11 november 2023, 18:00
Stiftelsen Hästforskning delar årligen ut priser till projekt som bidragit med tydlig nytta för näringen. I år premieras ett forskningsprojekt om bakbenshälta samt ett annat om kolhydrater i gräs och grovfoder.
Prisen Årets hästforskningsprojekt och Årets hedersomnämnande delades ut under gårdagens Hippocampusdag, som genomfördes digitalt fredag den 10 november. Det är stiftelsen som beslutar om vinnarna i de två prisen, där pristagarna får ett diplom samt ett stipendium om 25 000 kronor.
Bakbenshältor svårdiagnostiserade
Årets hästforskningsprojekt tilldelas ett samverkans projekt som leds av Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Nils Ivar Dolvik, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU). Genom deras projekt "Bakbenshälta hos häst – varför är den så svar att se och hur kan vi bli bättre" fastslås att såväl bedömning som utredning behöver förbättras för säkrare diagnos och rehabilitering.
Detta då det bevisats att bakbenshältor är svåra att diagnostisera med traditionell hältbedömning, samtidigt som överensstämmelsen mellan bedömande veterinär är låg. Objektiva mätmetoder kan enligt projektet vara ett värdefullt hjälpmedel. Detaljerad kontroll av bäckenets rotation är en parameter projektet belyser intressant för att på ett korrekt sätt kunna bedöma hälta.
– Just hälta är ett högaktuellt ämne eftersom det är det vanligaste hälsoproblemet bland hästar. Med ökad kunskap och bättre förutsättningar att diagnosticera bakbenshälta korrekt i framtiden förbättras därmed hästvälfärden, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare på Stiftelsen Hästforskning, i ett pressmeddelande.
Variationer i gräsets kolhydratinnehåll
Årets hedersomnämnande gick till projektet "Kolhydrater i gräs och grovfoder till häst – Den goda, den onda och den fula". Projektet är lett av Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU i samverkan med Cecilia Müller, SLU.
Välfärdssjukdomar som övervikt, metaboliskt syndrom och fång har ett tydligt samband med intag av kolhydrater i gräs och grovfoder. Näringsinnehållet från sex olika gräsarter, som odlats och skörats under kontrollerade förhållanden, har undersökts och studerats. I studien gick det att se att gräsprovernas kolhydratsinnehåll varierade mycket, men också att innehållet av socker och fruktaner kan vara svårt att förutspå.
– Studiens resultat är viktiga i arbetet för ökad hästvälfärd då informationen om de analyserade grässorterna kan användas vid sammansättningen av gräsfröblandningar för vall beroende på vilken häst ska äta det, säger Lina Bengtsson, i pressmeddelandet.