Dressyr
Publicerad: 2006-09-12Dressyrhästens liv från föl till Grand Prix
- Brink och Telde visar och förklarar
Andra helgen i september anordnades Hässleholm Horse Show, där ett antal ryttarproffs höll uppvisningar och clinics. Två av dessa var Jan Brink och Minna Telde vars lördagsclinic hade temat "Från föl till Grand Prix". Där visade, red och kommenterade Jan och Minna dressyrhästar i olika åldrar.
Först in på banan kommer ett sto med sitt fina, högställda föl efter Saigon. Det Jan Brink menar att man framför allt letar efter hos ett föl är lätthet i gångarterna.
- Sedan tittar man förstås på härstamningen, på vad mamman och pappan har gjort och lämnat för avkommor. Men att köpa föl är spännande, det är lite "gambling", säger han.
Jan kommenterar att mamman rör sig trevligt och det ökar såklart sannolikheten för att fölet ska bli en bra dressyrhäst.
- Det är enormt mycket värt om uppfödarna börjar hantera hästar tidigt. Man behöver inte göra något märkvärdigt med ett föl, bara ge dem förtroende för människan, se till att de går att leda, binda upp och så vidare. Har de detta med sig blir de mycket lättare att rida in sedan.
Ofta fula ankungar
Nästa häst är en ettåring som ägs av Birgitta Kjellin. Jan Brink berättar att ettåringar ofta är fula ankungar, de kan växa ojämnt och tappar ibland tillfälligt gången medan de växer.
- Men det här är ingen normal ettåring, den är otroligt välutvecklad! Så är det inte alltid, berömmer Jan.
Den tvååring som visas upp under clinicen är ett sto efter Rubinrot. Jan berättar att han personligen tycker att det är lite tidigt att rida in hästen på hösten som tvååring, själv brukar han vänta till våren då hästen är tre.
- Tvååringar tycker jag är lite mer intressanta än ettåringar att köpa. Inte minst för att man kan röntga dem och gå igenom dem veterinärt. En ettåring har så mycket tillväxtzoner så där går det inte riktigt att se något på röntgen, säger han.
På Tullstorp gör man inte så mycket med tvååringarna mer än allmän hantering. Själv är Jan lite skeptisk till att träna tvååringar för mycket.
- Gärna kuperade hagar med hinder där hästarna själva kan välja om de vill hoppa. Men personligen löshoppar jag inte hästarna förrän de är ska bli tre år. De växer så mycket och jag är rädd att benbitarna ska flyga om man jagar dem med en pisk i rumpan, säger han.
Lösdrift tycker Jan Brink är jättebra, så länge man samtidigt hanterar unghästarna. Låter man dem växa upp helt utan mänsklig kontakt blir de däremot besvärliga att rida in.
Enorm utveckling
Den första ridna hästen som visas under clinicen är en treårshingst, First Wish, som står stationerad på Tullstorp hos Jan Brink.
- Som ni ser är det enormt mycket som händer mellan att hästarna är två och tre år, kommenterar Jan.
Han beskriver hingsten som "mycket front", det vill säga att han går i uppförbacke och är rörlig i sina framben.
- På treåringarna tränar vi inte lika mycket teknik som på äldre hästar. De får lära sig att reagera på signaler, bära sig själv och gå i hållning, vilket kommer step-by-step. Annars handlar det mycket om att jobba i skog och mark, att variera arbetet.
Hos en treåring vill Jan Brink se mycket rymd i gången och att hästen redan från början har ett register i gångarterna. Den ska kunna gå lite framåt på långsidan i galopp och sedan kunna komma in på en stor volt och korta upp sig. Allra helst ska hästen kunna bära upp sig själv på ett hyfsat sätt, men det är ovanligt på en treåring.
I trav vill Jan se att bakbenen hänger med på ett bra sätt och att det går att öka lite, utan press.
- Man ska absolut inte pressa fram någon ökad trav, men det är viktigt att hästen redan som treåring går framåt och bjuder från skänkeln. Det är nummer ett, säger han.
Viktigt med vila
I skritt bör treåringen röra sig genom hela kroppen med ett bra undertramp.
- Man samlar inte skritten mycket på en sådan här ung häst. Jag brukar bara korta tyglarna en kort stund innan jag ska komma fram i trav.
