– Det är fullt möjligt att driva en ridskola på hästens villkor, inleder Cecilie Mellum, verksamhetschef för Tjøme Häst och Hälsa.

– Just nu är det viktigt att lyfta fram att det finns många sätt att driva en ridskola på, eftersom ridsporten och hästnäringen har potential att vara så mycket mer än det vi kritiseras för idag. Genom att ställa upp på den här intervjun hoppas jag kunna representera oss som är seriösa utan att vara konservativa.

Tjøme Häst och Hälsa består av huvudstallet Stall Kjære vid Lindhøy, sommarstallet Dalsløkka samt betesdrift på Nedre Haug Gård. På Stall Kjære erbjuds olika dagverksamheter, alternativ skolgång och en heltäckande ridskola med hästen och dess välfärd i fokus.

På ridskolan lär sig eleverna inte bara att rida, utan också vad som krävs för att ge sin fyrbenta vän ett gott liv.

– Mina hästar pratar med mig varje dag, och det enda jag behöver göra är att lyssna, säger Cecilie Mellum. Foto: Tjøme Hest og Helse

Måste utgå från hästen som art

– Hästens naturliga behov, anatomi, biomekanik, psyke och träningsprinciper utan smärta och rädsla är de centrala delarna i undervisningen på skolan, säger hon.

Cecilie har ridit aktivt hela sitt liv. Hennes hjärta klappar för klassisk dressyr, den välutbildade allroundhästen och naturlig hästhållning.

Idag arbetar hon heltid som instruktör och pedagog och är utbildad inom bland annat häst och hälsa, häst inom psykiatri och psykosocialt arbete, träning av terapihästar samt ledarskap.

– Min djupa koppling till naturen gjorde att jag redan som 18-åring började arbeta på ett annorlunda sätt. Jag såg vilken nytta hästarna hade av att få gå i flock i skogen och på naturliga ängar – hur de klättrade och letade upp örter som var bra för dem. Jag insåg att jag såg på hästar på ett annat sätt än vad som var vanligast.

– Hästar som kommer till oss stannar här livet ut. Ingen blir såld. De är lika värdefulla oavsett om de kan ridas eller inte, säger Cecilie. Foto: Tjøme Hest og Helse

För Cecilie måste tanken om hästvälfärd utgå från hästen som art, inte enbart från hur människan har använt hästen under en kort period av dess historia, förklarar hon.

– Vi tänker ofta på vad som är praktiskt för oss och har skapat en del "sanningar" som vi omedvetet lever efter. Men vi måste bort från narrativet att "så här har vi alltid gjort" och istället grunda hästhållning och träning på faktisk kunskap om hästen som djur. Vi ska inspireras av dem som lyckas, inte av dem som säger att det är omöjligt.

Både lösdrift och boxhållning

På frågan om vad ridskolan gör för att säkerställa god hästvälfärd börjar hon med att förklara varför de driver verksamheten som de gör.

– Hästen har ägnat 50 miljoner år åt att utvecklas och har genom evolutionen hittat fantastiska sätt att överleva. Den har hovar anpassade för hårda underlag och hög belastning, långa ben för att kunna springa snabbt, en matsmältning anpassad för att beta under stora delar av dygnet samtidigt som flocken rör sig, och den överlever tack vare att flocken tar hand om varandra. Det här har den genomsnittliga hobbyryttaren alldeles för lite kunskap om, säger hon.

Framför allt är Cecilie mån om att erbjuda hästarna gott om utrymme och en infrastruktur som är anpassad efter varje individs behov.

– Alla har kanske inte möjlighet att tillhandahålla stora uteområden eller dyra lösdriftssystem, men de allra flesta kan göra lite mer. Sätta upp ett vindskydd i hagen, låna en extra beteshage, grusa eller flisa en yta, eller hägna in en bit skog.

Cecilies hästar inkluderar både lösdriftshästar och boxhästar. Foto: Tjøme Hest og Helse

På hästcentret finns sex stora boxar i ett fullisolerat huvudstall, stora fölboxar i ett utestall med fodringsstation och tak över en grusad lösdrift, samt betesmark med kulturgräs och en fullisolerad lösdriftshall i anslutning till huvudstallet.

– Vissa hästar kan behöva specialanpassat foder, till exempel hästar i tillväxt och andra individer med större näringsbehov än flocken. Andra behöver komma in av olika skäl, som ett extra behov av lugn och ro – äldre eller sårbara individer, eller ston med föl. Det finns många anledningar till att en häst kan behöva stå på box, men det ska finnas goda skäl till att ta den ur flockstrukturen, säger hon och fortsätter:

– Mina boxhästar är ute dygnet runt sex månader om året och har tio timmars utevistelse de månader de står inne på natten. Vind, väder och underlag avgör när boxhästarna kan börja vara ute dygnet runt, då de har tillgång till spånade båghallar.

