-medaljer.
  
Text och foto: Jenny Abrahamsson
  
Charlotte fick börja presskonferensen med att berätta om sin ritt.
– Världsrekordet är 94 procent, så jag vet att det är möjligt. Men att komma och göra det igen här på OS är väldigt speciellt. I dag var det helt magiskt. När jag åkte till London hade jag ingen press på mig och inga förväntningar om att vinna guld individuellt. Men i dag kände jag för första gången pressen på mig att försvara gulden från London.
  
Magisk känsla – Valegro gav allt
Hennes trogna häst gav henne självförtroende att ge allt i küren, det var precis innan start Charlotte kände att det var möjligt att få till en guldritt.
– Så snart jag kom in på arenan och travade runt utanför banan gav Valegro mig den mest fantastiska känslan, som gjorde att jag började le och jag visste att allt skulle bli okej. Det var en av de där magiska ritterna när du är ett med hästen och du har den där kontakten och samhörigheten med din häst. Jag kände att inget skulle kunna förstöra det.
– Det kändes så enkelt och Valegro gav allt. Den sista linjen blev väldigt känslosam för mig, för jag visste att han inte hade kunnat göra bättre. Hur mycket han än hade försökt, berättar hon.
  
Pensioneringen är inte långt borta
Ganska snabbt kom frågan om huruvida Valegro ska pensioneras eller inte. Det är inget man har tagit beslut om ännu, men Charlotte och hennes tränare Carl Hester sätter hästens välmående i första hand.
– Valegro kommer att pensioneras inom en snar framtid, men det är inget som är bestämt än utan något som Carl och jag får prata om när vi kommer hem. Det är även därför det var så känslosamt i dag, då jag vet att jag inte kommer att göra något mer OS med honom. Och troligen inget annat mästerskap heller.
Hon förklarar, fast vi alla redan vet, att Valegro har varit en häst på miljonen – han är redan en legend.
– Vad han har lyckats åstadkomma de senaste fyra–fem åren jag har ridit honom på Grand Prix-nivå är helt otroligt. Jag är skyldig honom att få sluta på topp, så att alla kan minnas honom som han är och som han är värd att bli ihågkommen. 
  
Blir bröllop nästa år
Charlottes sambo sedan nio år är på plats i Rio och passade på att fria till henne direkt efter guldritten.
– Jag har redan ringen och han är en sådan fåntratt, skrattar hon och fortsätter:
Han friade innan OS i London och jag sade ja, men jag tror inte att han trodde att det verkligen skulle hända. Så då gjorde han det så officiellt att jag måste göra det. Nu blir det bröllop nästa år, det är på tiden.
  
Värmen påverkade silverhästen
Isabell Werths silverhäst Weihegold OLD påverkades av den höga temperatur som har varit i Rio under dagen.
– Det har varit tufft för våra hästar att hantera de stora temperaturskillnaderna här, jag tycker att det är fantastiskt hur bra det ändå har gått. Jag är väldigt glad för att vinna silver. I april kunde jag inte föreställa mig att åka till OS och kunde verkligen inte föreställa mig att vinna lagguld. Ännu mindre ett individuellt silver, berättar hon.
Att Charlotte har förtjänat det individuella guldet är alla överens om och för Isabell var detta OS verkligen något hon njöt av.
– Nu är jag här och kunde njuta av min ritt i dag, det har varit ett fantastiskt mästerskap för Tyskland. Vi hade inte kunnat vara bättre. Charlotte förtjänar verkligen guldmedaljen, så vi är alla glada.
  
Nervös väntan för bronsmedaljören
En annan tysk, som inte njöt lika mycket av sina motståndares ritter, var Kristina Bröring Sprehe. Hon startade nämligen tidigt med sin Desperados FRH och fick en lång och nervös väntan tills alla poäng var ihopräknade.
– Jag var så klart orolig för om poängen skulle räcka eller inte och det blev en lång väntan. Men det var helt klart värt det. Det är en barndomsdröm att vinna en OS-medalj, nu har jag lagguld och individuellt brons. Det är en fantastisk känsla, säger Kristina och fortsätter:
– Desperados kommer att få en paus nu efter OS, det blir troligtvis en längre paus. Sen i vinter kommer han antagligen att behöva betäcka en hel del och därefter kommer vi prata ihop oss med Monica Theodorescu angående framtida tävlingar.
  
