Hästhantering
Publicerad: 2006-03-16Hållbarhet & prestation, del 1:
Så ser hästens fysiska förutsättningar ut
Går det över huvud taget att träna hästen för hållbarhet och prestation samtidigt, eller är de två motsatser som inte går att förena?
Veterinär Lars Roepstorffs svar på den frågan är att det naturligtvis går - bara man vet vad man håller på med. Under en uppskattad föreläsning på Häst 2006 förklarade han lite av hemligheten bakom hur man når målet.
Foto: Emma Rost & Anki Yngve
Lars Roepstorff forskar på SLU och är säkert känd för många hästmänniskor för sin forskning om hästryggar tillsammans med Chris Johnston. Han har även forskat mycket på hästens hållbarhet och prestation och menar alltså att det visst går att träna för båda delarna. Framför allt menar Lars Roepstorff att det handlar om att ha kunskaper om hästens biomekanik och vad träning gör med olika delar av hästen.
Stora krafter i rörelse
När en travhäst går i maxfart, det vill säga 50 kilometer i timmen, så tar den två steg per sekund. Det gäller även galopphästar som går i sin maxfart. Både i den vertikala isättningen och under hovuppbromsningen är det stora krafter i rörelse. Bland annat bromsas hovens rörelse upp från 70 kilometer i timmen till noll och hela stödvävnaden ska ta hand om den kraften.
- Det är inte konstigt att vi får problem, säger Lars Roepstorff.
De inre faktorerna för både prestation och hållbarhet är:
1. Fysiska som cirkulationsorgan, muskulatur och stödvävnad
2. Nervkonstitution – den mentala biten
3. Karaktär
Aveln på häst ger de genetiska förutsättningarna för hållbarhet och prestation.
De yttre faktorerna är sådant som:
• Fysisk träning
• Hälso- och sjukvård
• Miljön som hästen vistas i
• Den mentala träningen
• Utfodring
• Skötsel
• Uppfödning
- Vi måste ha en uppfattning och kunskap om allt det här, säger Lars Roepstorff.
Ingen träningseffekt på senor
Att det går att påverka hästens muskelmassa och kondition med träning vet säkert de allra flesta. Men det finns en rad föreställningar om att man också kan träna senor och ligament.
- Hästens senor och ligament går att träna medan hästen är ung, senare i livet finns det ingen träningseffekt, säger Lars Roepstorff.
Det viktiga är i stället att inte utsätta hästen för tillfälliga överansträngningar för att undvika skador. Senskador är i allra högsta grad beroende av hur hästen är tränad i övrigt. Om muskeln som fäster in i en sena blir trött så blir det också en högre belastning på senan. När muskeln blir trött ökar värmen i senan och till slut går cellerna sönder centralt och man får en blödning.
Skelettet omsätts ständigt
Senor, ligament, brosk och skelett är det som utgör hästens stödvävnad. Gemensamt för dem är att genomblödningen är väldigt liten eller så gott som obefintlig. Det är också därför stödvävnad svarar långsamt eller inte alls på träning. Skelettet kan man dock påverka med träning, men man måste vara medveten om att det tar lång tid.
- Tillväxten börjar redan i livmodern och pågår upp till sex års ålder. Skelettet omsätts ständigt och det styrs av mekanisk stress, det vill säga träning. Om man utsätter kroppen för belastning så tränar man den, förklarar Lars.
Han tycker att det är synd att vi hästmänniskor så ofta ser på belastning och stress som något enbart negativt, att det skadar hästen. Men utan belastning och lite stress så får vi ingen träning.
- Det finns de som säger att en häst bara har ett visst antal språng i kroppen, men det är bullshit! Vi måste utsätta kroppen för belastning och stress, men det gäller att förstå balansen, säger Lars.
Tillväxtzoner sluter sig pö om pö
Något som är viktigt att ha koll på när det gäller skelettets utveckling är vid vilka tidpunkter i hästens liv de olika tillväxtzonerna sluter sig.
- Vi har sett exempel på hästar som är åtta år där kotkropparna i ryggkotpelaren inte slutit sig!
Lars fortsätter:
- De olika tidpunkterna betyder inte att man inte kan träna unga hästar. Benen behöver belastning i det vi ska använda hästen till så att vi får en anpassning till vad den ska tåla.
