Peder och All In har siktet inställt på medalj.
  
Lagprestationen blev inte alls vad Peder Fredricson hoppats på för svensk del, något som grämer honom. Men nu är det fokus på den kommande individuella finalen – där han har medaljvittring.
  
Text: Annelie Lundkvist
Foto: Tomas Holcbecher
  
Det krävdes att samtliga lagmedlemmar och hästar i laget var på topp i dagens OS-final, det insåg vi när Frankrike inte ens behövde ta in sin sista ryttare. Lagguldet var redan klart för dem när Tyskland och Kanada red omhoppning om bronset.
Under tiden detta pågick kunde de svenska ryttarna träffa media och hästarna fick gå hem till stallet, en delad sjundeplats var inte ens i närheten av medalj.
– Det är klart att vi i laget ville mer än att komma sjua. Men innan vi åkte hit konstaterade vi att nio väldigt bra lag skulle vara på plats, så motståndet skulle vara tufft, säger headcoach Sylve Söderstrand.
Vad säger du om guldet till Frankrike?
– Jag trodde inte att de skulle vinna när vi startade tidigare i veckan. De fick ta in reserven när en häst skadade sig, en häst drabbades av kolik och Penelope föll av i första starten, men det visar hur den här sporten är. Och de är värda guldet.
  
Fokuserar på den individuella finalen
Även Peder Fredricson är besviken över att nationsfinalen inte gick som han och laget hade hoppats. Men om han ser till sin egen prestation är han nöjd med den runda han och All In gjorde.
– Det kändes riktigt bra i dag, faktiskt känns det som att detta var hans bästa runda här i Rio, säger ryttaren.
Solen och värmen är inget som påverkar "Allan" och teamet har haft en bra plan för hur de ska hantera de värsta temperaturerna i Brasilien.
– På de lediga dagarna gäller det att rida relativt sent på kvällen eller tidigt på morgonen. I morgon kommer jag inleda med att titta till Allan, därefter besiktigar vi inför finalklassen och så rider jag honom på eftermiddagen.
Peder höjer sitt team till skyarna – hustrun Lisen är på plats, liksom hästägaren Charlotte från Stuteri Arch. Och i stallet finns hästskötaren Malin Henlöv som hela tiden vakar över All In.
– Du är ingenting utan ditt innersta team. Det är väldigt bra att ha lagkamraterna på plats och vi har god stämning i laget. Men du måste kunna stå på egna ben.
  
Ser inga begränsningar för sig själv
Både innan spelen, och nu under dagarna i Rio, har Peder upprepade gånger kallats för medaljhopp. Han själv har försökt tona ner förväntningarna genom att säga att han tar en dag i taget, men nu börjar han dela med sig av sina förhoppningar.
– Det känns ändå trevligt att folk tjatar om att man är ett medaljhopp. Härligt med press att få göra något stort. Kan du inte se dig själv med medalj har du ingen chans, konstaterar han.
Ser du dig själv med medalj?
– Om vi säger så här, det känns bra, jag känner mig fokuserad och min målsättning är självklar – jag sätter inga begränsningar på mig eller hästen.
  
Sylve lämnar snart gänget
På fredag kommer hela laget, ledare, hästskötare och anhöriga finnas på plats för att heja fram Peder mot medalj. Vi bör dock inte glömma Henrik von Eckermann, som tillsammans med Yajamila har kvalat in till den individuella finalen. För Yajamila är det inte minst en viktig runda för rutinkonto.
– Henrik har inte haft hästen så länge i sitt stall, vad Yajamila har gjort här är helt fantastiskt. Det ser positivt ut inför EM på hemmaplan nästa år, konstaterar Sylve Söderstrand.
När ryttarna går i mål är ditt uppdrag slut, hur känns det?
– Jag har inte tänkt på det ännu, vi är inte färdiga här. Men som du säger, när det är klart är det klart, säger Sylve och tystnar en stund innan han fortsätter:
– Det kommer att kännas tomt och jag kommer sakna det. Jag har otroligt många fina och härliga minnen från alla år. Det är inte bara ryttarna utan även ägarna, teamen och hästskötarna man tycker om, de är underbara människor. Jag vill inget annat än att svensk hoppsport ska bli så bra den bara kan. Det här är mitt liv, avslutar han.

Resultat, laghoppningen
Ställning, individuellt

Finalen startar fredag klockan 15.00, svensk tid.

