Rolf-Göran är som vanligt väldigt uppvaktad av media på plats.
  

Sverige slutade på en sjätteplats, ett nesligt nedslag från bronsmedalj. Men hoppet lever – Rolf-Göran Bengtsson är med till inividuell semifinal och Alexander Zetterman är andra reserv till den. Fast han vet inte om han tänker rida om han kommer med.

 – Det är bittert, konstaterar förbundskapten Sylve Söderstrand.
Ett enda nedslag gjorde att Sverige missade medalj i detta mästerskap, men något att glädja sig åt är förstås att vi nu är kvalade till OS i Rio.
– Visst är vi glada att vi har OS-platsen, men det var inte därför vi var här. Först nu känns det som att vi kan börja prata om den. Och det är ju jättejättebra, säger Sylve och fortsätter:
– Att vara en enda bom ifrån bronset, det är bittert.
Han är åter imponerad av Alexander Zetterman, och att Peder Fredricsons H&M Sibon visade sig klara banan så fint.
– Sibon är en häst för framtiden, det har han verkligen visat nu.

"Vet inte om jag rider semifinalen"
Alexander Zetterman ligger på 32:a plats, fem ekipage är reserver till den individuella semifinalen som rids på lördag. Först och främst menar han att nedslagen han själv har haft hittills har varit extremt billiga.
– Ja, det har varit billiga misstag. Jag har inte rivit svårigheterna och det är givetvis retligt. Men jag är stolt över att ha klarat ett mästerskap så här bra, säger han.
Alexander pratar som att det är slut för hans del nu. Men han ligger alltså på reservplats för att få delta i den individuella finalen.
– Det brukar nästan alltid vara några av topparna som inte startar. Men jag vet inte i nuläget hur jag gör om jag får rida. Jag måste fundera lite på det. Hästen har gjort det här så bra och jag har fått rida tuffare och tuffare för varje dag här. Jag känner mig osäker på om jag vill att han ska gå ännu mer. Det känns lite som att det räcker för honom.
Enligt ” Alex” är detta det tuffaste Cafino någonsin har gjort.
– Det här är bara början på något riktigt bra och jag vill tänka på framtiden. Vi får se hur jag gör.
Förbundskaptenen är dock tydligt med sin personliga åsikt:
– Jag tycker att han ska rida om han får chansen. Det är en enorm erfarenhet både för honom och hästen. Är man på ett VM rider man. Men jag ska inte säga defintivt, vi har inte hunnit prata om det mer ännu. Vem vet när han är på ett VM nästa gång? Jag tror att Alex är lite ödmjuk när han säger att han inte vet om han ska rida.

Sibon lade i högre växel
Peder Fredricson hade självklart högre målsättning med detta mästerskap.
– Men jag är otroligt nöjd med hästen. Jag kunde växla upp ett snäpp i dag och han var med på det. Jag är glad att han har fått bevisa att han kunde hoppa det här. Jag visste inte riktigt när vi kom hit om han skulle klara det.
Henrik von Eckermann är extremt nedslagen efter missen i dagens runda.
– Jaha, ja då är man ännu en dålig erfarenhet rikare, konstaterar han och fortsätter:
– Det kändes lättare än i går men det var ändå för dåligt. Jag känner lite att jag skulle ha ridit mer aggressivt i går, jag var lite nöjd med hur hon hoppade på framridningen och ja, red inte ordentligt helt enkelt.

Det kan komma slarvfel 
Rolf-Göran ”Kungen” Bengtsson gjorde det IGEN! Och prisar åter sin häst:
– Han gör det om och om igen. Allt har fungerat till hundra procent, han hoppar långt, han hoppar framåt, han kommer tillbaka. Han vill inte göra vid någonting, han är i superform, säger Rolf-Göran om Casall Ask.
Ekipaget ligger nu tvåa inför fortsättningen.
–  Det är minst två rundor till, det kan komma slarvfel, det gör det väldigt lätt. Men vi har inte plats för slarvfel.
Rolf-Göran menar att dagens bana hoppades väldigt lätt, men att den var byggd så att man fick välja lite själv om man skulle rida framåt eller ta tillbaka.
– Det gjorde att det blev roligt att titta på och en utmaning för ryttarna, säger Rolf-Göran.

Hellre bara tre ryttare
Nu laddar han med sightseeing, vad som ska ses i vackra Normandie är inte bestämt.
– Vi rider lite lätt i morgon och kommer sedan ifrån tävlingsplatsen lite, säger Rolf-Göran.
Han har själv inte ställt in sig mentalt på finalen ännu, men man kan ändå inte låta bli att undra vad han tycker om formen, där fyra ryttare byter hästar med varandra.
– Jag hade hellre sett att det bara var tre. Den fjärde ryttaren och dess häst har gått hela vägen men får ingenting för det i slutändan. 

Text och foto: Ida Röök
   

Peder Fredricson tog revansch med H&M Sibon.

Duktiga Sibbe får godis.

"Snyggt jobbat, brorsan".

Många svenskar på plats, roligt!

Alexander Zetterman fick ett "billigt" nedslag.

Han vet inte om han rider semifinalen om han får chansen.

Ett enda nedslag blev det för Gotha och "Henke" idag.

"Kungen" levererar som vanligt.

Spända svenskar under "Roffes" ritt.

Jodå, det gick vägen – idag OCKSÅ!

"Där satt den".

Alexander är nöjd och stolt.

Herrarna var ett nedslag från brons.

"Bittert men nöjd ändå", säger Sylve Söderstrand.

