Rio-kollen - Henkes fanclub laddar inför finalen: ”Vi är så stolta vi kan bli”

Hippsons OS-bevakning

Här samlar vi all vår bevakning från OS i Rio 2016. Det blir nyheter, intervjuer, bildspel och mycket mer.


AUG
19

Henkes fanclub laddar inför finalen: ”Vi är så stolta vi kan bli”


Foto: Tomas Holcbecher (hoppbild) + Privat (stallbild)
  
Henrik von Eckermann är i individuell OS-final tillsammans med Yajamila. Från hemmaplan hejar familjen på och på plats finns Yajamilas oerhört stolta ägare och uppfödare, som menar att stoet inte har något mer att bevisa.
  
Text: Ida Röök
  
Henrik von Eckermann och "gröna" Yajamila har stått för en väldigt fin prestation fram till nu i OS i Rio. Att som en av 35 ryttare vara med till individuell final är så klart riktigt, riktigt bra. I eftermiddag, svensk tid, är det dags att göra upp om medaljerna. Från hemmaplan följer Henriks familj upplösningen. 
– Vi är tyvärr lite utspridda i landet så vi tittar inte tillsammans, men telefonerna lär gå varma. Vi är så klart bänkade framför tv:n med telefonen nära till hands – och nervös lär man ju bli, säger Carl von Eckermann som är Henriks storebror.
  
Visat stor passion
Henrik har som bekant jobbat och bott i Tyskland under många år.
– Som det är just nu träffas vi tyvärr inte så ofta, kanske ett par gånger per år, men vi hörs ofta på telefon, säger Carl.
Hela Henriks familj har alltid stöttat hans kanske något udda val av yrkeskarriär.
– Det har på något sätt fallit sig naturligt eftersom Henrik ganska tidigt visade en så stor passion för sporten och djuren. Jag är otroligt glad för hans skull – att han kan få arbeta med något som är hans passion.
Att Henrik skulle ta sig till individuell final i ett olympiskt spel en vacker dag är inget som förvånar storebrorsan.
– Han har utvecklats otroligt bra och har jobbat stenhårt för att komma dit han är.
Beskriv Henrik med tre ord!
– Fokuserad, dedikerad och humoristisk.
Vem är den första han ringer efter en eventuell OS-medalj?
– Jag tror att det är mamma och pappa.
  
En "vansinnig" vecka
Karoline Goldberg och hennes mamma Johanne har varit på plats i Rio under veckan, och har följt sin egen uppfödning på vägen mot individuell final.
– Det är helt vansinnigt. Det är liksom för stort för hjärnan att ta in hur galet det är. Vår häst har sopat banan med halva startfältet. Men samtidigt gäller det att hålla båda fötterna stilla på marken och se långsiktigt, säger Karoline.
Hon och hennes mamma har hängt en hel del med Yajamila mellan klasserna.
– Sista dagen är hon alltid bäst, så allt kan hända. Det viktigaste med det här mästerskapet har varit att ”Yaji” och Henrik har visat att de kan rida ett OS efter ett halvår tillsammans, under de förutsättningar som hästen har fått. Tänk då vad de gör nästa år! säger Karoline.
Hon har så klart fått en hel del bud på sin fina häst.
– Tro mig, vi har blivit erbjudna hela planeten omräknat i dollar. Men vi säljer henne inte.
Karoline har svårt att i nuläget se vad som skulle kunna toppa OS-äventyret, oavsett hur det går i eftermiddagens final.
– Kanske en EM-medalj med svenska laget på hemmaplan i Göteborg nästa år, det hade varit fantastiskt.
  


Karoline och hennes mamma har blivit avbildade på muggar, tillsammans med Yajamila. 


Läst 10733 ggr


Fler inlägg

NOV
30

Kristians och teamets tårar efter Biggles sista start



Kristian von Krusenstierna gav Biggles en puss efter ritten.
  
Söndag red Kristian von Krusenstierna sin sista start på Biggles 1015 – efter framträdandet i världscupen fick ekipaget stående ovationer av publiken. Vilket rörde hela teamet kring hästen till tårar.

Text: Annelie Lundkvist
Foto: Annelie Lundkvist och Anki Yngve
  
Som den tävlingsmänniska Kristian är blev han besviken över domarsiffrorna, han tyckte att de var värda lite mer. Men samtidigt var detta sekundärt, känslorna till Biggles – att få pussa honom på mulen och krama om hästskötaren Karin och hustrun Linda var det som verkligen betydde något denna dag.
  
Känslosamt direkt efter ritten
När FEI-veterinären hade gjort den obligatoriska bettkontrollen direkt efter start hoppade Kristian av och torkade tårarna. Även hästskötaren Karin blinkade ordentligt i ett försök att hålla gråten inne, men när chefen kom för att ge henne en kram gick det inte längre.
– Det är väldigt skönt att sista starten gick så bra, jag har knappt kunnat prata om att det är hans sista tävling, berättar hon för Hippson när vi promenerar med Biggles.

