Malin Petersen fick en utbrytning i det sista vattenkomplexet på terrängbanan i Haras du Pin, vilket gav 20 straff på hinder. Tillsammans med en del tidstillägg betyder detta 99 straff inför banhoppningen.
– Jäkla skit! utbrister hon efteråt.
 
Malin berättar att Sofarsogood har varit super hela banan, fram till det där vattnet där ”Sofie” vek av till höger.
– Jag vet faktiskt inte riktigt vad som hände, hon var jättefin och fortfarande pigg. Vår plan var att jag skulle rida rakt fram om hon kändes fräsch och det gjorde hon. Men så här i efterhand ångrar jag mig förstås, jag visste att det var svårt och skulle ha tagit en omväg.
Väldigt många hästar har brutit ut på samma sätt, på samma hinder.
– Vi kom in bra och hon tog inte ett steg fel fram till dess.
  
Riktigt djupt och tungt
Underlaget är enligt Malin riktigt, riktigt tufft. Hon måttar med händerna och visar att det är 15-20 centimeter djupt på sina ställen, på sträckorna mellan hindren. Men hennes häst är bra på att galoppera och kändes därför inte trött.
– Det är inte så kul och kommer inte att bli bättre under dagen. Dock var det faktiskt inte halt, jag halkade ingenstans. Men jag skulle aldrig galoppera på sådana här underlag hemma, aldrig. Då skulle det få bli skritt.
Lagets plan var enligt Malin klockren i övrigt, men just på det sista vattnet kommer hon att råda sina lagkamrater att ta den långa vägen.
– Det är sjukt irriterande att få en utbrytning med bara fyra hinder kvar. Fan!
Nu är målet att avsluta tävlingen så bra som möjligt och försöka få till en felfri banhoppning i morgon. 

Text & foto: Anki Yngve
 
Följ Hippsons direktrapport från klassen
Onlineresultat
Länk till sändningen på SVT Play 

Full fart över första hindret.


Sofarsogood såg riktigt fräsch ut.
 

Besviken Malin efter terrängen.
 

FEI:s ordförande prinsessan Haya är på plats, och bjöd på ett smajl. 

Malin i SVT-intervju efter ritten: 

Förbundskapten Staffan Lidbeck om Malins prestation:

Det har varit två helt otroliga veckor i och runt Caen – med utmärkt sport, stor dramatik, besvikelse, glädje och till och med sorg. Vi avslutar vår VM-bevakning med en sammanfattande tillbakablick. Minns mästerskapet med oss – och tack alla läsare för ert stora engagemang!

Visst, det var inte Sveriges dag i Final Four-finalen i Caen, Rolf-Göran Bengtsson hamnade utanför podiet som fyra. Men hans häst Casall blev i alla fall en vinnare – med Jeroen Dubbeldam i sadeln. Här frossar vi i finalen, genom ett bildspel signerat Tomas Holcbecher.

Här kan du läsa Hippsons intervju med Rolf-Göran Bengtsson.
Här hittar du vår direktrapport från finalen, med bilder och massor av tv-klipp.

Rolf-Göran Bengtssons axlar hängde ner, han var tydligt besviken över att ha gått ur VM-finalen som fyra.
– Det är väldigt olyckligt att få ett ner med sin egen häst. När de andra red noll där var jag plötsligt ordentligt distanserad, innan det ens hade börjat, säger han.

Det var inte Rolf-Göran Bengtssons dag i Caen. Finalen började med ett ned på C-hindret i kombinationen med Casall.
– Jag trodde att han skulle komma ur den bra. Det var sjutton också att det skulle behöva hända, säger han, när han lågmält möter pressen direkt efteråt.
Inne på arenan pågår prisutdelningen med topp tre, Rolf-Göran är den som ”blev över den här gången”.
– Jag hade så klart förväntat mig något annat av det här. Jag skulle helst inte stå här och prata med er nu, säger han. 

Känsligare än han trodde
Rolf-Göran inledde hästbytet med att rida Jerone Dubbeldams unge Zenith.
– Den var betydligt känsligare än jag trodde. Jerone och hästen känner varandra utan och innan. Efter det första nedslaget drog jag ner tempot betydligt, det kostade två tidsfel vilket jag inte hade råd med. Det hade kanske varit en fördel att ha haft den hästen senare.
Även med Patrice Delaveaus Orient Express blev det nedslag för Rolf-Göran.
– Där valde vi att gå framåt på sex galoppsprång till den sista oxern, det hade även Jerone gjort med den innan. Kanske hade den inte riktigt orken kvar att klara det igen.
Casall blev hästen som säkrade guldet åt holländaren, något som Rolf-Göran är glad över.
– Det var rolig att Casall var den som fick ”vinna”. Han har kommit igenom det här mästerskapet mycket bra, det var ingen som hade problem att rida runt honom därinne. Han hade krafter kvar och det visar verkligen på kvalitet i hästen, säger Rolf-Göran.
Nu åker han hem till Tyskland där lilla Pamina och sambon Evi väntar.
– Jag har ju lite att komma hem till i alla fall, jag får tänka lite så, säger Rolf-Göran och får fram ett litet leende.
 
Rolf kommer tillbaka
Förbundskapten Sylve Söderstrand är också nedslagen.
– Det blev en jättetrist avslutning. Men vi vet att det är svårt att ta medalj om man inleder med att riva med sin egen häst, konstaterar han.
Rolf-Göran kommer tillbaka, det är Sylve säker på.
– Han har flera fina unghästar i stallet som han har väntat med att börja rida, för att få VM överstökat. Och Casall lär ju tävla mer, vi har ett EM nästa år, säger Sylve.

Text & foto: Ida Röök

Direktrapport med resultat och klipp på samtliga rundor
   

Tyvärr fick Rolf-Göran en dålig start, genom rivningen med Casall.
   

Vad tänkte han när han stod där vid staketet?
 

Finalen är hektisk, med många upp- och avsittningar.

Casalls groom Celia fick se sin häst ridas av andra än Rolf-Göran. 

Beezie Maddens Cortes väntar på att Rolf-Göran ska sitta upp.

Jeroen Dubbeldam sitter upp på Casall medan Rolf-Göran funderar på sista rundan.

Casall fick "vinna" när Jeroen säkrade guldet på hingsten.

Jeroen var nolla finalen igenom, då blir man glad!

Zenith visade sig vara känsligare än Rolf-Göran trott.

Även Beezie Madden lotsade runt Casall väldigt fint.

Sylve är förstås besviken över att det inte blev medalj, men menar att "Roffe" kommer igen.