Rio-kollen - Peder: "Jag förväntade mig inte medalj – men hoppades"

Hippsons OS-bevakning

Här samlar vi all vår bevakning från OS i Rio 2016. Det blir nyheter, intervjuer, bildspel och mycket mer.


AUG
19

Peder: "Jag förväntade mig inte medalj – men hoppades"


Peder Fredricson – hela Sveriges OS-medaljör.
  
Plötsligt tar det slut. Det Peder Fredricson har laddat, tränat och förberett sig för räknas ner till en kamp om sekunder – och sedan är det över. Det är färdigridet på OS i Rio de Janeiro 2016, men med sig hem har Grevlundas stolthet en silvermedalj.
  
Text: Annelie Lundkvist
Foto: Tomas Holcbecher
  
Att rida in på banan handlar om att fokusera, publiken är nästintill knäpptyst när Peder och de andra ryttarna rider över startlinjen i den avslutande omhoppningen. Mycket står på spel, det är inte bara en kamp mot klockan och bommarna utan även stunden då man ska bevisa att man har gjort allt rätt i förberedelserna. För Peder Fredricson stämde allt.
– Det har varit en fantastisk tävling för mig, där allt har suttit. Alla förberedelser, matchningen och
 ridningen har fallit på plats, konstaterar den lättade ryttaren när Hippson pratar med honom.


Fokus och lugn innan silverstarten.
  
Visste att dagen skulle bli en utmaning
Redan när silvermedaljören vaknade i morse visste han att det skulle bli tre rundor för honom och All In. Med facit i hand, efter två omgångar plus omhoppning, stämde magkänslan.
– Jag hade svårt att se att banbyggaren skulle bygga så pass svårt att inte flera av ryttarna och hästarna skulle ta sig vidare, förklarar han.
På frågan om Peder hade några finalnerver i den avslutande omhoppningen svarar han snabbt:
– Man tänker inte så mycket, man gör bara jobbet.
Och som han gjorde jobbet... Hela ridsport-Sverige satt hemma och hejade fram vår silvermedaljör. Sociala medier fullkomligt exploderade när det stod klart att en medalj var säkrad – och Hippson.se behövde extra stöttning av teknikerna för att klara anstormningen av besökare.
   

Sneddar snyggt över oxern i omhoppningen.
  
Familjen stöttade på två kontinenter
På plats i Rio de Janeiro har Peders hustru Lisen Bratt Fredricson funnits under alla tävlingsdagar, precis som Peder stod vid hennes sida och stöttade när hon red OS i London 2012. I Sverige fanns storebror Jens som hyllar brorsans insats i en intervju med Hippson.
Sönerna Carsten, Hjalmar och Bill fick vara hemma på Grevlunda – de tittade på finalen tillsammans med gårdens personal och sin farfar. Ett filmklipp som stallchef Jenny Talinsson har lagt upp visar känslostormen när det står klart att Peder har vunnit silver, missa inte det längst ner i artikeln.
Som en gest för att visa sina söner att han tänker på dem gjorde Peder en "dab" på pallen under prisutdelningen. Något de med all säkerhet uppskattade.
  

Peder satsade allt – och nådde i stort sett hela vägen fram.


Högt över sista hindret i omhoppningen.
  
Guldtaktiken höll nästan hela vägen
Peder hade förmånen att gå ut näst sist i fredagens avslutande omhoppning, något som gjorde att han kunde följa guldmedaljören Nick Skeltons ritt från framridningen.
– Jag såg Nick och försökte rida snabbare, men lyckades inte, säger Peder med ett skratt på presskonferensen innan han fortsätter:
– Jag visste att det skulle bli en snabb omhoppning, eftersom vi var många som ville rida för guldet.
Trots att sex ryttare av yttersta världsklass gick in i den avslutande medaljkampen var det inte alla som lyckades hålla nerverna i styr. Kent Farrington från USA har sett ut som säkerheten själv med sin Voueyr, men i omhoppningen föll första hindret. Även Steve Guerdat, som ville försvara OS-guldet från London, fick en oväntad rivning med Nino des Buissonnets.
Förväntade du dig medalj?
– Jag vet att jag sitter på en väldigt bra häst. Så jag förväntade mig inte – men jag hoppades på det, säger Peder.
    