Jan berättar att med en treåring så rider han aldrig långa pass inne på banan. Ett väldigt kort pass, där hästen läggs ner på slutet, och sedan rids unghästarna ut i skogen. Dessutom är det viktigt för psyket hos hästen att den får vila från arbete då och då och smälta vad den lärt sig.
- Växande hästar kan få ont i kroppen och så gäller det att hålla dem på gott humör. De gör inget för oss om vi inte gör något för dem, påpekar han.
Arbeta med gas och broms
Nu är det Minna Teldes tur att visa och berätta, hon kommer inridande på banan på en fyraårig hingst efter Briar. Hästen håller på att matchas mot fyraårschampionatet.
- Jag förbereder fyraåringarna hemskt mycket genom att arbeta med gas och broms. Det handlar om att signalsystemet ska fungera. För att kunna bära sig själva måste de först lära sig att vänta, förklarar Minna.
En fyraåring ska när den visas kunna gå i skänkelvikning, göra kontrollerade galoppfattningar och vara någorlunda stadig på tygeln.
- Jag börjar alltid med skänkelvikning längst med långsida så att jag kan ta hjälp av staketet, visar Minna. Först när hästen förstår att den ska gå undan försöker jag på diagonalen.
Hon demonstrerar också att hon kan föra fram händerna och ge efter på tyglarna utan att hästen faller framstupa eller rusar iväg. Det är ett tecken på att den lärt sig vänta på skänkeln och att den är hyfsat självbärig.
- Med en fyraåring leker man lite med tempoväxlingar. Den ska göra mjuka övergångar och kunna komma tillbaka, säger Minna.
Jan Brink skjuter in att det är viktigt att hästen fortsätter att bära sig när man länger steget lite. Den får inte bara ramla iväg, då är det bättre att minska lite mindre nästa gång.
Hoppstammad inget hinder
Nu kommer Antonia Ramel in på banan på ett femårigt, hoppstammat, sto efter Cortus-Cortez.
- Jag tycker att det är spännande att gå över gränsen. Man ska inte vara rätt att utbilda en hoppstammad häst till dressyr om det är rätt individ, säger Jan Brink.
Han kommenterar att man kan se på femåringen att den går med lite mer samling även om ryttaren inte sätter någon press på den. Dessutom rids den mer kontrollerat med tydligare hörnpasseringar.
- En femåring kan behålla mycket mer luft i steget sidvärts än en fyraåring. I ökningarna kan ni se att hon hänger kvar mer med frambenen i luften, fyller Minna Telde i.
En utmaning för den femåriga hästen är att den ska lära sig att gå i förvänd galopp.
- Där söker man efter att hästen ska kunna behålla sin takt och rytm, förklarar Minna.
Hon berättar också att man, korta stunder, kan börja begära lite mer tryck i traven av femåringen. Det gör man genom att driva samtidigt som man ber den vänta, så att hästen kommer upp med sin framdel.
Dynamik i gången
Birgitta Kjellin och sexårige Tellwell är något av ett kändisekipage när det gäller unghästklasser. De har bland annat tävlat unghäst-VM tillsammans.
- Det man kan säga om den här hästen är att han har mycket dynamik i sin gång. Han är mäktig när han kommer in på banan, säger Jan Brink.
Birgitta och Tellwell får visa lite öppnor och slutor och Jan förklarar att man begär mer balans av en sexåring. Dessutom är det dags för den att lära sig byten i språnget, vilket kan ta lite tid att befästa.
- Som ni ser gör Tellwell lugna och fina byten. Men många hästar faller ifrån unghästchampionaten mellan fem och sex år för att de inte är helt redo för bytena, menar Jan.
Framför allt tycker han att man ska arbeta med att få hästen att vara kvar på bakbenen i bytena. Den får inte rusa iväg, falla framåt eller bli lång.
- Det är viktigt när hästen fått göra en svår övning att man berömmer den, ger eftergift och låter den få känna sig lite "happy". Hästar lever helt i nuet, fortsätter Jan.
Mer "häng" i ökningarna
Som exempel på sjuåring visas Minna Teldes Larina Höm, en unghäst som vunnit "allt" hittills.