Det kunde nästan inte bli bättre. Fram till sista ryttaren var det trippel svenskt i topp, men med nästan en sekunds marginal puttade schweiziska Janika Sprunger på Bonne Chance CW ner Henrik von Eckermann till andra plats.
– Det var inte min första Grand Prix-seger men min bästa, sa Janika efteråt.
  
– Jag visste att min häst har kapacitet att vinna, även om hon är ung. Och när jag såg att Dermot Lennon var två sekunder snabbare än Henrik visste jag att jag kunde göra det, fortsätter hon.
Tvåan Henrik von Eckermann, som återigen får till ett fantastiskt resultat med Cantinero, var inte förvånad.
– Jag visste att sista ryttaren skulle gå om mig, så jag är väldigt glad över min andraplats.
  
Vilket genombrott för Mordasini
Hon har ridit någon nationshoppning för Sverige i år, men för de flesta svenskar är hon en doldis – dagens trea Charlotte Mordasini som har svensk mamma och en pappa med rötter i såväl Frankrike som Schweiz.
– Det här är fantastiskt och nästan overkligt. Jag har tävlat femstjärnigt förut men aldrig femstjärnig Grand Prix, säger hon efteråt.
  
Hemlighetsfull förbundskapten
För förbundskapten Sylve Söderstrand återstår nu angenäma problem inför EM, som bara är en milstolpe mot nästa års OS.
– Vi hade tolv ryttare som kvalat till Grand Prix, det har aldrig hänt förut.
Något EM-lag vill han inte plocka ut än.
– Det är bara en ryttare som är klar och det är Helena Persson, de andra är inte klara än så ni får vänta.
Trots sitt genombrott är inte Mordasini aktuell för EM.
– Hon var mycket bättre än jag trodde. Hon är professionell i allt hon gör, säger han om henne.
Om Malin Baryard Johnsson och Tornesch, som gjorde en mycket bra insats och kom fyra, säger han så här:
– Hon har varit med i bakhuvudet inför EM. Tornesch har hoppat strålande och den rutin som de har är enormt värdefull.
Med sådana svenska framgångar i Grand Prix som här i Falsterbo känns det som om EM kan bli hur kul som helst.  

Text och foto: Annika Grundberg

Resultat

Jens galopperar in på banan, Lunatic är med på noterna.
  
Avtackningen av Lunatic genomfördes 15 minuter innan Falsterbo Grand Prix, flera av de internationella ryttarna som gick banan stannade upp och applåderade när ekipaget red ärevarvet.
– Han trodde nog att han skulle in och hoppa, det var nästan så att han blev besviken när jag hoppade av, säger Jens.
  
Ryttaren tackade uppfödare, ägare och sin hästskötare för alla framgångar. Lunatic kommer nu att agera läromästare åt ägarens 13-åriga son i både hoppning och dressyr.
  

"Luna" njuter av uppmärksamheten.


Jens tackar sitt team.


Hej då, tack för allt!

Glädje och bus på prisutdelningen.
  
Den perfekta födelsedagspresenten blev ännu en individuell seger och lagseger i Nations Cup för Tinne Vilhelmson Silfvén. Lagmedlemmarna sken som solar på prisutdelningen, kan det vara vårt EM-lag som klev upp på pallen?

Minna Telde och Emilie Nyreröd kunde sitta och titta på när deras lagkamrater säkrade segern. Emilie berättar för Hippson efter ärevarvet att det är lättare att rida ärevarv när man har tävlat samma dag. För att låta Miata bli av med lite energi innan de red in på banan värmde hon upp lite lätt.
– Min häst är inte så förtjust i prisutdelningarna, så det kändes att det fanns lite extra energi i dag.
Hon red in för att ta emot priset med gott självförtroende, den goda formen från tävlingarna på Mallorca håller i sig. Hon har nu visat för landslagsledningen och för sig själv att framgångarna där inte var någon engångsföreteelse.
Minna Telde kände stor glädje över lagets insats, även om hon fortfarande är besviken över sin egen prestation. 
– Med lagryttare som dessa bådar det riktigt gott inför EM, konstaterar hon.
Nu kommer Santana att få ta det lugnare i drygt två veckor, ridas ut i skogen och hopptränas.
– Hoppryttarna kallar det nog inte för hoppträning, men vi skuttar över hinder, skrattar Minna.

Framtidshopp och glädje att tävla i Sverige
Patrik Kittel skyndar från prisutdelningen över till uppvärmningen, hans fru Lyndal ska nämligen rida nästa klass.
Innan han springer iväg hinner han glädjas åt att detta bådar gott inför framtiden, både för honom och Deja men även för det svenska laget.
– Hon är en riktig tävlingshäst, hennes förmåga att fokusera är otrolig, säger Patrik, som även blev tvåa individuellt i klassen.

Anton sträcker på sig i den ökade traven.

Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello, som red till sig den individuella segern i klassen, älskar att tävla på hemmaplan. Under prisutdelningen ropade publiken dessutom ut ett fyrfaldigt leve för Tinne på födelsedagen.
– Det blir lite extra allvarligt på hemmaplan, man vill så gärna visa publiken och vill så himla mycket, menar Tinne.
Helheten stämde i takt med musiken, och hon tycker att det är väldigt bra för det svenska laget att få rida Nations Cup på hemmaplan.


Patrik Kittel och Deja är fokuserade.

Individuell prisutdelning – avslappnade hästar.

Resultat

Text & foto: Annelie Lundkvist