De äldre ryttarna motiverar de yngre
Sista frågan gick till Charlotte, någon undrade hur det kändes att vara inklämd mellan två tyska ryttare.
– Jag är alltid mellan två tyskar, jag kan inte komma ifrån dem, svarar hon med ett skratt och fortsätter:
– De är de bästa helt enkelt. En ryttare som Isabell har lärt mig att fajtas, det finns ingen annan där ute som vill det mer än Isabell. Det är därifrån jag får min motivation. Det är inget som kan stoppa Isabell från att rida upp på sista linjen efter ett perfekt program. 
– Vi behöver dessa äldre och erfarna ryttare till att motivera oss yngre och ge oss modet, det är det allt handlar om. Och jag hoppas att alla andra där hemma ser det och blir inspirerade av det vi gör.


Stolta medaljörer på prispallen.


Läst 37496 ggr


Fler inlägg

JUL
14

David Will om Mic Mac: "Hon måste få vara lite galen"


I helgen som var fick vi se en välbekant häst i Falsterbo – med en ny ryttare i sadeln. Angelica Augustssons Mic Mac du Tillard togs tidigare i år över av David Will.
– Jag försöker att inte kontrollera henne för mycket, hon måste få vara lite galen, säger han.

Angelica flyttade från Tyskland till Belgien tidigare i år. Därmed fick hon lämna kvar superhästen Mic Mac du Tillard hos tidigare arbetsgivaren Dietmar Gugler i Tyskland.
– Det var så klart väldigt tufft för henne. Mic Mac har alltid varit Angelicas favorit, ända sedan hästen kom till oss, säger David Will.
Han tog över det egensinniga stoet och har gjort det med både framgång och motgång. De har bland annat vunnit en 1,50-klass, men i första klassen de startade i Falsterbo fick de tre nedslag.
– Jag red inte tillräckligt bra helt enkel. Hon behöver mitt stöd, hon är väldigt försiktig och känslig och är jag inte med henne hoppar hon inte lika bra, säger David.
  
Ödmjuk inför uppgiften
Han har ridit Mic Mac en del på hemmaplan även när Angelica tävlade henne.
– Så jag känner henne en del och vet lite hur jag ska göra. Men jag rider henne inte ens hälften så bra som Angelica, ännu i alla fall, säger han ödmjukt.
I söndagens Grand Prix-klass kom David fyra med Mic Mac, efter fyra fel i grunden.
– Det är viktigt att jag låter henne vara som hon är. Hon kan inte passas in i en mall och det måste jag vara medveten om hela tiden.
Än så länge har han inte känt av några tendenser till att Mic Mac skulle bli istadig inne på banan. Ni minns kanske att Angelica Augustsson hade problem med att stoet reste sig och vägrade gå från utgången vid ett par tillfällen.
– Nej, men jag försöker tänka på att hålla lite fart när jag rider förbi utgången. I början hade jag det mer i bakhuvudet att det kunde bli så, men nu tänker jag inte alls på det.
Om inte Angelica flyttat från Tyskland och bytt arbetsgivare hade kanske hon och Mic Mac varit tilltänkta att starta i VM i Normandie senare i år.
– Nja, nej. Några tankar på ett mästerskap har jag inte för henne. Självklart vill jag vara ute och tävla på hög nivå, men jag satsar inte på att hon ska gå VM alls, säger David Will.
 
Text & foto: Ida Röök 


Läst 81386 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
13

Alexander: ”Jag presterar bäst under press”


Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Alexander Zetterman har gjort 21 starter under Falsterboveckan, målet var att vinna allt. Han fick nöja sig med flera placeringar och seger i den största Grand Prix-klassen, och med att ha dragit in prispengar på omkring en miljon kronor.

44 ryttare kom till start i Longines Falsterbo Grand Prix, varav åtta svenskar. Med till omhoppningen var Niklas Arvidsson på Click and Cash 1155 och Alexander Zetterman på Cafino, tillsammans med nio andra ryttare. Inte minst var det trekombinationen i grundomgången som skapade problem för flera av ekipagen.
Alexander Zetterman gick ut tidigt i omhoppningen och satte en riktigt snabb nolla. Ryttare efter ryttare fick fel i omhoppningen – eller red långsammare än Alexander. Och så var segern ett faktum.
– Jag är helt utmattad. Det har varit så mycket den här veckan och allt har planerats in i minsta detalj. Min häst är fantastisk och jag blir överväldigad när jag tänker på att han gör allt som jag ber honom om. Han har ett så stort hjärta, säger Alexander på presskonferensen efter klassen.