Kom till stallet nästan samtidigt
Karin utsågs till Årets hästskötare på Ryttargalan i onsdags och har arbetat hos Kristian i drygt fem år, nästan lika länge som Biggles har varit en del av teamet.
– Han kom till stallet 20 dagar efter att jag hade börjat, för alla dessa år sedan. Biggles är den arbetskamrat jag kommer att sakna mest, säger Karin med tårar i ögonen.
Direkt när Biggles hade fått skritta av var det dags att promenera ner till stallet, där det serverades morötter i stora mängder och där många kramar delades ut.
  

Hingsten visade att han fortfarande kan!


Karin tävlingsfilmar ekipaget för sista gången.
  
Planerna är ännu inte klara
Att publiken gav stående ovationer, och överöste ekipaget med applåder, blev för Kristian en perfekt avslutning på en lång karriär tillsammans. När han fick Biggles till sitt stall visste han att Briar-sonen skulle kunna hjälpa honom med hans egen svaghet.
– Jag var dålig på piaff och passage när jag tog över honom från Jan Brink. Biggles har hjälpt mig väldigt mycket i karriären, säger ryttaren.
Kristian berättar att Biggles kommer att bo kvar i stallet på Ågesta ridskola ett tag till, några beslut om vart han ska ta vägen sedan har ännu inte tagits. Kanske flyttar han hem till sin uppfödare och ägare, familjen Lundberg Persson, för att gå i pension. Men Kristian vet samtidigt att Biggles inte är en häst som kommer att trivas med att bara gå i en hage hela dagarna.
– Det kan bli så att han får flytta till en yngre ryttare som han kan hjälpa i de lättare klasserna.
  
Fortfarande fräsch och motiverad
Beslutet om framtiden kommer inte att stressas fram, men en sak är säker. Kristian ville sluta när Biggles fortfarande var på topp.
– Jag har lyckats hålla honom motiverad för den högsta nivån i fem år, nu vill jag sluta medan han fortfarande tycker att det är roligt och är fräsch i kroppen, avslutar han.
  

Puss och kram direkt efter ritten.


Kristian applåderar sin fina häst...


... och de får stående ovationer av publiken.


Tack för allt, fina Biggles!


Läst 44382 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
30

Bildspel: Balans + kommunikation = Lorenzo


Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Lorenzos hästshow bygger på ett unikt samspel mellan hästar och människa.
I de natursköna omgivningarna i Camargue i södra Frankrike lever och tränar han med sina hästar. Lorenzo lever mitt ibland dem i ett litet hus omgärdat av en rad boxar med konstant öppna dörrar. Hästarna går ut och in som de vill och Lorenzo är alltid närvarande.
Under tävlingarna i Friends Arena har hästartisten gjort ett antal framträdanden. Upplev ett av dem i bildspelet ovan!
  
Läs mer om Lorenzo på SIHS:s sajt
  
Foto: Anki Yngve


Läst 47372 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
29

Publiken hyllade Filur under prisutdelningen



  
I söndagens världscup valde Axel Olin att ta in reservhästen Wittstein 2, för att ersätta avlidne Filur. Ett beslut han tog tillsammans med sitt team och med stöd av de andra kuskarna. Vi träffade honom efter tävlingen.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Vid presskonferensen är Axel tystlåten och ser stundtals ut att bli berörd av stunden. I hans tankar finns fortfarande fredagens händelse, där Filur föll ihop efter målgång.
– Jag valde att köra för att hedra "Fille" och för att visa publiken att man måste gå vidare. Hur jobbigt det än är, säger Axel efter att den internationella presskåren har lämnat rummet.
  
Har fått stort stöd i stallet 
När olyckan var framme i helgen fick han genast stöd på plats av veterinärer, funktionärer, de andra kuskarnas hästskötare och förstås av kuskarna själva. Direkt efter olyckan visste Axels motståndare i världscupen att det handlade om en sak, att komma upp i vagnen igen och att inte låta sorgen ta över.
– Samtliga kuskar kom fram och frågade om jag ville låna någon av deras reservhästar till söndagens tävling, berättar Olin.
Han säger att han inte skulle ha varit kvar på tävlingen utan stödet från sitt team. Under fredagen såg han inte publikens hyllning med lamporna, men han fick den återberättad för sig i efterhand. När det var dags för dagens prisutdelning fick Axel dock se hyllningen med egna ögon.
– Jag fick bita mig i tungan när vi skrittade in på banan och såg alla lampor, säger han om publikens tribut.

   

Publikens hyllning under söndagskvällen.


Läst 67678 ggr Kommentarer Kommentera




taggar


liknande webbartiklar



Idas senaste