En person som hela tiden har synts tillsammans med det svenska hopplaget under EM i Aachen är Ragnar Bengtsson. Men vad är hans roll – och är han månne Sylve Söderstrands "kronprins"? 
  
Text: Annika Grundberg
Foto: Tomas Holcbecher
  
Till vardags är Ragnar Bengtsson knuten till H&M:s sponsorsatsning inom ridsporten, men sedan en tid tillbaka är han även med vid lagtävlingar som backup för förbundskapten Sylve Söderstrand.
– Jag hjälper Sylve och ingår i ledarteamet. Vi är tillsammans många timmar per dag och det gäller att skapa en bra känsla och sammanhållning.
  
Åker med till Arezzo
Tidigare under säsongen har Ragnar följt med de svenska hoppryttarna till nationstävlingarna i division två och efter EM väntar Arezzo.
– Det har blivit mer nu i och med att Henk (Nooren, reds anm.) inte är med som landslagstränare längre. Jag har varit med i Rotterdam, Varberg och Falsterbo. På tävling håller jag mig lite i bakgrunden och hjälper Sylve, självklart är det så att fyra ögon ser mer än två, säger han och fortsätter:
– Det är ett intressant jobb och vi är ett bra gäng. Vi jobbar bra ihop, Jens Fredricson som har haft hand om ponny, Jacob Hellström med ungdomarna och så vi. Vi kan resonera och har högt i tak, så det är mycket lärorikt.
  
Engagerad hockeypappa
För ett par år sedan sålde Ragnar Bengtsson och Paula Törnqvist Henriksdals gård, och slutade med hästverksamheten.
– Dagarna försvinner ändå. Jag har ju mitt uppdrag för H&M och så har jag två grabbar som spelar hockey i Frölunda. Det tar mycket tid, säger Ragnar, som numera bor i Göteborg.
– Vi har fortfarande ett par unghästar, men jag rider inte själv längre.
  
Tänkbar ersättare 
Sedan Sylve Söderstrand gick ut med att han slutar som förbundskapten efter OS nästa år, har Ragnar Bengtsson kommit upp som en tänkbar efterträdare.
– Det pratas så mycket. Jag har mitt jobb med H&M och den dagen jag eventuellt får frågan får jag ta den diskussionen då, säger han, och verkar inte helt främmande inför att åta sig uppdraget – samtidigt som han vet vad det innebär.
– Jag har varit med i ledarteamet ett tag nu och det är ett engagemang som tar mycket tid. Jag har inte fått någon formell förfrågan från förbundet. Sylve har gjort ett fantastiskt jobb med landslaget och det blir svårt för någon annan att ersätta honom.
   

Det har varit två helt otroliga veckor i och runt Caen – med utmärkt sport, stor dramatik, besvikelse, glädje och till och med sorg. Vi avslutar vår VM-bevakning med en sammanfattande tillbakablick. Minns mästerskapet med oss – och tack alla läsare för ert stora engagemang!

Visst, det var inte Sveriges dag i Final Four-finalen i Caen, Rolf-Göran Bengtsson hamnade utanför podiet som fyra. Men hans häst Casall blev i alla fall en vinnare – med Jeroen Dubbeldam i sadeln. Här frossar vi i finalen, genom ett bildspel signerat Tomas Holcbecher.

Här kan du läsa Hippsons intervju med Rolf-Göran Bengtsson.
Här hittar du vår direktrapport från finalen, med bilder och massor av tv-klipp.

Rolf-Göran Bengtssons axlar hängde ner, han var tydligt besviken över att ha gått ur VM-finalen som fyra.
– Det är väldigt olyckligt att få ett ner med sin egen häst. När de andra red noll där var jag plötsligt ordentligt distanserad, innan det ens hade börjat, säger han.

Det var inte Rolf-Göran Bengtssons dag i Caen. Finalen började med ett ned på C-hindret i kombinationen med Casall.
– Jag trodde att han skulle komma ur den bra. Det var sjutton också att det skulle behöva hända, säger han, när han lågmält möter pressen direkt efteråt.
Inne på arenan pågår prisutdelningen med topp tre, Rolf-Göran är den som ”blev över den här gången”.
– Jag hade så klart förväntat mig något annat av det här. Jag skulle helst inte stå här och prata med er nu, säger han. 

Känsligare än han trodde
Rolf-Göran inledde hästbytet med att rida Jerone Dubbeldams unge Zenith.
– Den var betydligt känsligare än jag trodde. Jerone och hästen känner varandra utan och innan. Efter det första nedslaget drog jag ner tempot betydligt, det kostade två tidsfel vilket jag inte hade råd med. Det hade kanske varit en fördel att ha haft den hästen senare.
Även med Patrice Delaveaus Orient Express blev det nedslag för Rolf-Göran.
– Där valde vi att gå framåt på sex galoppsprång till den sista oxern, det hade även Jerone gjort med den innan. Kanske hade den inte riktigt orken kvar att klara det igen.
Casall blev hästen som säkrade guldet åt holländaren, något som Rolf-Göran är glad över.
– Det var rolig att Casall var den som fick ”vinna”. Han har kommit igenom det här mästerskapet mycket bra, det var ingen som hade problem att rida runt honom därinne. Han hade krafter kvar och det visar verkligen på kvalitet i hästen, säger Rolf-Göran.
Nu åker han hem till Tyskland där lilla Pamina och sambon Evi väntar.
– Jag har ju lite att komma hem till i alla fall, jag får tänka lite så, säger Rolf-Göran och får fram ett litet leende.
 
Rolf kommer tillbaka
Förbundskapten Sylve Söderstrand är också nedslagen.
– Det blev en jättetrist avslutning. Men vi vet att det är svårt att ta medalj om man inleder med att riva med sin egen häst, konstaterar han.
Rolf-Göran kommer tillbaka, det är Sylve säker på.
– Han har flera fina unghästar i stallet som han har väntat med att börja rida, för att få VM överstökat. Och Casall lär ju tävla mer, vi har ett EM nästa år, säger Sylve.

Text & foto: Ida Röök

Direktrapport med resultat och klipp på samtliga rundor
   

Tyvärr fick Rolf-Göran en dålig start, genom rivningen med Casall.
   

Vad tänkte han när han stod där vid staketet?
 

Finalen är hektisk, med många upp- och avsittningar.

Casalls groom Celia fick se sin häst ridas av andra än Rolf-Göran. 

Beezie Maddens Cortes väntar på att Rolf-Göran ska sitta upp.

Jeroen Dubbeldam sitter upp på Casall medan Rolf-Göran funderar på sista rundan.

Casall fick "vinna" när Jeroen säkrade guldet på hingsten.

Jeroen var nolla finalen igenom, då blir man glad!

Zenith visade sig vara känsligare än Rolf-Göran trott.

Även Beezie Madden lotsade runt Casall väldigt fint.

Sylve är förstås besviken över att det inte blev medalj, men menar att "Roffe" kommer igen.