Fullt isolerad lösdriftshall. Foto: Tjøme Hest og Helse

Resten av hästarna går på lösdrift året runt och delas in i flockar som passar dem. Unghästarna går i en "förskola" tillsammans och har tillgång till bra förebilder.

– Vi har valacker och hingstar som lever med sina ston och föl, och äldre ledarhästar som går med den äldre gruppen. Det handlar om att alla ska ha tillräckligt med utrymme, fri tillgång till mat och rena, torra sovplatser. Om någon häst är dominant och hindrar andra från att äta, får vi flytta om i flockarna och hitta en lösning som fungerar, säger hon och tillägger:

– Människan har ställt till det ganska mycket för hästarnas sociala liv, och vi har normaliserat beteenden som inte är naturliga för dem. En socialiserad häst kommunicerar artigt, är lugn och använder subtila signaler.

Att tillgodose hästens beteendebehov

Många av hästarna på gården är Cecilies egen uppfödning, och många har varit där sedan de var föl och unghästar. När hästar får växa upp i flock ser man en annan flockstruktur växa fram än vad många kanske är vana vid.

– I en stabil flock finns inte den konfliktbeteende som många oroar sig för. Vi kan acceptera att vi idag har hästar med sociala skador, men vi bör alla arbeta för en framtid där unghästar får växa upp till att bli socialt välfungerande hästar, säger hon och fortsätter:

– Hästar är flockdjur, och ett friskt flockdjur som inte får leva i en flock berövas något grundläggande, enligt min mening. Det krävs mycket för att jag ska ta en häst från dess flock och förhindra den från att sova tillsammans, vakta varandra, leka och lära sig av de andra. Vi kan i de flesta fall skapa en trygg flockmiljö med enkla medel. Om en häst är skadad kan vi sätta upp en avskiljande inhägnad i uteområdet. Hos oss går vuxna hingstar med sina ston och föl eller med sina söner, och unga hingstar går med valacker – helt utan aggression och konflikter.

Här har vi mycket att lära från kulturer där hästen fortfarande lever på ett mer naturligt sätt, menar Cecilie.

– Vi är rädda för det vi vill undvika, som skador och sjukdomar. Men om vi vänder på det och ser vad vi berövar hästarna, inser vi att vi också går miste om mycket. Vi förlorar hästar med bättre blodcirkulation, friskare leder, starkare stödjevävnader, bättre matsmältning och immunförsvar, mindre smärta och generellt bättre hälsa. Med 10 till 24 timmars naturlig rörelse per dygn får hästen dessutom en stabil grundkondition.

Hästarnas välfärd påverkar även säkerheten i ridskolan.

– Att ha hästar som lever i flock är en viktig del av vårt säkerhetsarbete. Vi får en mycket tryggare inlärningsmiljö i ridskolan eftersom hästarna känner varandra och inte behöver försvara sig mot varandra.

Uteområden som stimulerar till rörelse

Cecilies ridskolehästar består av en varierad grupp på cirka 20 hästar. Bland raserna finns welsh, new forest, arabiska korsningar, fjordhästar, shetlandsponnyer och sportponnyer.

Deras uteområden är stora – upp till en halv kilometer långa – och innehåller berg, stenig terräng, bäckar, träd och annan vegetation.

– Hästarna kliar sig på träden, gnager bark och söker skydd. När askträden fäller sina löv på hösten äter de under dem. De betar nypon från vildrosbuskar, och även när de har fri tillgång till grovfoder kan de gräva efter gräs under snön på vintern. Att få gå på vinterbete stimulerar deras hjärna och ger dem ett mer varierat och naturligt liv än om de bara fick grovfoder och kraftfoder i en hink.

Både de härdiga och de mindre härdiga uppskattar tillgången till kulturbeten året runt. Foto: Tjøme Hest og Helse

Förutom att skapa miljöer som uppmuntrar till rörelse lyfter Cecilie fram vikten av rena foderplatser, skydd mot väder och vind samt torra ytor att stå och vila på.

– Två månader om året är de på sommarbete. Utöver det försöker vi släppa dem på "helgbete" så ofta vi kan, och det uppskattar alla hästarna – de är ju naturliga nomader.

Tack vare skogs- och klätterbete kan även ponnyer med tidigare diagnosticerad PPID hållas på bete. Blodproverna har blivit negativa eftersom de tränar naturligt genom att röra sig i kuperad terräng.

– Vi väljer naturens lösningar istället för att begränsa dem, säger Cecilie.