- Det är en megahäst det här, berömmer Jan Brink.
I sjuårsklasserna ingår byten i serier, öppnor och slutor. Minna berättar att man begär ännu mer av sjuåringarna i ökningarna, att de ska "hänga". I galoppen krävs mer samling, bland annat börjar piruetter att komma in på den här nivån. Minna visar en stor arbetspiruett där diametern är ganska vid.
- Jag tänker framåt i varje steg fast jag svänger, säger hon.
Så småningom visar hon en mer centrerad piruett och byten i serier. Och så passar Minna på att berömma sin fina häst.
- Hon har enormt mycket nerv och så mycket vilja att jobba. Var inte rädda för att rida på ston. Den här är stor och ett sto, och hon går att rida på!
Ska komma upp med ryggen
Åtta år har Jan Brinks hingst Biggles hunnit bli. Jan värmer upp honom inför publiken eftersom hingsten bara blivit skrittad hittills. Han berättar att uppvärmningen och nedtrappningen sker i "komfortzonen", ridningen där syftar till att få hästen att komma upp med sin rygg och slappna av.
- Här ska hästen bara vara avspänd, det handlar inte om att visa upp någon flashig gång.
Avspändheten nås genom halvhalter och övergångar. Så småningom börjar Jan göra övergångar mellan normala steg och korta, kvicka steg i trav.
- Det här leker jag med på vägen mot passage. Så småningom börjar hästen att svinga och hänga lite när jag kortar stegen, berättar han.
Det Jan försöker att jobba fram, utan att det blir jobbigt för hästen, är embryon till passage.
Leker fram piaff
Från skritt visar han även hur han arbetar fram embryot till piaff.
- Det är viktigt att kunna ta korta steg i skritt för det är där piaffen kommer in. Man börjar med att rida korta, kvicka steg i skritt. Sedan börjar hästen takta lite och det är första början till piaff, förklarar Brink, medan han klappar och berömmer Biggles.
Han poängterar att dessa svåra rörelser ska lekas fram under lång tid. Det får inte ske under press och stress. Hästen får absolut inte bli skärrad. Själv använder han till exempel helst inte spö vid inlärningen.
- Vi tävlar inte med pisk så därför försöker jag hitta kommunikationsmedel där jag använder spöet så lite som möjligt.
Därefter går Jan över till att visa hur han tränar in byten i varje steg, vilket han kallar för "en helt ny gångart för hästen". Han börjar aldrig träna detta på diagonalen utan gör det på en linje innanför långsidan. Till en början byter han till förvänd galopp och sedan direkt tillbaka. Det vill säga bara ett byte i varje i taget.
- Börja enkelt och pressa inte för mycket. Hästen måste känna sig trygg, påpekar han.
Nöter inte med Grand Prix-häst
Sist men inte minst kommer Minna Telde in på en "färdig" häst, nioåriga Don Charly, som faktiskt har vunnit Grand Prix i år.
- Det här är en röd Ferrari, precis vad man vill ha i färg och upplaga. Titta på hans öron hur han älskar att visa upp sig. En showman! utbrister hon.
Minna visar upp travslutor som Jan Brink betygsätter som "världsklass", dessutom får vi se piaff och passage i tävlingsform.
- En sådan här häst dressyrarbetar man maximalt tre eller fyra dagar i veckan. Övrig tid rider man ut, konditionstränar och så vidare. Annars kan man absolut inte få dem att tycka att det är så här kul, säger Minna.
Jan Brink betonar att det självklart inte är alla hästar som är klara att gå Grand Prix när de är nio år. Man får helt enkelt lyssna på varje individ och låta hästen bestämma.
Intressant att se är i alla fall hur Minna Telde reagerar när hon får en miss i en bytesserie.
- Vad hände när Minna fick ett fel? Hon bestraffade inte hästen utan stannade i komfortzonen. Bestraffar man blir hästen bara skärrad. Vi aktar oss väldigt mycket för panikzonen, förklarar Jan.
Han avslutar med att berätta att de själva inte sitter och rider sådana här hästar en hel timme i ridhus.
- Hästarna skrittas, sedan rider vi intensivt en stund och sedan rider vi ut dem!
Föl efter Saigon.
Välutvecklad ettåring.
