Patrik Kittel x 2.
  
Vi vågar påstå att ingen har ett så hektiskt schema under Gothenburg Horse Show som Patrik Kittel. Han rider världscupen, håller clinic, talar på Hästföretagarforum och ska skriva autografer i sex olika montrar (!) på mässan. Bäst att haffa karln för att få veta mer.
  
Text & foto: Anki Yngve
  
Men Patrik - hur ska du hinna med allt?
– Jag vet inte riktigt (skratt). Men det är bara Göteborg en gång om året och jag gör det gärna. Exempelvis Hästföretagarforum ska bli jättekul, jag har förberett mig ordentligt med både Powerpoint-presentation och gummianka.
  
Eh, gummianka …?
– Har du inte hört den storyn? När jag var liten och gick på ridgymnasium kom jag en gång in i sadelkammaren där en av mina lärare stod och var ledsen, för att det hade tagit slut med hennes kille.
– Jag förstod först ingenting och var som vanligt jätteglad. Då sa hon att ”Du är som en gummianka. Det spelar ingen roll hur mycket du trycks ner under vattnet, du ploppar bara upp igen.”. Och jag kör faktiskt den taktiken, det är ingen som kan trycka ner mig. Sedan den dagen samlar jag på gummiankor och jag kommer att ha med en på föreläsningen. 
  
Kul! Torsdagens clinic då?
– Dit har jag med både Deja och hennes sexåriga dotter Diva, tanken är att publiken ska få se två hästar som är ganska lika men ändå olika. Deja får representera den färdiga produkten och Diva en häst som är under utbildning. Henne har vi bara haft hos oss i ungefär två och en halv månad, hon har börjat lära sig att byta galopp och får känna lite på samling. Jag vill visa att man kan börja leka med samlingen redan med unghästen, och sedan behålla den lättheten hela vägen upp. 
  
I världscupen rider du Toy Story. Hur känns han?
– Han känns väldigt bra på träning och har gått jämnt och säkert på tävling. Men nu var det ett par månader sedan han tävlade, så man vet aldrig …
  
Det har varit en del strykningar i dressyren, känner du favorittrycket?
– Nej, nej, det finns många bra som kan vinna. Som tyskan, danskan och så Hans Peter Minderhoud. Någon favoritboll tänker jag inte plocka upp!
  
Din fru Lyndal Oatley är inte med och tävlar i år.
– Nej, hon rider inte eftersom hon ska till Vidauban nästa helg. Men hon kommer hit under torsdagen eftersom hon vill se clinicen, och en av kvällarna ska vi till Sjömagasinet med Edward Gal och Hans Peter Minderhoud.
– Vi brukar försöka få till ett restaurangbesök under varje tävlingshelg. Helst vill vi hitta något fiskaktigt eftersom alla älskar fisk, det blir ofta sushi. Lyndal gillar verkligen Sjömagasinet här i Göteborg.
  
Varför försöker du inte kvala till världscupfinalen? Göteborg blir din första deltävling.
– Jag valde att rida WDM i stället, hade jag tävlat världscupen också hade det blivit väldigt tufft för hästarna. Jag har dessutom ett intensivt tävlingsschema under våren. Och det är VM som är ”grejen” i år.
  
Scandic är den häst du satsar på till VM. Hur är det med honom? Och skulle han inte säljas …?
– Han kändes jättefin när jag red honom onsdag morgon. Kyra var och tittade på oss för inte så länge sedan, hon var väldigt imponerad. Och nästa helg går han i Vidauban.
– Jag är rätt nöjd med att han inte har sålts faktiskt, själv äger jag ju bara en tredjedel. Han är inte helt lätt att sälja eftersom han är ganska svår att rida, het och stark. Det är faktiskt ingen av kunderna som varit hemma hos oss som har vågat prova ännu.
  
En sista fråga. Ryktet säger att du har börjat fysträna …?
– (Skratt.) Det stämmer, jag tränar fem dagar i veckan. Då går jag fyra kilometer på bandet i uppförsbacke och så kör jag roddmaskin. Jag börjar bli lite äldre, då gäller det att hålla sig i trim. Och så var vi iväg med SOK och gjorde fystester, jag kände väl att jag skulle ha kunnat vara något bättre där …
   

Det kunde nästan inte bli bättre. Fram till sista ryttaren var det trippel svenskt i topp, men med nästan en sekunds marginal puttade schweiziska Janika Sprunger på Bonne Chance CW ner Henrik von Eckermann till andra plats.
– Det var inte min första Grand Prix-seger men min bästa, sa Janika efteråt.
  
– Jag visste att min häst har kapacitet att vinna, även om hon är ung. Och när jag såg att Dermot Lennon var två sekunder snabbare än Henrik visste jag att jag kunde göra det, fortsätter hon.
Tvåan Henrik von Eckermann, som återigen får till ett fantastiskt resultat med Cantinero, var inte förvånad.
– Jag visste att sista ryttaren skulle gå om mig, så jag är väldigt glad över min andraplats.
  
