Text: Sara Slottner
Foto: Valeriy Ivashchenko/Dollar Photo Club

Östersjön är ett av de mest övergödda vattnen på norra halvklotet. Under flera år lyckades Sverige minska mängden fosfor som nådde havet från jordbruksmark men sedan 2005 har det stått stilla. Därför behövs nya grepp för att rädda Östersjön.
Hästhållning har än så länge inte räknats in när det gäller att minska övergödningen, trots att tio procent av jordbruksmarken utgörs av hästhagar. I en doktorsavhandling av Mohammed Masud Parvage vid institutionen för mark och miljö på SLU synades svenska hästhagar ordentligt för att se vilken påverkan hästarna har på läckage och ackumulering av fosfor i marken.

En stor fosforbov
Bland annat undersöktes vatten från hästhagar och åkermark några mil söder om Stockholm. Forskarna samlade in vattenprover varannan vecka under nio års tid och såg då att det läckte tre gånger mer fosfor från hästhagarna än från åkermarken, trots att åkermarken gödslades med både konstgödning och gödsel varje år. Det fanns också betydligt mer fosfor lagrat i jorden i hästhagarna. Läckaget från hästhagarna var värst under vår och höst.
I en fortsättning undersökte forskarna hur olika områden i hästhagarna utmärkte sig. De samlade jordprover från sju gårdar runt Uppsala och skilde på om jorden kom från ställen där hästarna utfodrades, från rator eller från övriga hagytor. De jämförde sen proverna med marker intill hagarna, där inga djur gått.

Ackumuleras
Resultaten var ganska givna. Ratorna, där hästarna i huvudsak väljer att bajsa, hade högst koncentrationer av både fosfor och kväve, följt av utfodringsytor och övriga hagytor. Markerna som användes som referens hade lägst koncentrationer. Mätningarna visade att jordens innehåll av fosfor byggs upp år för år, och är högre om det är fler hästar på liten yta.
Inom jordbruket är det som mest tillåtet att tillföra 22 kg fosfor per hektar och år till jorden. Några sådana restriktioner finns inte än för hästverksamhet. I studien av hästhagarna visade det sig att jorden fick i medel 60 kg fosfor per hektar och år, alltså tre gånger mer än vad som är tillåtet inom jordbruksverksamhet. Men självklart fanns det en variation mellan gårdarna. Dessvärre var den 38-108 kg fosfor per hektar och år, det var alltså ingen som klarade jordbrukets regelverk.

Färre hästar och mer mockning
Antalet hästar per hektar var mer än tre gånger så många än rekommenderad djurtäthet och forskarna antar att det var den huvudsakliga anledningen till de skyhöga fosforvärdena. Fem av de sju undersökta gårdarna mockade dessutom aldrig sina hagar. De återstående två gårdarna gjorde det varje respektive varannat år.
Om fosforläckaget från svenska hästhagar kunde halveras skulle det innebära en fyraprocentig minskning av fosfor till Östersjön varje år enligt beräkningar i avhandlingen. De viktigaste råden från Parvage är att hålla nere antalet hästar per hektar till maximalt tre, mocka hagarna regelbundet (vecko- eller månadsvis), använda foderhäck för att minska foderspill, anlägga hagar på ett säkert avstånd från vattendrag och använda marken till annat efter 10-20 år.
Om alla hästar får en uträknad foderstat, där fosfor inte överutfodras, så kan mängden fosfor som tillförs jorden förmodligen hållas nere ytterligare.

Referens: Parvage, M. M. 2015. Impact of horse-keeping on phosphorus (P) concentrations in soil and water. Sveriges lantbruksuniversitet, Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 2015:55.

Läs mer här

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar - i hästkunskap och etologi.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se