Årets upplaga av Stjärnornas hoppning kändes faktiskt riktigt kontrollerad och välavvägd, bortsett från några pulshöjare. Till exempel när Ola Selmén bestämde sig för att den där buggtävlingen han vann på gymnasiet inte skulle vara den enda tävling han vunnit i sitt liv.
- Jag gav full macka för att jag skulle vinna, men i nästa sekund kändes det som att jag bankade på hos Sankte Per, förklarade Ola på presskonferensen efter klassen.

  
Även om Ola kände att han såg döden i vitögat för en sekund så är det ändå imponerande vilka stjärnor vi har, vilket mod och framför allt - vilken balans de besitter!
Visst, Sara Varga var också så rädd att hon nästan började gråta innan klassen startade och Magdalena Graaf utbrast "Jag tror jag kissade på mig nu" direkt efter sin ritt, men alla genomförde sina ritter och uppnådde målet.
De hade pubilkens fulla stöd och hela arenan hejade på när musiken dånade ut ur högtalarna under ritterna.
  
Han kom, han sågs och han segrade, så skulle man kunna beskriva Rickard Olssons runda tillsammans med den otroligt rutinerade valacken Clinton.
- Det är ju läskigt att gå ut först, vi har umgåtts här hela dagen och har gjort varandra nervösa. Och så ska man starta först, berättar en lättad Rickard på presskonferensen.
Men han kommer i alla fall ihåg något från sin ritt inne på banan - det gör nämligen inte Zara Larsson som kom på andra plats med D-ponnyn Rasmus.
- Jag kommer inte ihåg någonting, man bara åkte med och sen var det slut, konstaterade hon.
  
Den mest förvånade av dem alla är vinnaren av stilhoppningen, Nicke Borg.
- Jag har trott att folk driver med mig när de har sagt att jag har talang, erkänner han.
Sissela Benn var frustrerad på presskonferensen, hon ville att hela tävlingen skulle gå en vända till.
- Jag tyckte att det gick bra, men det är störigt att jag inte vann. Kan inte alla sitta kvar på sina platser så att jag får rida igen?, undrade hon.
Nästan alla stjärnor räcker upp handen när Hippson frågar om de kommer fortsätta rida efter detta. De konstaterar att man lätt blir hästbiten, då finns det ingen väg tillbaka.
  
Vinnarhästen Clinton kommer nu att få njuta av sin pension hemma på Fornboda Gård utanför Stockholm. Han har ställt upp för Rickard under två år, även om han inte går i högre gångart än trav hemma på träningen.
- Han gillar inte att träna med mig, det är onödigt för på tävling är det mycket roligare. Då galopperar han, säger en nöjd Rickard, som lovar att åka och hälsa på Clinton vid jul med morötter - precis som han gjorde förra året. 

Missa inte bildspelet högst upp i inlägget!

Text & foto: Annelie Lundkvist 

Skärmdump från SVT.

Åh, vad roligt, det blev två svenska världscupsegrar när Globen tackades av! Tomas Eriksson vann fyrspannskörningen med slutresultatet 237,56 - vilket ger honom tio världscuppoäng.

Här ser du ett långt inslag från SVT om vinsten:

Här intervjuar SVT Tomas om tävlingen:

  
Helgens mest framgångsrika svenska ryttare är utan tvekan Peder Fredricson, som ni säkert har hört i rapporteringarna härifrån Ericsson Globe. Men vad ingen hör och väldigt få ser är hur Peder fokuserar innan sin tävlingsstart.
  
Det är en av fördelarna med att jag får vara bakom kulisserna på de stora tävlingarna, jag kan se och lära. Visste ni att Peder är en av de ryttare som tillbringar längst tid inne på banan vid bangången? Han stegar upp avstånd, skriver ner antal galoppsprång på sin lapp och går banan en vända till.

  
För ett år sedan frågade jag Lisen Bratt Fredricson om vad det är för lapp Peder har i fickan. Hon förklarade att han skriver anteckningar om avstånd och eventuella vägar för omhoppningen. Jag trodde då att lappen var en engångsföreteelse, men i helgen ser jag samma mönster.

  
Lisen gav mig en gång i tiden rådet att komma väl förberedd, då blir nervositeten mindre och fokuseringen lättare. Peder har i helgen motiverat mig till att bli ännu mer förberedd inför tävlingsstarten, jag hoppas att jag via detta inlägg kan motivera er till samma sak.

Ta er tid att stanna till, memorera banan med stängda ögon, se er själva rida bra och felfritt.

  
Missa inte bildspelet med Peder innan tävlingsstarten!

Här kan du läsa om Peders framgångar inne på banan.
 
Text & foto: Annelie Lundkvist