– Beten bör uppmuntra rörelse, erbjuda goda möjligheter till skydd och ha tydliga viloplatser, samt tillgång till salt och rent vatten. Det enda vi tillför som är helt onaturligt är flugspray och eksemtäcken, säger ridskolechefen. Foto: Tjøme Hest og Helse

Täcke på – eller mer tid att äta?

I sammanhanget vill ridskolechefen också lyfta frågan om täckesanvändning. Hon förklarar att hon har hästar med särskilda behov som går med täcke vintertid, men anser att fler borde ifrågasätta sina beslut kring täckesanvändning.

– Friska hästar med naturlig päls är otroligt bra på att reglera sin kroppstemperatur. Många tänker inte på att hästar, precis som våra vilda djur, håller värmen genom att äta. Därför borde vi tänka efter innan vi sätter på täcken och samtidigt begränsar fodertillgången för ett gräsätande djur – istället borde vi göra tvärtom, menar Cecilie.

Hon förklarar att täcken stör hästens naturliga energianvändning. Hästen håller sig frisk genom att använda energi från sin mat för att skapa värme och resa pälsen. Precis som ett välisolerat hus är det ett gott tecken om snön ligger kvar på pälsen.

– Känn närmare huden – där är det både torrt och varmt! Dessutom sköter hästar sin päls genom att rulla sig, de behöver få klia sig och röra sig fritt utan begränsningar, säger Cecilie och tillägger:

– Jag hejar på all den forskning som stärker kunskapen om hästens naturliga behov. Etologerna i Ås gör ett fantastiskt jobb just nu!

– Svaret ligger i vad hästen berättar för oss genom sin hälsa, päls, hovar, beteende, styrka, avslappning och energi, säger Cecilie. Foto: Tjøme Hest og Helse

Att forma goda hästmänniskor

Eleverna på Tjøme Häst och Hälsa måste vara intresserade av hela hästhållningen – inte bara ridningen. De lär känna hästarna på individnivå och får arbeta med sig själva för att utvecklas till bra hästmänniskor.

– De lär sig hantera hästar från marken, ta in och ut dem, borsta och sköta om dem samt reglera sitt eget kroppsspråk och energinivå. Här är alla hästar våra hästar – och ingen är ”bara en ridskolehäst”.

– De lär sig att hantera hästarna från marken, ta in och ut dem, borsta och sköta om dem samt att reglera sitt eget kroppsspråk och energiflöde. Varje häst är unik, och varje häst ska bli hörd. "Ridskolehäst" har fått en negativ klang, men här är alla bara "våra hästar".

Ridlektionerna är 90 minuter långa, där mer än halva tiden ägnas åt hästvård och hantering. Ryttaren ska göra något gott för hästen innan hen sätter sig på dess rygg. Hästarna går aldrig mer än två pass i rad, och ingen häst måste gå ett pass om det inte känns rätt för den den dagen.

– Hästar ska aldrig bestraffas för att ge sitt max – de måste våga ge allt utan rädsla för att bli pressade att göra ännu mer. Våra hästar kommer fram till grinden, sticker huvudet i grimman och vill följa med in varje dag, även efter 15 år, för att de trivs. Och så ska det fortsätta.

Cecilie är noga med att matcha rätt ryttare med rätt häst, och varje ridpass ska vara positivt för dem båda.

Ridskoleeleverna blir duktiga på att rida barbacka. Foto: Tjøme Hest og Helse

– Alla som börjar hos oss måste starta med en voltigegjord. Det ger ovärderlig sitsträning oavsett nivå, och nybörjare rider med en professionell ledare. Ingen får använda tyglar innan sitsen är avspänd och händerna stilla. Först när vi följer hästens rörelser är vi redo att ge separata hjälper, och det kan variera i olika gångarter om du är redo för det, säger hon.

– Många av våra hästar rids bettlöst, men nosen är också känslig. Vi vill ge alla ryttare en grundläggande sitsförståelse innan vi släpper dem fria och låter dem utföra större uppgifter själva. I gengäld kan alla tryggt få testa alla gångarter direkt, eftersom våra välutbildade hästar arbetar harmoniskt för hand med sina ledare. Vi får otroligt balanserade och centrerade barbackaryttare, som kan rida i princip allt – inklusive fälttävlan – utan sadel.

Undervisningen är varierad och kan även bestå av tömkörning, arbete från marken i dressyr, halsringridning, gymkhana eller uteritter. Ridskolan använder naturen i stor utsträckning, eftersom Cecilie tror att man lär sig mycket genom att rida i skogen.

– Ett exempel är galoppfattningar, där hästen ska lyfta sig själv in i galoppen med fri bogrörlighet, istället för att springa sig in i galoppen på framdelen. Det här sker nästan av sig självt i naturen och ger eleverna värdefulla kroppsliga minnen att ta med sig in på ridbanan.

