Forskning
Publicerad: 2018-12-24Foto: Adobe Stock (hästar) och Mona Jensen (porträtt)
Professorn: "Det är inga stora skillnader mellan vårt och hästarnas känsloliv"
Det finns större likheter mellan oss och djuren än vad det finns skillnader, menar Per Jensen. Han är professor i etologi vid Linköpings universitet och har skrivit en bok om djurens känsloliv – och om våra känslor för dem.
Text: Åsa Pernes
Vi som umgås med hästar eller andra djur vet självklart att de kan bli rädda, arga, glada och känna smärta. Men att det bland hästarna finns optimister och pessimister – precis som bland oss – och att deras sinnesstämning påverkas starkt av deras miljö, det är kanske inget vi tänker på dagligdags.
Hej Per! I din bok skriver du att likheterna mellan oss och djuren är större än skillnaderna. Kan du förklara hur du menar?
– Ja, när det gäller djurens känsloliv och tankevärld är jag absolut säker på att det är så. Men det är rätt märkligt att det ska vara kontroversiellt att påstå. För om vi går igenom kroppens organ ett efter ett – från skelettet via njurarna, till levern, magsäcken och hjärtat – och sedan gör en jämförande studie mellan oss och andra däggdjur, då är alla biologer i världen fullständigt överens om att det är en gradvis utveckling som har gjort att det finns små nyansskillnader mellan våra och djurens organ. Om vi till exempel jämför hur min lever fungerar med grisens lever, då handlar det enbart om små nyansskillnader. Samma sak ser vi om vi jämför mina njurar med hur hästens njurar fungerar, det är väldigt små olikheter vi pratar om.
– Här är biologerna helt överens. Men när vi kommer till hjärnan, då plötsligt vill vi tänka att människans hjärna är helt annorlunda, att den är unik. Det här har många filosofer försökt bevisa genom tiderna, en del har varit smått besatta av det.
Hästen har ett rikt språk
Per stannar upp en stund, sedan tar han två exempel på argument som har lyfts fram som bevis för att vår hjärna skulle vara så annorlunda.
– Att vi har stor hjärna har varit ett argument, men då glömmer man bort att elefanten har dubbelt så stor hjärna. Ett annat argument har varit att vi har många nervceller, men det finns många andra djur som har fler nervceller än oss. Så här kan man hålla på och räkna upp olika saker, men vad man än hittar på så finns det ändå något annat djur som slår oss på fingrarna.
Allt vi känner, tänker och upplever bygger på att vi djur har utvecklats från våra gemensamma förfäder.
– Tänker man så, då inser man att det inte kan vara så stora skillnader mellan vårt och exempelvis hästarnas känsloliv. Den största skillnaden mellan oss och djuren är vårt språk, vi har ett mer utarbetat språk än dem, säger Per och fortsätter:
– Fast hästarna har ett mer utvecklat och rikare språk än vad många tror. Och om man tänker på grundläggande känslor som rädsla, ilska och hunger till exempel – då är det ingen större skillnad mellan oss och våra hästar.
Djur kan känna empati skriver du i din bok, det gäller alltså även hästar?
– Ja, det är jag helt övertygad om, svarar Per snabbt och bestämt.
Han berättar att det är många forskare som arbetar med just de här frågorna, empati är enligt dem en av de mest grundläggande känslorna hos sociala djur.
– Det är kanske rentav en av de mest grundläggande egenskaperna vi däggdjur måste ha. För hur skulle vi annars kunna ta hand om våra avkommor, om vi inte kände empati? Empati är inget som har kommit med oss människor utan det har däggdjuren haft i miljontals år.
Per tar hundar som exempel på djur som har stark empati. Han nämner också att det finns gott om beskrivningar av hur hästar känner av när deras skötare är ledsna.
– Så varför skulle inte hästar kunna känna empati?
Forskare har bevisat att grisar, kor och höns – precis som vi – bli nedstämda och deprimerade om de är i en miljö som är händelsefattig eller tråkig. Hur är det med hästarna?
– Hästar och kor är betande djur, man kan säga att de har nyfikenhet som bygger på att de hela tiden aktivt måste leta efter mat. Deras hjärna är programmerad för att leta efter nya saker, alltså den där maten.