Peder och "Allan" på väg in till prisutdelningen med hästskötaren Malin Henlöv.


Tummen upp, Peder!


Medaljtrion på prisutdelningen – Peder, Nick och Eric.
  
Skadedrabbad segrare
Segern gick till Nick Skelton, Storbritannien, och hans fantastiska Big Star. För både ryttaren och hästen har karriären varit skadedrabbad. Den 58-åriga legendaren har bland annat kronisk smärta i ryggen, detta efter att ha brutit nacken två gånger. Och vänster höft är förstärkt med metallplattor. Han berömmer sin fina häst med följande ord:
– I dag var Big Star fantastisk, men han har känts lite ringrostig. Senaste gången vi vann något stort var Aachens Grand Prix 2013. Han skadade sig under tävlingarna i Dublin och det har tagit oss två år att få honom tillbaka till toppen.
Nick tvekar dock inte en sekund när någon frågar om det har varit värt det.
– Jag visste alltid att han skulle kunna vinna igen. Han vill – och har alla möjligheterna att göra det. För mig är han den bästa hästen som finns.
  
Nervös avslutning på finalen
För Skelton blev det riktigt nervpirrande att gå in först i omhoppningen och sedan vänta för att se om någon ryttare skulle vara snabbare än honom. 
– Väntan på resultatet var det jobbigaste med hela OS, berättar han, och förklarar att den dagen Big Star pensioneras från tävlandet är den dag han själv slutar.
Bronsmedaljören Eric Lamaze säger att hans Fine Lady 5 har hoppat strålande och att han inte kan klaga på något i deras gemensamma prestation. Rivningen på sista hindret i omhoppningen kostade honom visserligen guldet, men gav honom en bronsmedalj.
– Det är historiskt. Många glömmer bort en GP-seger, jag har bland annat vunnit Aachen och Spruce Meadows. Men något folk alltid minns är en OS-medalj. Den stannar kvar för alltid, konstaterar han.

Resultat


Med medaljen framför de olympiska ringarna. Foto: Jenny Abrahamsson
  
Så här såg det ut hemma på Grevlundagården när Peders silvermedalj säkrades:

🇸🇪🏅🏆 Vi älskar er @pederfredricson @malinhenlov @lisenbrattfredricson och Alla. ❤️

Ett filmklipp publicerat av Jenny Talinsson (@jennytalinsson)


Läst 60971 ggr


Fler inlägg

JUL
15

Lisen om OS-platsen: "Man blir faktiskt inte glad"



Det är kluvna känslor som gäller för Lisen Bratt Fredricson. Hon är jätteledsen över att hennes vän och lagkamrat Malin Baryard Johnsson missar OS, då Tornesch har blivit skadad. Samtidigt innebär det att hon själv blir ordinarie ryttare i London.
- Min första reaktion var att det är väldigt tråkigt för det svenska laget, f-n! Sedan blev jag faktiskt inte glad över att få rida utan bara fokuserad. Man går in som i en tunnel, säger hon. 
Sylve Söderstrand menar att det betyder jättemycket att alla i laget känner varandra så väl, inte minst när det händer något tråkigt. 
- Ryttarna lyfter och stöttar varandra.
  
Om Sverige får ta ut en ny reserv till London är fortfarande oklart. Därför är det extra viktigt att ingen mer häst eller ryttare skadar sig, laget blir ju väldigt sårbart utan reserv.
- Så jag har sagt till dem att nu är det slut med fallskärmshoppning och liknande. Nä, skämt å sido, det kanske inte är så smart att rida de allra vildaste unghästarna veckorna innan OS, säger Sylve.
I veckan ska Lisen och Peder Fredricson ha fest för att de har bott tio år på Grevlundagården.
- Jag kommer dit bara för att kontrollera att Lisen inte går omkring i några skyhöga klackar, ler Sylve.
  
När paret Fredricson är i London får deras båda söner stanna hemma och se mamma rida på tv, tillsammans med far- och morföräldrar.
- Det går tyvärr inte att ha med dem, de får inte bo i OS-byn och säkerheten är väldigt stor i London, säger Sylve.
Lisen får inte ens ha maken Peder boende hos sig i OS-byn, trots att han är på plats som tränare. Han får i stället härbärgera i det boende som Svenska Ridsportförbundet tillhandahåller.
 
