Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock

Vid insulindysreglering (ID) är hästen insulinresistent samtidigt som nivåerna av insulin i blodet är för höga. Hästar med ID löper betydligt högre risk att få fång, och det finns kopplingar till både ekvint metabolt syndrom (EMS) och hypofysär pars intermedia dysfunktion (PPID). För att se om en häst har ID kan man till exempel använda sig av ett så kallat oralt sockerbelastningstest (OST), då hästen får en majssirap i munnen innan man tar blodprover för att analysera nivåerna av glukos och insulin i blodet.  

Hästar testades under närmare ett år
Ett finskt forskarlag har genom upprepade OST under nästan ett års tid kunnat se hur en grupp hästars värden förändrades och vilka faktorer som verkade spela in. Forskarna använde 29 hästar, alla uppstallade på samma anläggning, och gjorde OST på dem varannan månad vid sex tillfällen. Förutom att OST så mätte de även omfånget vid sadelgjorden, tjockaste stället runt buken, mitten på nacken, vägde hästarna samt gjorde hullbedömning. De flesta av hästarna i studien reds eller kördes regelbundet i verksamheten, men det fanns några som inte arbetades alls.

Inaktivitet ökade risken 
Av de 29 hästarna var det bara 14 som inte vid något tillfälle hade ID. Tre hade det vid alla testtillfällen och för resten varierade det. I sin analys såg forskarna inga förändringar som kunde förklaras med årstid, trots att årstiden påverkade hästarnas hullpoäng. När forskarna analyserade olika faktorer som skulle kunna öka risken för ID, som exempelvis kön, vikt, hull etcetera, utkristalliserades arbete som den tydligaste. Hästarna som arbetade gick i genomsnitt en dryg timmes rid- eller körlektion per dag, vilket forskarna menar är relativt låg fysisk ansträngning men som ändå verkar minska risken för ID rejält. Hästarna som inte arbetade löpte nästan åtta gånger högre risk att få ID än de hästarna som kördes eller reds i den här studien. ”Den slutgiltiga modellen visade att risken för ID var högre hos hästar som inte arbetade jämfört med hästar som arbetade”, skriver forskarna.   

Tjockare nackar
De såg också att hästar med ID hade tjockare och högre nacke jämfört med sina friska kompisar. I en tidigare studie har de finska forskarna visat att hullpoäng över åtta är kopplat till ID. Äldre hästar hade oftare högre maxnivå av insulin, vilket stämmer överens med tidigare studier som har visat att äldre hästar oftare har höga basnivåer av insulin och minskad insulinkänslighet. Samma sak gäller faktiskt för människor, men man vet inte om det är åldern i sig eller andra faktorer som gör det. 

Pendlade mellan frisk och sjuk 
De finska forskarna lyfter särskilt det faktum att tolv av hästarna i studien hade så varierande analysresultat så att de vid vissa tillfällen hade ID och vid andra inte, utan uppenbar anledning. Frågan är hur man ska tolka de resultaten? ”Om de hästarna med variation i ID-status verkligen ligger på gränsen kan de löpa risk att utveckla klinisk EMS om miljöfaktorerna ändras, till exempel överutfodring eller mindre arbete”, skriver forskarna. I en kommentar till studiens resultat skriver Dr. Kathleen Crandell, forskare på Kentucky Equine Research i USA:  
”De här hästarna kan knuffas över gränsen in i fullt utvecklad ID eller EMS med små förändringar i skötseln, som minskad träning på grund av väder eller skador, eller att ägaren inte hinner rida lika mycket”. Forskarna påpekar med tanke på detta att upprepad testning kan vara en fördel om man har en häst där man starkt misstänker EMS baserat på synliga symtom, men där det första provet inte visade på det. 

 Referenser: 
Box, JR, McGowan, CM, Raekallio, MR, Mykkänen, AK, Carslake, H, Karikoski, NP. Insulin dysregulation in a population of Finnhorses and associated phenotypic markers of obesity. J Vet Intern Med. 2020; 34: 1599– 1605. https://doi.org/10.1111/jvim.15782 
Exercise Key to Sidestepping Insulin Dysregulation in Horses, Kentucky Equine Research, March 2, 2022. https://tinyurl.com/4rar8ut8   
Karikoski, NP, Box, JR, Mykkänen, AK, Kotiranta, VV, Raekallio, MR. Variation in insulin response to oral sugar test in a cohort of horses throughout the year and evaluation of risk factors for insulin dysregulation. Equine Vet J. 2021; 00: 1– 9. https://doi.org/10.1111/evj.13529 

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: sarabref79@gmail.com