– Hästarna är dessutom, precis som alla våra tamdjur, väldigt sociala varelser. De behöver få social stimulans, främst från andra hästar, för att må bra. Det här vet vi, men likväl finns det hästar som står i små fållor med eller utan vänner. Om det har funnits gräs i fållorna så tar det snabbt slut och då har de inget att göra, då kan de absolut bli deprimerade.
Mat och sällskap är grundläggande
Inom hundsporten har man, enligt många forskare, kommit längre både när det gäller berikning av hundarnas miljö och med träning genom positiv förstärkning. Berikning av miljön kan kortfattat beskrivas som att djuret får möjlighet att utföra vissa specifika beteenden som är naturliga för det. När det gäller hundar kan det exempelvis vara att leta godis eller efter en leksak. På så sätt stimuleras både luktsinnet och deras vilja att söka efter saker.
Går det att berika hästarnas miljö? Per tänker en stund och säger sedan att det nog handlar om mat och bete, eftersom hästarna ”är födda att leta efter mat”.
– Stora hagar med bra bete och sällskap till hästarna. Då har man kommit långt med berikningen, konstaterar han.
Ett tips när det gäller berikning för hästar är att man kan lägga ut högar i hagen med olika sorters foder. Det kan vara olika typer av grovfoder, men man kan även lägga ut lite morötter på ett ställe – eller äpplen.
– Berikning är en konst, det gäller att vara påhittig, menar Per.
Vissa individer är mer pessimistiska
Är krubban halvtom eller halvfull? Det har gjorts intressanta experiment på flera olika djurslag där djur har getts två olika valmöjligheter. Den ena möjligheten har exempelvis varit ett tryck på en ljusorange prick, som innebär att man får godis. Medan den andra har varit tryck på en mörkorange prick som orsakar något djuret inte tycker om. Till exempel en hög ljudsignal eller en luftpuff i ansiktet. Genom detta lär sig djuren vilken knapp/signal som ger godiset.
Sedan har forskare lagt till ytterligare en orange färg, i en nyans mittemellan de andra två. Vissa individer är då väldigt positiva och verkar tänka att det är klart att det är godis vid den pricken också, inget ont kan hända och de går fram och trycker till på pricken. Andra djur går inte ens fram till färgen som är mittemellan.
Därefter har man utvecklat försöket genom att djuren får göra samma sak i en miljö de inte trivs i, i ett kallt rum till exempel. Och då, när djuren inte trivs, finns det en större andel pessimister i gänget.
Här är det nog inte någon större skillnad mellan oss och andra djurslag, menar Per. Det finns både optimister och pessimister – och en individ som inte trivs, för att kompisen är borta eller för att den har ont, kommer troligtvis att bli lite mer pessimistisk än vad den annars brukar vara.
… arbetar som professor i etologi vid Linköpings universitet. Han föddes, som han själv säger, med ett stort djurintresse och hans favoritdjur är hundar. På sin fritid skriver han bland annat böcker och artiklar om djurs beteende, inom hundvärlden är han välkänd för sina böcker om hundar och hundars beteenden.
- Kor vill lika gärna gå ut på bete som de vill ha mat.
- Minkar vill simma i vatten.
- Höns har väldigt känsliga fötter, så de vill gå på mjukt underlag.
- Får är väldigt bra på att känna igen ansikten. Efter två år kunde de fortfarande känna igen en människa eller en bild på en fårkompis. Och när de såg bilden ”bäade” de på ett särskilt sätt.
- Grisar är oerhört bra på att simma.
- Kor är känsliga för hur människor låter. Om en vänlig röst ropar deras namn kan de komma. En arg, skrikande människoröst är det värsta de vet.
- Kycklingar är bra på matematik. De kan räkna från dag ett.
- Fiskar blir rädda om de tror att något obehagligt ska hända och de har bra minne.
- Grisar är bättre på att spela ”dataspel” än vad hundar är.
- Hästar är otroligt bra på att tolka vårt kroppsspråk.
Liknande webbartiklar
- Etologen: "Lär hästen att säga ja"
- Får hästen bestämma något?
