Text: Sara Slottner
Foto: Privat
  
Avhandlingens mål har varit att studera vilka genetiska faktorer som är viktiga för hälsan, och om det är möjligt att förbättra hälsa och hållbarhet hos svenska varmblodiga ridhästar genom aveln.
I sina studier har Lina gått igenom data från kvalitetstävlan fram till 2005 (med undantag från tre år på 80-talet då man inte sparade resultaten). Det gällde totalt drygt 9.000 hästar. Alla protokoll fanns på papper och för att kunna göra vettiga analyser av materialet behövde de digitaliseras.
Var det du som handgripligen skannade alla protokoll?
– Jag har inom projektet skannat in studerade hästars protokoll, där varje häst hade fem pappersprotokoll var. Tillsammans med Lars Roepstorff skapade vi ett program som läste av bilderna. Därefter gick jag igenom bilderna för protokollen på datorskärmen, för att validera att informationen hade tolkats rätt av programmet. Det tog lite tid.
  
Fyraåringen säger mycket om framtiden
Lina har undersökt hur bedömningen av hästens hälsostatus och exteriör på kvalitetstävlan hänger ihop med dess framtida tävlingskarriär. Dels för att kunna förutsäga den enskilda individens framtidsutsikter, dels för att kunna använda data från unghästbedömningar så bra som möjligt vid avelsvärdering.
Registrering av hälsostatus på mjölkkor har visat sig vara mycket positivt för arbetet med att genom avel förbättra hela populationens hälsa och livslängd. Lina och hennes kollegor efterlyser en lika noggrann kartläggning av hälsostatusen hos hästbeståndet, för att göra det möjligt att förbättra hållbarhet och hälsa hos sporthästarna.
Vilket resultat tycker du är viktigast av det du har hittat?
– Att hälsoläget som fyraåring ger en så pass bra indikation även på hästens framtida prestation och hållbarhet. Och att det verkar finnas möjligheter att förbättra hälsoläget genom avel.
Linas resultat visar nämligen att god hälsa hänger ihop med bra exteriör hos den unga hästen. De båda faktorerna har i sin tur ett samband med bättre hållbarhet och högre livstidsprestationer på tävling. Det visar att de parametrar som registreras vid kvalitetstävlan är relevanta för att försöka förutsäga vilka individer som kan bli bra inom sporten.
Knappt hälften av de visade hästarna hade någon anmärkning vid den allmänna medicinska undersökningen och något färre hade anmärkning på hovstatusen. Men hos nästan tre fjärdedelar av hästarna hittades något vid palpation och en femtedel fick reaktioner vid böjprov, även om de allra flesta fynd var av mindre betydelse.
  
Optimal mankhöjd
Det fanns flera samband mellan exteriören och hästens hälsostatus. Bland annat verkade det finnas ett optimum för ortopedisk hälsa vid en mankhöjd mellan 163 och 169 centimeter. Liknande samband hittades för antalet år i tävling, men då låg optimum mellan 164 och 171 centimeter.
Höga gångartsbetyg var kopplat till en högre mankhöjd än det optimala intervallet. Överlag verkar trenden att ta fram större och större hästar behöva bromsas upp, för att det inte ska påverka hälsan negativt. 

Andra exteriöra egenskaper som särskilt utmärkte sig som negativa för hälsostatusen var kort rygg, stumma kotor och kort hals. Både inåt- och utåttåd, liksom både liten och stor hasvinkel, hängde ihop med en ökad risk för fynd vid palpation.
Även teorin om att veka kotor i kombination med raka haser förvärrar hälsostatusen mer om de förekommer tillsammans bekräftades. Positivt för hälsan var exempelvis bra rörelser i trav, proportionalitet och bra poäng på huvud-hals-bål.
Är det något av dina resultat som du är förvånad över?
– Det starka genetiska sambandet mellan hästens hälsa och exteriören på huvud-hals-bål var överraskande högt (upp till 0,75 där 1,00 är max). Men det är samtidigt logiskt att en tung och låg framdel ger större påfrestning på framdelen och motverkar balanserade rörelser.
En positiv slutsats Lina drog genom sina undersökningar var att exteriör hängde ihop med hälsostatus, på ett sätt som gör att om man avlar på det ena så förbättras det andra i någon mån på köpet. Arvbarheten för till exempel fynd vid palpation eller hovstatus var låg, men den var tillräckligt hög för att det ska finnas goda chanser att egenskaperna skulle förbättras om man tog hänsyn till dem i avelsarbetet.
  
Vill återinföra hälsoundersökningen
När Lina beräknade avelsindex för ortopedisk hälsa hamnade dessa tio hingstar i topp:
1. Robin Z
2. Irco Mena
3. Little Boy
4. Landlord
5. Urbino
6. Turban Rose
7. Trofé
8. Vivaldi
9. Cardento
10. Roderik
Några av dem hamnade även bland de bästa när det gällde hovstatus, medan andra faktiskt hamnade i botten på den listan.
Tycker du att dagens unghästbedömning borde förändras på något sätt?
– Resultaten ger starka indikationer på att en grundlig hälsoundersökning borde återinföras vid unghästtesterna, vilket delvis togs bort 2006 och helt och hållet 2011. Flera av de stora avelsförbunden i Europa har satt igång utvecklingsarbete för att börja ta hänsyn till hälsa, men de har inga historiska registreringar att utnyttja.
Hur kan svenska uppfödare använda sig av informationen från dina studier?
– Projektet visar vilka exteriöra och hälsomässiga egenskaper som är viktigast att förbättra för bättre hälsa, hållbarhet och prestation - som ofta också var gemensamma nämnare. Alltså i förlängning vad som ger den mest eftertraktade hästen på marknaden. Resultaten visar också hur viktigt det är att ta reda på vad en tilltänkt hingst eller ett sto har för exteriöra egenskaper och hälsostatus, innan individen väljs till avel.
Lina höjer ett varningens finger för att avelsarbetet kan "lyckas för bra". Så länge man inte definierat vad som är det optimala finns risk för att hästarna bara blir exempelvis lättare och lättare eller högre och högre. Samma fenomen diskuteras inom hundaveln där strävan efter till exempel kortare nos har gått över styr, och lett till hundar som har svårt att andas.
Linas avhandling kommer säkerligen att få praktisk betydelse i utformningen av och diskussionerna kring det framtida avelsarbetet för den svenska varmblodiga ridhästen. Och vi kommer nog få höra mer från henne framöver.
Nu går flyttlasset till Skåne, vad ska du jobba med?
– Jag kommer att fortsätta som PostDoc på Köpenhamns Universitet, och jobba med hästavel och genetik även där. Det nya projektet kommer att fokusera på avel inom danskt varmblod.
  

Anki Yngve

redaktion@hippson.se