Krönikor
Publicerad: 2010-02-13Hippofil i Exil:
Ridskolehästen - Sveriges heliga ko
Jag kom på mig själv häromdagen med att säga: "Den här damen trivs fasiken bättre med att stå på stall, bli pysslad med, ridas eller longeras, täckas vid minsta kyla och ha fläkten på när det kommer flugor och mygg". Vad vet jag egentligen vad hon tycker? Hur läser man av sin häst?
Av: Krönikören Hippofil i exil
Olycklig, lycklig, älskar att, hatar att finns ju inte som känslor hos hästar. Jag tror att de känner mer eller mindre stress beroende på vilken situation de befinner sig i här och nu. Och jag tror att långvarig stress leder till apati, stereotypier och inlärd hjälplöshet. En lagom stressnivå leder istället till välbefinnande.
Vår lilla dam trivs och har en låg stressnivå när hon är inne. Hon trivs bland människor, när jag tänker efter var hon sådan redan som föl, liksom avslappnad och tillfreds runt människor. I hagen med flocken är hon stressad, vallar runt de ranglåga hästarna och grips av panik när det prasslar i buskarna. Hon har vid flera tillfällen paniksprungit in i staket och skadat sig själv, samt hetsvallat andra hästar i flocken och skapat allmän stress. Vi hade till slut bara en häst som stod ut med henne, denna häst är nu såld så nu får lilla damen klara sig själv. Vilket hon faktiskt gör alldeles ypperligt. Alltså är denna häst mycket bra anpassad till oss människor, vi är bekväma och vill ha våra hästar inom nära räckhåll i ljusa, varma stall där vi kan borsta och fixa, och sedan rida ut en sväng i ridhus eller i terräng. Vi tror nog många gånger själva att hästarna trivs bäst i våra ombonade stall.
Vi har också en märr, som egentligen ser ut som en ko, men som ger übersuper-avkommor. Märren trivs inte i box. Hon är en så kallad "box walker" som snurrar runt, runt i boxen tills hon får komma ut. Så snart hon är ute ur boxen blir hon kolugn. Hon visar med all tydlighet en klaustrofobi att vara mellan fyra väggar, innetiden för henne försöker vi minimera.
För några år sedan blev hon skadad och tvingades att stå på box i tre veckor. Efter två veckor blev hon apatisk, gav upp sitt snurrande och stod och hängde i ett hörn. Under boxvilan utvecklade hon magsår och blev personlighetsförändrad - från att vara en mild, lätthanterlig och vänligt kontaktsökande, dock koaktig (tänkte använda ko-lik men såg att det blev fel) häst, till att bara vända bort huvudet när vi kom. Till slut vände hon rumpan till och satte huvudet i boxhörnet.
Hästar kan absolut hållas i fångenskap, de är ju framavlade för det, men det gäller att man som ansvarig för hästarna är lyhörd för de olika individernas behov. Målet med en god, modern hästhållning måste ju vara att sträva mot en anläggning där varje häst får hjälp att hitta sin plats och får trivas där. Det är en sådan tillfredsställelse att se varje häst på sin plats, tillfreds med situationen. I en sådan hästhållning tror jag att den fysiska och psykiska stress vi sätter på hästen för att utveckla muskler och färdigheter spelar mindre roll. En kortvarig stress varje dag borde till och med kunna öka välbefinnandet hos hästen.
Jag har funderat över den stress som den svenska ridskolehästen utsätts för, och över den stress som den amerikanska mustangen utsätts för när den hålls i åratal i små fållor utan stimulans eller skydd för väder och vind. Den svenska ridskolehästen och den amerikanska mustangen är i min mening särskilt illa behandlade då de är heliga kor i våra respektive hästkulturer.
De amerikanska mustangerna är korsningshästar som i åratal släppts ut av bönder då de varit uttjänta, de har sedan korsat sig och lever i förvildade flockar i västra Amerika. Mustangen har fått symbolisera den amerikanska drömmen om frihet och styrka. Ingen bestämmer över en mustang, den strövar fritt där den vill och kan inte fångas in om den inte vill. Det är myten som de flesta amerikaner vill behålla.
Verkligheten för dessa hästar är dock inte så romantisk, hästarna konkurrerar med livsmedelsindustrin, köttdjursuppfödarna, samt på senare år även oljeindustrin som gör anspråk på betena som mustangerna strövar på.