Flera bud på Cafino
Cafino är en elvaårig valack som var med Alexander i USA och tävlade i vintras.
– Vi började med några mindre 1,20-klasser, men då kom vi inte ens fram till första hindret, han bockade och hade sig. Nu har vi jobbat ihop oss. Det har kommit flera bud på honom, flera ryttare har provat honom man han har alltid kommit tillbaka till mig. Det känns som att det är meningen att det ska vara vi två. Det blir väldigt känslomässigt när jag tänker på det, säger Alexander.
Cafino tävlades tidigare av Karl-Jakob Ingvarsson, bland annat har han gått young rider-EM, men steget till att vinna en femstjärnig internationell Grand Prix-klass är förstås stort, något som förbundskapten Sylve Söderstrand också intygar.
– Både Alexander och Cafino har utvecklats massor det senaste året. Alexanders teknik i ridningen har förfinats och Cafino har höjt sig inte bara ett snäpp utan två eller tre, säger han.
Alexander har alltså haft en fullproppad Falsterbo-vecka, med 21 starter. Han har kunnat dra in runt en miljon i prispengar med hjälp av placeringar och den avslutande segern – och så en tjusig Longines-klocka förstås.
– Jag sa för längesedan att jag inte skulle köpa någon klocka utan vänta tills jag vann en. Men så dröjde det så länge att jag skaffade en Longinesklocka ändå. Men den gick sönder så den här är välkommen, säger Alexander.

Trött men inte omotiverad
Inför den sista starten för veckan var han ganska avslappnad.
– Eftersom jag är så trött hade jag ingen energi för att kunna vara nervös. Jag var motiverad men avspänd och visste vad jag behövde göra. När jag hoppade av Cafino efter grundomgången kunde jag knappt stå på benen, det läget är det.
Inte helt oväntat får Alexander frågan om han är klar för VM i Normandie nu i och med framgångarna.
– Nja, det vet jag inte riktigt. Men jag blickar framåt och slipar på detaljer. Det gäller att bestämma vilka tävlingar man vill göra och sikta på det. I och med detta kanske jag kan få plats på fler större tävlingar. Det är ett måste för att kunna prestera på toppnivå – att göra det här ofta så att det blir rutin. Jag kan inte gå in och överprestera varenda gång jag rider femstjärnigt, därför måste jag göra det oftare, säger han.
  
Blir taggad av pressen
Alexander funkar som bäst när han rider under press.
– Den där söndagen när det ösregnar, man ska starta avdelning B och klockan är sex på kvällen, då gäller det att motivera sig. Pressen motiverar mig, jag är en ganska avslappnad person som behöver ha den för att motiveras. Skulle jag rida VM har jag en hel nations förväntningar på mig, säger han och fortsätter:
– Jag tänker mycket på alla som står bakom mig, att det här är min betalning till dem – min mamma, min bror, min hästskötare, hästägarna och sponsorerna. Min mamma finns alltid där, hon hade ju kunnat göra något annat av sitt liv men har valt att stötta mig och min bror.
Hela tre sekunder skilde segraren från nummer två i resultatlistan, tyska Andre Thieme och Contanga 3.
– Det är respekt att vinna så stort. Jag tyckte att jag höll bra tempo men så såg jag resultatet när jag kommit över mållinjen, jag trodde nog att jag red snabbare, säger han och fortsätter:
– Det är häftigt med publiken, under prisutdelningen stod jag bara och tänkte att ”hjälp vad häftigt”, jag undrar då hur Alexander kände sig.
Niklas Arvidsson fick dessvärre ett stopp i omhoppningen efter att ha kommit för nära hinder nummer två. 

Text: Ida Röök
Foto: Ida Röök/Annelie Lundkvist 

Här hittar du fullständigt resultat.

 
Falsterbo Horse Show intervjuar Alexander:


Läst 106357 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
13

Söndag: Holländsk topp i dressyrens sjuårsfinal



Patrick van der Meer - en nöjd segrare.

Den sista dressyrklassen under Falsterbo Horse Show blev sjuåringarnas final, med tio startande ekipage. Segrade överlägset gjorde Patrick van der Meer med Coco Chanel, på 74,12 procent.
– Det är en sådan otrolig atmosfär här i Falsterbo, något som gjorde dagens seger ännu roligare, säger Patrick efter prisutdelningen.

Bästa svensk i klassen blev Per Sandgaard på Charmeur med 69,64 procent. Direkt efter ritten var Per märkbart besviken över några missar. När vi träffar honom efter prisutdelningen kan han inte riktigt njuta av placeringen.
– Missarna kostade andraplatsen, det är tråkigt. Men det är en väldigt talangfull häst som jag tror kommer gå hela vägen, säger Per.

Resultat


Per Sandgaard ser ljust på framtiden, det här var nämligen bara början.

Text & foto: Annelie Lundkvist 


Läst 107057 ggr Kommentarer Kommentera






Annelies senaste



Galleriet på Hippson Market