Tidpunkter för tillväxtzonernas slutning:
Kotben ~ 6 månader
Kronben 6-12 månader
Skenan 8-18 månader
Övre delen av benet 24-36 månader
Ryggkotpelaren 6 år
Hållbarhet kräver mängdträning
Han fastställer också att hållbarhetsträning kräver mängd, men låg intensitet. Något som kanske ställer till det för dagens begåvade sporthästar. De får helt enkelt inte tillräckligt med mängdträning innan de ska ut och prestera, vilket också kan förklara varför de mest begåvade unghästarna på championaten senare försvinner och sällan når världseliten som "vuxna".
- Aveln har lyckats! Vi har begåvade hästar som vill arbeta. På en månad kan vi idag få en häst att gå från sadeltämjd till att hoppa 1.20! Det hade vi inte klarat med en Lansiär-häst för 25 år sedan, säger Lars Roepstorff och skrattar.
Lansiär-hästen hade förmodligen behövt en stor mängd hopp på lägre höjd, något som automatiskt hade stärkt hållbarheten.
- Vi måste tänka på hållbarhetsträning på ett annat sätt idag, säger Lars.
En annan del i stödvävnaden är brosket, som i hög grad är färdigt vid födseln. Brosket tillsammans med ledvätskan fungerar både smörjande och dämpande och brosket går att påverka upp till två års ålder. Det viktiga är att det blir lagom med träning.
Hjärta och lungor svarar snabbt
Hästens cirkulations- och respirationsorgan, det vill säga hjärta och lungor, svarar ganska snabbt på träning genom hela livet. Men vad få kanske vet är att den absoluta maxkapaciteten bestäms tidigt i livet. - Hästar är exceptionella atleter! I vila har de en puls på 25-40 slag per minut, men när de anstränger sig kan de gå upp i en maxpuls på 204-240 slag per minut. Och de pumpar runt sin totala blodvolym på ungefär åtta sekunder, säger Lars Roepstorff.
Hästar kan dessutom bloddopa sig på naturlig väg genom att de sparar röda blodkroppar i mjälten. De frisätts sedan vid stress eller hård arbete.
Lungorna har en kapacitet på 80 liter per minut och varje minut tar hästen mellan åtta och fjorton andetag.
Olika typer av muskler
Hästens muskler delas in i tre muskelgrupper:
I = Aeroba och långsamma muskler (aerob betyder att muskeln kräver syre för att kunna arbeta).
IIa = Aeroba och snabba muskler
IIb = Anaeroba muskler som är snabba under bildande av mjölksyra (anaerob betyder att muskeln klarar av att arbeta utan syre en kortare period).
Sammansättningen av de olika muskeltyperna varierar mellan olika raser och sammansättningen kan påverkas av arbete. Vid submaximal aktivitet, det vill säga träning strax under maxnivån, omvandlas till exempel IIb till IIa. Vilken sammansättning som är bäst beror på vad vi vill ha ut av hästen.
Intressant är också att hästar behåller sin muskelkapacitet i upp till sju veckor i vila!
I nästa del tar vi upp skademekanismerna och hur man ska träna för att få en hållbar häst som presterar bra.
Anki Yngve
redaktion@hippson.seLars Roepstorff.
En tävlingshäst ska inte bara prestera bra. Den måste också hålla.
Senor och ligament går bara att träna medan hästen är ung. Därefter gäller det att stärka musklerna och undvika överansträngning.
En häst växer ända tills den är cirka sex år gammal.
Vilken muskelsammansättning som är bäst beror på vad vi vill använda hästen till.
Artikeln är ett referat från Lars Roepstorffs föreläsning under kunskapsmässan Häst 2006 i Västerås.
Läs mer på: http://www.hastvasteras.se/
Malins smarta lösning för packning av hö
Hoppryttaren Malin Wikström har varit på mängder med meetings genom åren. Hon har kommit på en smart lösning för packning av hö.
Ungdomssektionen köpte ridskolehäst
Ungdomssektionen på Vissmålens ridklubb har samlat ihop pengar för att köpa en häst. I veckan kom efterlängtade Beauty till ridskolan.
"Hela föreningen är verkligen jättestolt över våra ungdomar"
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Ryttarförening kan behöva flytta
Sundbybergs ryttarförening kan behöva flytta från anläggningen på Råsta Gård. Ett förslag påverkar området där hagarna och ridbanan är.
Se klippet med King Edwards hästskötare
King Edwards hästskötare Louise Barraud vann Årets hästskötare förra året. I ett klipp hos Svenska ridsportförbundet berättar hon om jobbet.
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Planera för sommarbetet
Sommaren står för dörren och så även det stundade sommarbetet. Cecilia Müller ger tänkvärda tips utifrån hästens behov och hullstatus.
Handlar om att lyckas bryta en hulluppgång efter betesperioden
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!