Köttdjur och olja tjänar man pengar på men inte på mustanger, så de får flytta på sig. Med helikopter drivs hästarna in i små fållor där de får tillbringa återstoden av sina liv. Idag finns det 30 000 mustanger som strövar vilt och lika många, alltså 30 000, som hålls i fållor på livstid. Detta med stort lidande för djuren och stora kostnader för staten som följd. Staten måste fodra dessa tusentals hästar i många, många år.
Så snart det talas om att slakta ut några tusen hästar för att hålla nere storleken på flockarna blir det ett ramaskri från den amerikanska befolkningen. Situationen är ju på sikt ohållbar och djurskyddet måste komma före helig ko-tänkandet. Men vad fasiken gör man med 60 000 hästar som alla vill ha men ingen vill ta hand om?
Heliga kor och därmed offer för onödigt lidande är i min mening även en stor del av de svenska ridskolehästarna. Många av de svenska hästarna betalar priset för en obsolet syn på hästen som en utbildningsmaskin. Hästarna ska hållas tillgängliga för elever på ett ekonomiskt och rationellt sätt, därför binds många ridskolehästar än idag fast i spiltor där de tillbringar upp till 20 timmar per dygn. Den svenska ridskolan ska vara billig och tillgänglig för alla.
Djurens Rätt gjorde en utredning om bland annat ridskolehästar som kan hittas på www.djurensratt.se. Där framgår det att Ridsportförbundet motsatte sig Djurskyddsmyndighetens föreskrifter från 2007 om att hästar får stå uppbundna i spilta maximalt 16 timmar i sträck. Ridsportförbundet publicerade en studie ledd av Mats Mellberg som bland annat konstaterade att Det kan konstateras att utevistelse i förordningens omfattning inte gett möjlighet till den vila dessa hästar behövde, då flockvistelse kan vara mycket psykiskt och fysiskt ansträngande. Ridsportförbundets Ann-Catrine Bengtsson, verksamhetschef på sektionen för ridklubb/ridskola, menade att en lektionshäst som går tre timmar på lektion inte får den vila den behöver i lösdrift. Hon tillägger även: Sedan säger vi att ridskolan är en fritidsgård som ska finnas tillgänglig för eleverna på deras lediga dagar så att de kan komma och pyssla med sin älsklingshäst. Då kan de inte komma till ett stall där hästarna går ute.
Djurens Rätts utredning visar också att den stora merparten av dessa älsklingshästar går direkt till slakt när de inte kan användas i verksamheten längre. Det finns cirka 10 000 ridskolehästar som står hos ridskolor som är anslutna till Ridsportförbundet. Dessa hästar producerar tillsammans 8 miljoner ridskoletimmar per år. I en enkät som Djurens Rätt skickade till ridskolor under 2009 visade det sig att 72 % av de 10 000 ridskolehästarna vi har idag står i spiltor. Ett citat från en anonym ridskolechef ur enkäten, om vad som händer med ridskolehästarna när de är uttjänta:
"Vi säljer aldrig våra hästar som arbetat i verksamheten vidare. När de inte fungerar längre i sitt dagliga jobb, fungerar de ingen annanstans heller, varför de går till slakt. Hästar som har inarbetade rutiner blir olyckliga när rutinerna ändras."
Efter att ha läst detta blev jag så upprörd att jag nästan föll ner i tankemoraset att börja föreslå vad man kan tänkas använda uttjänta ridskolechefer till, let us not go there - som man säger i Amerikat. Hursomhelst, man tar ett djupt andetag och konstaterar att ett sådant uttalande skulle vara så totalt politiskt inkorrekt och upplevas så känslokallt i USA, så jag är tveksam till att någon inom hästindustrin här ens vågar drömma om att säga något sådant. Skulle detta tankesätt få representera svenskt horsemanship, ja då kommer ingen att lyssna på Sveriges "vi värnar om hästens bästa"-retorik längre.
Kanske är det läge för en filantrop, eller varför inte Ridsportförbundet eller ett försäkringsbolag, att avsätta medel till en fond för pensionerade ridskolehästar, jag är säker på att de gamla trotjänarna kan vänja sig vid en ny miljö och nya rutiner. Det kanske kommer som en nyhet för svenska ridskolechefer, men hästar har en enorm anpassningsförmåga och de flesta levande varelser föredrar livet framför döden.