Vilket genombrott för Mordasini
Hon har ridit någon nationshoppning för Sverige i år, men för de flesta svenskar är hon en doldis – dagens trea Charlotte Mordasini som har svensk mamma och en pappa med rötter i såväl Frankrike som Schweiz.
– Det här är fantastiskt och nästan overkligt. Jag har tävlat femstjärnigt förut men aldrig femstjärnig Grand Prix, säger hon efteråt.
  
Hemlighetsfull förbundskapten
För förbundskapten Sylve Söderstrand återstår nu angenäma problem inför EM, som bara är en milstolpe mot nästa års OS.
– Vi hade tolv ryttare som kvalat till Grand Prix, det har aldrig hänt förut.
Något EM-lag vill han inte plocka ut än.
– Det är bara en ryttare som är klar och det är Helena Persson, de andra är inte klara än så ni får vänta.
Trots sitt genombrott är inte Mordasini aktuell för EM.
– Hon var mycket bättre än jag trodde. Hon är professionell i allt hon gör, säger han om henne.
Om Malin Baryard Johnsson och Tornesch, som gjorde en mycket bra insats och kom fyra, säger han så här:
– Hon har varit med i bakhuvudet inför EM. Tornesch har hoppat strålande och den rutin som de har är enormt värdefull.
Med sådana svenska framgångar i Grand Prix som här i Falsterbo känns det som om EM kan bli hur kul som helst.  

Text och foto: Annika Grundberg

Resultat

Jens galopperar in på banan, Lunatic är med på noterna.
  
Avtackningen av Lunatic genomfördes 15 minuter innan Falsterbo Grand Prix, flera av de internationella ryttarna som gick banan stannade upp och applåderade när ekipaget red ärevarvet.
– Han trodde nog att han skulle in och hoppa, det var nästan så att han blev besviken när jag hoppade av, säger Jens.
  
Ryttaren tackade uppfödare, ägare och sin hästskötare för alla framgångar. Lunatic kommer nu att agera läromästare åt ägarens 13-åriga son i både hoppning och dressyr.
  

"Luna" njuter av uppmärksamheten.


Jens tackar sitt team.


Hej då, tack för allt!

Glädje och bus på prisutdelningen.
  
Den perfekta födelsedagspresenten blev ännu en individuell seger och lagseger i Nations Cup för Tinne Vilhelmson Silfvén. Lagmedlemmarna sken som solar på prisutdelningen, kan det vara vårt EM-lag som klev upp på pallen?

Minna Telde och Emilie Nyreröd kunde sitta och titta på när deras lagkamrater säkrade segern. Emilie berättar för Hippson efter ärevarvet att det är lättare att rida ärevarv när man har tävlat samma dag. För att låta Miata bli av med lite energi innan de red in på banan värmde hon upp lite lätt.
– Min häst är inte så förtjust i prisutdelningarna, så det kändes att det fanns lite extra energi i dag.
Hon red in för att ta emot priset med gott självförtroende, den goda formen från tävlingarna på Mallorca håller i sig. Hon har nu visat för landslagsledningen och för sig själv att framgångarna där inte var någon engångsföreteelse.
Minna Telde kände stor glädje över lagets insats, även om hon fortfarande är besviken över sin egen prestation. 
– Med lagryttare som dessa bådar det riktigt gott inför EM, konstaterar hon.
Nu kommer Santana att få ta det lugnare i drygt två veckor, ridas ut i skogen och hopptränas.
– Hoppryttarna kallar det nog inte för hoppträning, men vi skuttar över hinder, skrattar Minna.

Framtidshopp och glädje att tävla i Sverige
Patrik Kittel skyndar från prisutdelningen över till uppvärmningen, hans fru Lyndal ska nämligen rida nästa klass.
Innan han springer iväg hinner han glädjas åt att detta bådar gott inför framtiden, både för honom och Deja men även för det svenska laget.
– Hon är en riktig tävlingshäst, hennes förmåga att fokusera är otrolig, säger Patrik, som även blev tvåa individuellt i klassen.

Anton sträcker på sig i den ökade traven.

Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello, som red till sig den individuella segern i klassen, älskar att tävla på hemmaplan. Under prisutdelningen ropade publiken dessutom ut ett fyrfaldigt leve för Tinne på födelsedagen.
– Det blir lite extra allvarligt på hemmaplan, man vill så gärna visa publiken och vill så himla mycket, menar Tinne.
Helheten stämde i takt med musiken, och hon tycker att det är väldigt bra för det svenska laget att få rida Nations Cup på hemmaplan.


Patrik Kittel och Deja är fokuserade.

Individuell prisutdelning – avslappnade hästar.

Resultat

Text & foto: Annelie Lundkvist