Text & foto: Anki Yngve


Läst 153358 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
15

Söndag: Peder Fredricson trea i Falsterbo GP




Det blev en grymt spännande avslutning här i Falsterbo, Peder Fredricson på H&M Cash In var som enda svensk med till andra omgången. Han gick ut som trea från slutet, satte en snygg nolla och ledde klassen. Men tyvärr passerades han i prislistan av vinnaren Nicola Philippaerts på Carlos från Belgien och tvåan Brianne Goutal på Nice De Prissey från USA.
  
GP-segraren Nicola Philippaerts hann se första ryttaren i andra omgången och insåg att det skulle bli en snabb omhoppning:
- Jag gav allt och det lyckades!
Andraplacerade Brianne Goutal bor egentligen i USA, men har varit stationerad i Europa under sommaren.
- Jag var väldigt glad i omhoppningen över att jag har en så försiktig och "scopy" häst. Det behövdes!
Hon avslöjar också att hon har koppling till Sverige, hennes pojkvän kommer härifrån...
  
Peder Fredricson var jätteglad för sin tredjeplats.
- Det är en speciell häst jag har, allt är möjligt och allt är omöjligt med honom. Men vet aldrig hur det blir. Cash In har en otrolig kapacitet, men ridbarheten måste vi jobba lite mer på...
Valacken gillar helt enkelt inte när ryttaren bestämmer för mycket.
- Det är bara att hänga med. Andra hästar kan man ha en tanke om att forma på ett visst sätt, men det går inte med den här. Jag har haft honom i tre år och kan fortfarande inte få honom på tygeln...
  
Om ett par veckor åker Peder till OS i London. Men inte som ryttare utan som tränare till sin bror Jens. Och som make till Lisen förstås, som nu är klar för en ordinarie plats.
- Jag, Jens och Lisen har tränat ihop hemma hos oss under de senaste månaderna, det har varit jättekul. Tidigare har det aldrig gått bra för alla oss tre samtidigt, men det har det faktiskt gjort den här säsongen. Även om jag inte har varit tillräckligt bra för att få rida OS.
Mindre roligt tycker Peder att det är att hans team-kamrat Malin Baryard Johnsson missar London.
- Det är bara tråkigt, jag är verkligen ledsen för Malin. Man vet ju hur det känns, dels att missa en OS-plats men framför allt när hästarna blir skadade...

Resultatlista



Den 18-årige Grand Prix-vinnaren Nicola Philippaerts.


Amerikanskan Brianne Goutal kom på andra plats.


När Peder fyllde 40 i vintras önskade han sig en klocka, men han fick ingen. Så lyxuret han fick i pris är han väldigt nöjd med.


Peder fick se sig slagen av "ungdomarna".
  
Text: Anki Yngve
Foto: Johan Sjögren


Läst 155241 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
15

Söndag: Bestört Malin Baryard missar OS



Tidigt under söndagseftermiddagen kallade förbundskapten Sylve Söderstrand till presskonferens. Och det var inget trevligt besked han hade att lämna, Malin Baryard Johnssons Tornesch har nämligen visat sig ha en senskada, och missar OS.
Med sig till presstältet hade Sylve en lapp från landslagsveterinär Jonas Tornell, där det stod att Torneschs senskada är treprocentig och sitter i vänster fram. Det är inget allvarligt för framtiden, men han kommer inte att bli frisk till London.
- Malin är förstås bestört, det är verkligen synd om henne. Det är ingen idé att ni söker henne i dag, hon kommer inte att vara tillgänglig...
   
In som ordinarie i laget går i stället Hippson-bloggaren Lisen Bratt Fredricson på Matrix. Om Sylve får anmäla en ny reserv är oklart, troligtvis går det inte eftersom reglerna säger att anmälan nu är helt stängd.
- Vi har fortfarande ett väldigt bra lag. Lisens häst har hoppat övertygande, även om den inte är lika rutinerad som Tornesch, säger Sylve.
   
Snacka om att det har varit dramatik för det svenska hopplaget den här helgen. Först vann de nationshoppningen, sedan visade det sig att Coupe de Coeur var ofräsch så att Henrik von Eckermann får ta Allerdings till OS. Och nu Torneschs skada...
 
Text & foto: Anki Yngve


Läst 153528 ggr Kommentarer Kommentera






Annelies senaste



Galleriet på Hippson Market