Dags kanske att revidera det svenska ridskoleidealet och faktiskt inse att det kostar att lära sig rida på tillfredsställda hästar - och våga släppa helig ko-tänket att ridning ska vara tillgängligt för alla svenskar. Kan det till och med vara så att den moderna svenska ridskolan skapar ryttare som brister i horsemanship, som ser hästen som något man avlivar när den inte fungerar längre och skaffar en ny? Ett tävlings- eller nöjesredskap... Detta påspätt av A1-försäkringen, där hästägare uppmuntras att avliva djur som inte längre klarar de krav som just den ägaren ställer på hästen.
Så har vi då fått resultatet av FEI:s rundabordskonferens om rollkur, utan svenskt deltagande. FEI har med sedvanlig lingvistisk kreativitet uppfunnit ytterligare en term i rollkur-lexikonet, "aggressive force", som förmodligen ska översättas till övervåld alternativt våldsam kraft.
Återigen en urvattnad kompromiss och en luddig signal till omvärlden att FEI nu plötsligt inte tolererar kraftigt våld för att åstadkomma en viss form hos hästen?!?! Man får väl tjafsa från fall till fall om kraftigt våld, eller bara våld, har använts.
Sjef Janssen höll uppenbarligen hårt i tyglarna vid rundabordsmötet och Sjef bör ju har starka armar. Det måste man nog ha för att rollkura sina hästar i timme efter timme.
Många här i USA menar att Patriks Kittels ridning i Danmark är ett exempel på hur övervåld används för att åstadkomma en viss form hos hästen. Och elaka tyskar kallar honom nu till och med för "Mr Rollkur".
Ridsportförbundet kämpar på med sina kvastar för att sopa problemet under mattan. Medan världen och Sverige diskuterar denna mest uppmärksammade fråga inom ridsporten under 2009, så försöker Ridsportförbundet att mörka. I den enda kommentaren i detta ämne under "dressyr" på förbundets hemsida kan man bland annat läsa: "... Det är en internationell tävling och FEI-stewards, internationella tävlingsfunktionärer, fanns på plats vid tillfället. Ingen av dem hade några synpunkter på hur hästarna reds. Vid en kort sekvens i filmen går Kittels häst med tungan utanför. Hästen hade fått tungan över bettet, något som korrigerades så snart ryttaren blev uppmärksam på händelsen."
Bland de sammanlagt 29 inläggen under "Dressyr" på hemsidan finns det ovan nämnda referatet i en artikel med rubriken "FEI-utredning efter filmdiskussion".
I de 29 inläggen nämns följande namn i rubrikerna; Hannes, Sara Henrietta, Sofia, Åsa och sedan kommer Patrik Kittel som omnämns tre gånger och Kittel som omnämns två gånger. Patrik Kittels namn omnämns endast i samband med WC-framgångar.
Jämför det med det indignerade brölandet om den progressiva listan, som ledde till minst ett tjugotal inlägg på förbundets hemsida och i förbundets tidning under den första veckan.
Man behöver inte vara Einstein för att läsa sig till att de officiella företrädarna för svensk ridsport tycker att butta är fel, fel, fel (fast om en svensk ryttare använder det på hemmaplan, då blir vi först jättearga, sedan osäääkra på rättsläget) och rollkur nog är okej om man är svensk (man?), men fan om någon annan gör det.
Om man skulle våga ta en kort paus från att prata nasalt och indignerat om ett tjugoårigt buttaförbud, slå sig själv för bröstet och dunka varandra i ryggen, skulle man nog upptäcka att det ser ganska illa ut för Sveriges image i världen just nu. Vi har en landslagsryttare som blivit omslagspojke för djurplågeri, och vi har andra stora ridsportförbund i världen som tar avstånd från en svensk landslagsryttares ridning i vår paradgren dressyr.
Sverige fanns inte med vid rundabordskonferensen. I den internationella debatten hörs inte ett pip från det officiella ridsport-Sverige.
Ett gratistips till Svenska Ridsportförbundet, sätt Jan Brink som talesman för The Briar Dressage Foundation med målet att skapa en häst- och publikvänlig samt hållbar (sustainable är the buzzword i USA just nu) dressyr för nästa decennium, typ. Invig denna satsning under WEG. Sverige är ett rikt land, som har råd att ta hand om sina hästar och sin image. Låt inte dryghet gå före fall.
Florida den 12 februari 2010
OM HIPPOFIL I EXIL
Den som älskar hästar kan kalla sig hippofil och den som lämnar sitt moderland lever i exil. Jag är en svensk hästälskare i USA, med andra ord en hippofil i exil.