Tvåårigt sto efter Rubinrot.
Treårig hingst, riden av Jan Brinks tyska beridarelev.
Minna Telde på fyraåring efter Briar.
Minna tar staketet till hjälp när hon lär hästen skänkelvikning.
Antonia Ramel på femårigt sto.
Birgitta Kjellin och sexårige Tellwell.
Minna Telde på sjuåriga Larina Höm.
Snacka om power!
Jan Brink och Biggles, åtta år.
Jan "leker" fram piaff och passage.
Nioårige Don Charly gör så här fina slutor.
Piaff ingår i Grand Prix, det slutgiltiga tävlingsmålet.
Patrik Kittel: ”Jag står upp för hur jag rider”
Han har anklagats för att rida med blå tunga men tillbakavisar kritiken och anser att han inte rider sina hästar på något felaktigt sätt.
Glada vinnare i paradressyren under SM
Lena Malmström och Fabulous Fidelie tog hem guldet i Para Grand Prix Kür klass fem. Lotta Wallin vann silver och brons till Malin Lindeman-Dolk.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Ella Jerlin vinner Children-SM
Fem childrenryttare kom till start i SM-finalens första klass i Skövde. Ella Jerlin på stoet Madcap of Thille knep förstaplatsen före Ester Brandberg.
Räv kan ha dödat föl enligt DNA-prover
Förra helgen hittades ett dött föl i en hage utanför Nybro. DNA-prover visar nu att det kan ha varit en räv som attackerade hästen.
Här kan du tävla en meter och vinna 50 000
Det ska löna sig att tävla – även för de som inte tävlar på högsta nivå. Det tycker Enköpingsnäs rf som anordnar sin tour för andra året i rad.
”För att vinna mycket pengar måste man i princip vara elitryttare”
Bygg kondition i backe och över studsserier
Förbättra konditionen med studsserier på volt och träna övergångar med hjälp av bommar. Sara Algotsson Ostholt tipsar om några av sina favoritövningar.
"Gäller att hitta en balans mellan arbetet på bana och arbetet ute"
Galoppiruetten – från 1960 till 2021
Utförandet av en galoppiruett har ändrats genom åren. Här är en sammanställning av OS-guldmedaljörernas piruetter sett ut från 1960 till 2021.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Gör din egen glittriga hjälm
Många drömmer om en hjälm klädd i glitter – men ofta är de dyra. Julia Lundgren har hittat ett eget sätt och limmar på glittret själv.
Hästen i trafikolyckan fick avlivas
I går trillade en häst omkull i transporten efter en hård inbromsning. Hästen, som enligt räddningstjänsten ”klarat sig hyfsat bra”, fick senare avlivas.
Misstänkt förgiftning av häst
En häst har hittats död i en hage efter misstänkt förgiftning på en gård utanför Lessebo i Småland. Nu ska händelsen utredas.
Fortsatt kritik mot viktgräns på ridskolor
Idag har många ridskolor i landet viktgränser, vilket strider mot både Svenska ridsportförbundets och Riksidrottsförbundets riktlinjer.
"Glitter och trams köps som aldrig förr"
Undersökningar menar att hästsektorn släpper ut mer koldioxid än inrikesflyg. Enligt forskning vill förändring göras, men rutinförändring krävs.
Bli bra på att hantera motgångar
Hur håller man motivationen uppe när hästen blir skadad? Och hur hanterar man bäst motgångar och nederlag, kanske även uteblivande resultat?
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Växjö kommun köper ridanläggningen
Ägaren till arena gick i konkurs men nu köper kommunen den. Det planeras att anläggningen sedan hyrs ut till en förening för fortsatt verksamhet.
Hästen som överlevde dödliga Tysklönnen
Först blev hennes hagkompis sjuk och dog – och det var osäkert om hon skulle klara sig. Men efter tolv dagar på klinik blev Tingeling friskförklarad.
Häst trillade omkull under transport
En häst som färdades i hästtransport ska ha råkat ut för en olycka på en väg i Västerås. Föraren bromsade kraftigt och då trillade hästen omkull.
Så rymde ridskolehästarna
Under gårdagen rymde ett 20-tal hästar från en ridskola i Västervik. Verksamhetschefen berättar i ett inslag vad det var som hände.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!