Teori kan vara roligt

Om vädret är dåligt är det som tur är aldrig tråkigt med teori. Eleverna får lära sig om hästens utveckling och historia. Ridskolan fokuserar på anatomi, biomekanik och hälsa, samt raser, utrustning och lagstiftning. Det finns relevant teori för alla nivåer.

– Som hästmänniska blir man aldrig fullärd. Vad är en äkta och ärlig självbärighet, och varför uppnår vi det inte genom att dra i hästens mun, till exempel? Hur kan vi be hästar med olika exteriör att arbeta så bra som möjligt? frågar Cecilie.

– Vi lär genom att leka och göra övningar med kroppen, rita modeller med krita på stallgolvet och titta i böcker, på planscher och ibland på videor, säger ridskolechefen. Foto: Tjøme Hest og Helse

Hon förklarar att dressyren är grunden för allt, och för henne handlar dressyr om empati, anatomisk förståelse och framför allt självbärighet.

– Vi säger till eleverna att vi vill ha hästar som dansar runt på banan för att de själva tycker att de är världens vackraste! Alla hästar kan gå i dressyr, för det gör hästen naturligt ute i det fria också – det gäller bara att inte hindra dem från att lyckas.

En bra grundläggande dressyr är även grunden för en god hoppteknik. Hoppning handlar bland annat om vägar och självbärighet mellan hindren, och därför finns mycket att lära genom bom- och studsarbete på vägen mot att rida en bra bana – även i uthållighetsprov.

– Istället för att fokusera på hinderhöjden, lägger vi vikt vid att eleverna förstår vad ridkvalitet är. Du hoppar så högt som du själv är redo för och utifrån vad hästen kan genomföra på ett hållbart sätt för sin kropp. Vi får ryttare som fokuserar på glädjen i att prestera till 100 procent på sin nivå – inte bara de 80 procent vi ofta prioriterar i tävlingssammanhang.

– Våra hästar utbildas till att bära sin kropp på ett bra sätt. På så vis får vi gamla, starka, smärtfria och skadefria hästar, säger Cecilie. Foto: Tjøme Hest og Helse

"Hästar är levande varelser"

Att forma goda hästmänniskor handlar också om att vara en bra förebild själv. För Cecilie innebär det att alltid fortsätta att utvecklas som instruktör.

– Man måste lägga bort sitt ego och vara ärlig och stabil i kunskapsförmedlingen, men samtidigt skapa en miljö där det är tryggt att fråga och utforska. Det ska vara okej att göra fel och försöka igen, säger hon.

Man bör våga bjuda på sig själv, vara nyfiken och i praktiken visa vad det innebär att vara mjuk och kärleksfull med sina djur. Samtidigt handlar det också om att sätta gränser.

– Hästar är levande varelser med individuella behov, känslor och dagsform. De ska ha minst en vilodag i veckan, och unga hästar rids varken i fulla pass eller utför tunga övningar. Och om en av våra annars entusiastiska seniora shetlandsponnyer säger nej till arbete en dag, så finns det förmodligen en god anledning till det, fortsätter Cecilie.

– Jag driver verksamheten kompromisslöst på hästarnas villkor. Här gör vi saker ordentligt och stressar inte. Vi lär barn och unga vad det innebär att sätta hästarna först och gör dem trygga och kunniga nog att kunna analysera sig själva. Ju bättre vi är på att känna efter själva, desto bättre beslut tar vi. Och ju mer vi kan, desto mindre behov har vi av våld.

– Stå på hästarnas sida och var trygg i att det gammaldags synsättet på hästen som en bruksvara är på väg bort, säger Cecilie. Foto: Tjøme Hest og Helse

Ridskolan har ett nära samarbete med veterinärer, hästterapeuter och andra behandlare, samt har välfungerande rutiner för uppföljning av hovar, tänder, vaccinationer och andra hälsorelaterade frågor. I särskilda journaler dokumenteras varje hästs individuella behov så att ingenting glöms bort inför nästa kontroll.

– Våra hästar får regelbunden uppföljning av veterinär och behandlare fyra gånger om året. Genom att vara proaktiva och ta tag i problem tidigt undviker vi stora bekymmer. De går inte med järnskor, så vi har inga problem med akuta sparkskador eller förslitningsskador. Vi ser heller inte andra klassiska problem som muskelömhet i rygg och nacke – inte ens hos hästar som varit i verksamheten i upp till 15 år. Jag tror att det både beror på hur de rids och på att vi lyssnar på dem och ger behandling i tid. Att djur inte kan prata är en myt – det är människan som måste lära sig att förstå, avslutar hon.

Denna artikel publicerades först på Hest.no.

Därför ska du träna banhoppning

Ämnen i artikeln