Samtidigt som jag allt som oftast känner av det vemod som nog kan kallas hemlängtan, är jag uppfylld av alla nya intryck här i USA. Jag hoppas att krönikeskrivandet kommer att stilla mitt vemod och samtidigt ge dig en bild av landet - ur ett svenskt perspektiv.
Hippofil i Exil återkommer här på Hippson ungefär en gång i månanden.
Mustangerna i USA har blivit en nationell symbol för den amerikanska drömmen.
Dock hålls hälften av alla mustanger i hägn, där de saknar stimulans och måste stödutfodras av staten.
"Snapshot" från Epona-TV:s omdebatterade framridningsfilm med Patrik Kittel.
taggar
Liknande webbartiklar
- Hippofil i exil: ”Tränare vill ha hingstar på lugnande, hela tiden”
- Hippofil i exil: ”Yoga är fantastiskt för ryttare”
- Hippofil i exil: ”2010 är året då ingenting hände”
- Hippofil i exil: ”På tiden vi blir en stormakt inom dressyren igen”
- Hippofil i exil: ”Sveriges varumärke som ridsportnation falnar”
- Hippofil i exil: Så nära, men ändå så långt bort
- Hippofil i exil: Kommunikationsproblem i hästvärlden
- Hippofil i exil: ”Usel biljettförsäljning och dyr WEG-parkering”
- Hippofil i exil: ”Fientlig aktion från Europa - riktad mot USA?”
- Hippofil i exil: ”Just nu debatteras hjälmlös ridning här”
Sigrid åt Tysklönn - dog på en timme
Ettåriga Sigrid dog efter att ha ätit Tysklönn. Trots snabb vård gick Sigrids liv inte att rädda. Nu vill Johanna varna andra för den dödliga växten.
Eamon Hickey: ”Om jag gör rätt, gör de rätt”
Den tredje hästen till Eamons clinic var en utmaning. Det var en femårig hingst som lätt tappade fokus vilket krävde ett starkare kroppsspråk.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
[VIDEO] Bomövning för lösgjordhet
Upphöjda bommar är bra för rakriktning och för att få hästen lösgjord. Här visar Sophie Lindström hur hon använder en enkel bomserie på flera olika sätt.
Att rida över kavaletti får igång hästens ryggverksamhet
Skjutbar tränsförvaring underlättar
Platsbrist kan lätt bli ett problem i sadelkammaren. Matilda Trawén hittade en smart kroklösning för att optimera förvaringen på en hylla.
Bildspel: Eamon Hickey visar sitt system
Missade du clinicen med Eamon Hickey och Maria Gretzer på Flyinge? Hippson var på plats och dokumenterade hela kvällen. Följ med i ett stort bildspel.
20% av hästarna bär på 80% av parasiterna
Alla hästar har mer eller mindre mag- och tarmparasiter. När dessa nivåer stiger över ett gränsvärde behöver vi avmaska.
Om träckprov, effektkontroll och när en ny häst kommer till gården
OS-kanditad avstängd från tävling
Den franska OS-dressyrkandidaten Morgan Barbançon har blivit avstängd från tävling. Anledningen är att hon missat dopingkontroller.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Hästarna återhämtar sig efter operation
Två militärhästar som opererades efter att ha sprungit lösa i London förra veckan har gjort framsteg i läkningen. Det bekräftar en talesperson.
"Ynnest att få behålla två ponnyer så länge"
Dimmans Elmia och Dimmans Eros har båda framgångsrika meritlistor i bagaget. Men det är inte det enda mamma och avkomma delar.
Ida kämpar för rättvisa efter bristande vård
Trots tydliga signaler och flertalet försök att få hjälp fick Nässlan livshotande komplikationer efter en operation. Ida anmälde kliniken till ARN.
"Jag frågade flera gånger om jag verkligen kunde åka hem med henne"
Visar vad som hänt inom svensk hoppsport
Malin Fransson började skriva om ridsport när hon var 15 år. Sedan dess har hon rest världen runt och minns särskilt OS-guldet och lilla Mynta.
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
Ägaren till skenande hästar döms
Förra året skenade fem hästar på Djurgården. Flera personer skadades och en äldre man dog. Nu döms ägaren för flera grova brott.
Uppsalastudent lyfter hästvälfärd
SLU-studenten Cecilia Ravnäs har alltid varit intresserad av hästvälfärd. Nu söker hon kunskap från ryttare och hästskötare.
Robot och Cassis har levt ihop i tjugo år
37-årige Robot och 32-åriga Cassis har haft samma ägare sedan 2004. De lever ett lugnt pensionärsliv i hagen tillsammans.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!