- Amanda vill ha hjälp av hela Hästsverige
- Forskningskollen: Vi borde bry oss om vad hästen tycker när vi ryktar
- Hästens önskelista för 2020 – fem punkter som ger ökad välfärd
- Forskningskollen: Skillnad i hur hästar och ponnyer söker kontakt
- Forskningskollen: Hästarna luktar sig till om du är glad eller skräckslagen
- Forskningskollen: Vad betyder det egentligen när hästen tuggar under träning?
- Ökad förståelse ger säkrare hantering: ”Träna hästen enligt forskningsbaserad kunskap”
- Hästens välfärd i fokus på konferens: ”Viktigt att vi når ut med forskningen”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Vilka rider i Paris – tippa dina OS-lag
De olympiska spelen närmar sig. Hippsons redaktion är nyfikna: vilka ryttare tror ni läsare kommer att utgöra respektive OS-lag i de tre disciplinerna?
”Man märker att det är mycket nerver”
Semifinalen av elitallsvenskan kommer gå av stapeln på Norrköping Horse Show. Där avgörs vilka lag som går till Falsterbo i sommar.
Se filmerna från uteritten på stranden
I dagens hästonsdag i TV4 får vi följa med ut till Falkenbergs strand där ett gäng ryttare och hästar ansluter sig för att galoppera i vattnet.
Får även en påminnelse om vilka regler som gäller ute i skog och mark
Förbjuds ha hästar – allvarliga skaderisker
Länsstyrelsen förbjuder en man i Ångermanland att ta hand om hästar. Detta efter att de under kontroller hittat flera allvarliga skaderisker.
”Folk tittar och tänker, oj vad är det där"
Med sin kraftfulla kropp har Klint väckt uppmärksamhet. Jenny berättar om hur de arbetar för att minska slitaget och främja hans hållbarhet.
Femåriga ardennern Klint gör sig igenkänd på tävlingsbanorna
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Forskning om lång och låg form
Hästar som tränas i lång och låg form visar minskat smärtbeteende. Linn Therese har forskat om vilken effekt lösgörande arbete har och kan se flera fördelar.
"Vi filmade hästarna i 3D för att observera rörelse och steglängd"
Hästgård på Ekerö med ridhus
På Stall Marieberg finns ridhus, ridbana, stall med nio boxar och ett stort bostadshus. En gård med knappt fyra mil in till Stockholm.
Deniss Lynch hingst till svensk seminstation
Den lovande fyraåringa Prophet har precis anlänt. Det är genom ett samarbete med D’Lyon Stud & Sporthorses hingsten blir tillgänglig i Sverige.
Arrangerar hoppningtävling för pararyttare
Under en pay and jump hoppas Åmåls ridklubb locka personer med olika funktionsvariationer till start. Målet är att skapa en större gemenskap.
Här är stallplatsen billigast – och dyrast
Att ha egen häst kräver såväl tid som pengar. En enkätundersökning visar att de flesta hästägare spenderar mellan 4 000 till 6 00 kronor i månaden.
En fälttävlansgigant lämnar toppsporten
Han är den ryttare som har flest femstjärniga segrar i fälttävlan. Efter årets Badminton meddelade William Fox-Pitt att hann nu tackar för sig.
Säger till British Equestrian: "Jag är väldigt säker – är rätt sak att göra"
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Maxa hästens kondition med Lina Forsberg
En fälttävlanshäst behöver ha en bra kondition för att orka alla tre grenar. För Lina handlar det om att bygga kondition i långsamt tempo.
Inridning och utbildningsskalan
Hippsons panel har ställt inför frågor om hur de rider in unghästar, önskvärda kvalitéer hos en häst och vad de kan om utbildningsskalan.
Marina Mattsson: "Det är hästens inställning till arbete jag letar efter"
Lösgörande övningar med bommar
Den här ridövningen med flera bomserier bjuder på tre övningar i ett. Låta bommarna ligga kvar i ridhuset hela veckan – och träna på olika saker.
Viktigt att hästen går i en balanserad trav och att den bär sig själv
Förebyggande arbete vid årets dressyr-SM
Redan inför SM i dressyr på Grevagården valde arrangören att säkra upp med polisiär närvaro. Något som bemötts med positiv respons.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!