Text: Sara Ringmark
Foto: Nadine Haase/Dollar Photo Club
  
På temat feta hästar hölls flera intressanta presentationer av nya forskningsresultat. Den brittiska forskaren Caroline Argo höll till exempel ett lite längre föredrag, i vilket hon menade att det har skett en ökning av antalet feta hästar – till följd av förändringen i hästarnas användningsområde. Från arbete inom jordbruket och armén till att användas för hobby och sällskap.
  
Går inte ner på vintern
Kombinationen av mindre arbete, och större tillgång till både högkvalitativt vallfoder och en uppsjö av kraftfoder, gör det lätt att utfodringen hamnar på ett energiöverskott. Caroline menade också att fång i dag förekommer oftare hos hästar som inte är av ponnyras än vad det gjorde förut.
När hästar lever vilt ökar de i vikt under sommaren och minskar med ungefär motsvarande under vintern. I dag är det dock många hästar som ökar i vikt under sommaren, men inte minskar lika mycket under vintern. Resultatet blir att fettlagret byggs på från år till år och hästen blir så småningom överviktig året runt.
  
EMS ökar risken för fång
Ekvint metabolt syndrom (EMS) är ett tillstånd som har fått mycket uppmärksamhet på sistone, på grund av den ökade risken att utveckla fång som det medför. Det påminner om metabolt syndrom hos människa.
Hästar med EMS har ofta, men inte alltid, en regional och/eller stor total fettansättning och är insulinresistenta. Feta hästar drabbas lättare, men det är inte fullt så enkelt att alla feta hästar får EMS och fång. Alla hästar med EMS är heller inte feta. Det finns också en genetisk komponent, då vissa raser är mer drabbade än andra.
  
Många faktorer påverkar
Ungefär hälften av alla hästar som drabbas av fång får det i samband med bete. Orsaken till fång är dock mest troligt multifaktoriell och innefattar genetiska faktorer, säsong, utfodring, skötsel, hormonell reglering av aptit och ämnesomsättning, total andel kroppsfett samt regional fettansättning.
Med den kunskap vi har i dag förebyggs i fång i första hand genom en korrekt utfodring – och att man ser till att hästen inte blir för fet. Hästar med EMS bör inte utfodras med socker- eller stärkelserika fodermedel.
  
Testa efter insulinresistens
Under konferensen presenterades ett test som utvecklats för att kunna testa om hästar är insulinresistenta på hemmaplan, utan att behöva ta in dem till en klinik. Ett liknande test finns i USA men där använder man sig av majssirap, som inte finns att få tag på i Sverige.
Teamet som har utvecklat det här testet har därför i stället använt glukossirap som finns att köpa i vanliga svenska matbutiker.
Insulinresistenta hästar löper större risk att drabbas av fång och bör inte överutfodras så att de blir feta. Vill du testa om din häst är insulinresistent kan du läsa mer HÄR.
  
Svårt banta vissa individer
Under konferensen var de forskare som arbetade med hundar, katter och hästar överens om att vissa individer är betydligt svårare att banta än andra. Detta gör att det är väldigt svårt att designa ett viktminskningsprogram, varje individ kommer att svara olika och för vissa hästar kan det dröja väldigt länge innan man ser något resultat.
Hur stort resultat man får är inte relaterat till varken graden av övervikt eller hästens ålder. Det gäller för ägaren att vara uthållig och för den som designat viktminskningsprogrammet att noga följa upp hur det fungerar.
  
Problem att avgöra fetma
Hur stor fettansättning en häst har kan vara svårt att avgöra. Speciellt eftersom det är vanligt att hästar har mer fett än vad som är optimalt kan man lätt luras att tro att överhull är optimalhull.
Resultaten från en brittisk studie, som presenterades vid konferensen, visade att bara 11 procent av 546 hästägare lyckades peka ut vilka hästar som var överviktiga från ett foto. Hull bedöms ju i och för sig lämpligast med hjälp av både synintryck och palpation, men det ger ändå en fingervisning om att åsikterna för vad som är en överviktig häst går isär.
Studien visade också att hästägarna tyckte att det var lämpligare att hästar som användes för utställning var fetare än de som användes i fälttävlan.
  
När är hästen fet?
Om du vill hullbedöma din häst rekommenderas att du tar hjälp av en hullbedömningsskala. Skalorna har tagits fram på hästar som hullbedömts, skannats för underhudsfett med ultraljud och i vissa fall även slaktats varefter fettmassan har registrerats. Rätt använd har därför skalan hög korrelation med verklig fettansättning, och är ett bra verktyg då man inte har tillgång till ultraljud och våg.  
Den mest använda skalan av forskare över hela världen är den så kallade Henneke-skalan (efter Henneke et al., 1983). Du hittar den översatt till svenska HÄR.
  
Referenser:
Morrison et al., 2015. Perceptions of obesity in a UK leisure-based population of horse owners. Animal Obesity conference, Uppsala 15-16 juni.
  
Lindåse et al., 2015. A modified oral sugar test for evaluation of insulin and glucose dynamics in horses. Animal Obesity conference, Uppsala 15-16 juni.
  
Argo, 2015. Equine obesity: beyond the equine metabolic syndrome. Animal Obesity conference, Uppsala 15-16 juni.
   
Henneke et al., 1983. Relationship between condition score, physical measurements and body fat percentage in mares. Equine Vet. J. 371-372.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Fram till och med sommaren 2015 är hon dock föräldraledig, under tiden vikarierar Sara Ringmark som redaktör för Forskningskollen. Hon är själv hästforskare och doktorerade med en avhandling om rena grovfoderstater till presterande hästar.

Anki Yngve

redaktion@hippson.se