Hur vi överlever blåsten

I helgen och idag har vi fått roa oss inomhus eftersom den där Egon som blåser ur Sverige hälsar på lite här också, om än i en mildare form. Vi som spände trådarna så bra på staketen innan helgen konstaterar genom fönstrena i ridhuset att det är mer trasigt än helt i gräshagarna...

Stabilare staket finns dock närmre stallet så vi kan ha ute hästarna en stund varje dag ändå. Stadig skrittmaskin klädd med vindnät är också MYCKET uppskattad nu. Att hästarna får röra på sig även när vädret inbjuder till att låta hästarna vara inne (och ens egna instinkt säger att man själv borde gömma sig under en filt och kolla på film) är viktigt, inte minst för att minska risken för kolik som alltid finns när hästarna blir stillastående. Så här vi ser till att alla får komma ur boxen både för- och eftermiddag för någon form av motion.

Helgens hoppövning, för något ska vi ju ha att roa oss med när granarna blåser omkring utanför, var den HÄR som även den är hämtad ur Hippsons arkiv, det är faktiskt andra vändan den åker fram den här vintern. Så nu spegelvände vi den helt enkelt :) Vi lade även in en studsserie på bortre kortsidan för att variera.

Caprilliövningar som denna, där bomserier, travhoppning och studs växlas med enkelhinder i galopp är bra för lydnaden, men många ryttare kan tycka att det är lite obekvämt. Att kunna göra en mjuk och balanserad övergång till trav strax efter ett hinder är ett bra kvitto på att hästen är avspänd och i balans, och direkt mottaglig för nya hjälper. Om det känns knöligt och svårt så finns det ju absolut något att jobba på - och fungerar ridningen mellan hindrena bra är förutsättningarna för bra språng betydligt bättre. 94% av en hoppbana är ju trots allt dressyr, mer eller mindre. Eller så kan man se det som att om man gör markarbetet tillräckligt bra, så kan man fokusera till 100% på själva hoppningen när man väl tar sig an banan.

No Deal


Lilly

Efter lunch idag var det dock långa ben som gällde igen... Vi har för tillfället 12 hästar i stallet varav en är dressyrhäst, en sjuttonårig välutbildad herre som kan precis allt. Hans ordinarie ryttare, tillika Malins mans syster, har ont i ryggen så jag fick äran att motionera honom. Avrundade alltså dagen med både piaff och passage och red på kandar för första gången på bra länge. 

Skulle säga att vi klarar att roa oss ganska bra, älskar omväxlingen! Men nu, nu är det dags för film och soffa!