Forskare på UC Davis tror att nyfödda föl kan ge nycklar till hur autism fungerar hos barn. En tvärvetenskaplig forskargrupp letar nu ledtrådar för att kunna hjälpa båda arterna.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock och Ida Röök
En del föl fungerar inte som de ska när de föds. De verkar inte alls känna igen sin mamma, snubblar mer än vanligt och beter sig frånvarande. Kanske vill de inte alls dia.
Nu har forskare vid University of California, Davis (UC Davis) – som är en av världens ledande forskningsinstitutioner – upptäckt att dessa föl, så kallade dummyföl (neonatal maladjustment syndrome), har likheter med barn med autism.
Human- och hästforskare samarbetar
UC Davis har bildat en grupp där hästforskare och forskare inom humanmedicin samarbetar, och söker pengar gemensamt, för att titta närmare på om en viss typ av ämnen i kroppen (neurosteroider) spelar roll både hos fölen och barnen. Förhoppningen är att förhindra och/eller behandla symtomen hos föl och komma ett steg på vägen mot att förstå orsaken till autism.
Fölen repar sig ofta med intensiv vård dygnet runt i uppemot tio dagar. Länge har man trott att dummyföl orsakas av syrebrist i hjärnan under fölningen. Men då, menade forskarna, borde tillståndet inte gå att bota i så stor utsträckning.
Det var då forskarna hittade ledtråden med de naturligt förekommande neurosteroiderna. De behövs för att dräktigheten ska fortgå normalt och för att fölen ska hålla sig lugna i livmodern. Ämnena verkar i princip sederande på fölet.
Stoppas i vanliga fall naturligt
Om allt fungerar som det ska stängs systemet så att säga av under fölningen, så att fölet är helt alert när det kommer ut.
– Vi tror att trycket från födelsekanalen under andra fasen av värkar, som normalt varar mellan 20 och 40 minuter, är en viktig signal som säger till fölet att det ska sluta producera de sederande neurosteroiderna och ”vakna upp”, säger John Madigan som är en av forskarna på UC Davis i en intervju.
Deras teori stöds av det faktum att det är vanligare med dummyföl efter kejsarsnitt eller onormalt snabba fölningar. Och mycket riktigt är nivåerna av neurosteroider hos de här fölen stabila efter födseln, eller till och med stiger, i stället för som hos friska föl sjunka efter att de har fötts.
Friska föl som injiceras med neurosteroiden allopregnon visar liknande symtom, som sedan försvinner när den går ur blodet.
Inte nog med deras upptäckt, forskarna har dessutom sett att de genom att imitera trycket under fölningen kan få fölen att bli normala snabbt. Fölen får ett slags sele av rep som trycker mot bröstkorgen, som tas bort efter 20 minuter. Metoden behöver studeras vidare men de inledande resultaten är lovande och ”The Madigan foal squeeze procedure” används redan av veterinärer. De har även sett positiva förändringar i hjärnaktiviteten hos fölen som får behandlingen.
Liknande mönster hos barn
Man har sett att även bebisens nivåer av steroider ändras när kvinnans värkar sätter i gång. Precis som hos föl ska nivåerna sedan sjunka snabbt. Men hos till exempel för tidigt födda håller sig nivåerna av neurosterioder kvar på högre nivåer under en längre tid, precis som hos dummyfölen.
Autismforskare som har tittat på fölen menar att flera av deras beteenden liknar dem hos barn med autism, och möjligen skulle det faktum att barn i vissa fall kan ”växa ifrån” autism ha samma orsaker som när fölen repar sig igen.
Den tvärvetenskapliga forskargruppen tittar nu bland annat närmare på den så kallade kängurumetoden, när nyfödda bebisar hålls mycket hud mot hud, för att se hur det kan stimulerar bebisens nivåer av neurosteroider med mera. Dessutom undersöks nivåerna av neurosteroider hos barn med olika grader av autism, en nyligen publicerad studie har faktiskt rapporterat om förhöjda nivåer hos barn med autismspektrumdiagnos.
Forskarna är än så länge försiktiga med att säga att det skulle finnas ett samband, men hoppas att forskningen på fölen som får en tuff start i livet kan hjälpa förståelsen för autism en bit på vägen.
Referenser:
www.ucdavis.edu/news/newborn-horses-give-clues-autism
vetmed.ucdavis.edu/compneuro/research/equine-neonatal.cfm
På onsdag den 20 januari öppnar anmälan till de första tävlingarna efter tävlingsstoppet på grund av pandemin, som äger rum från och med vecka 4.
Tävlingar bland annat på Strömsholm, Lund och på Grevagården.
Här delar Annika Strömberg med sig att ett smart tips för alla er som inte har satt snösulor på era hästar. Snabbt, enkelt och klampfritt blir resultatet.
Se klippen där Annika delar med sig av sitt smarta tips för snöfria hovar
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Radiodokumentären ”Hästgården” handlar om sexuella övergrepp vid ett ridcenter där en man sedan dömdes. Nu berättar mannens dotter sin historia.
Se klipp och länk till programmet – berättelsen ska även bli tv-serie i TV4
Lars Panzar, ordförande i Ronneby ryttarförening, säger till Hippson att man backar vad gäller tolkningen av den nya pandemilagen.
"Vi har backat, från och med i dag gäller åter två ekipage i ridhuset åt gången"
För tionde året delas stipendiet "Årets uppfödare" ut av Agria i samarbete med SWB. Vinnaren får ett stipendium om 30 000 kronor.
Mikael Theorén, Agria: "Vi vill bidra till att lyfta goda exempel på hållbar hästavel"
Det fanns ett världscupkval kvar inför den planerade finalen i Göteborg. Men nu ställer även Leipzig in sina tävlingar i mars på grund av pandemin.
Sidvärtsrörelser är lösgörande för hästen och hjälper dessutom ryttaren att få koll på sina ytterhjälper. För Lina Dolk är skänkelvikning en favorit.
Lina Dolk: "Blir en tydlig avstämning som visar vad man behöver öva på"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Vintern är här och när vattnet fryser är det inte helt lätt att få hästarna att dricka tillräckligt. Såhär bygger du ett frostsäkert vattenkar till hagen.
I detta klipp från SVT får vi återuppleva när den tyske hoppryttaren Franke Sloothaak tävlar med sitt åttaåriga sto Leandra år 1988. Hög nostalgi här!
Ett larm om en olycka där häst och människa ska ha gått genom isen har kommit i Norberg, det rapporterar VLT. Det är oklart om någon är skadad.
Pontus Hugosson fortsätter att utmana sina ryttarkollegor. Den här gången har han vidareutvecklat sockerbitsutmaningen på bredden, fast tvärtom.
Klipp + kommentar: "Positivt överraskad och riktigt imponerad av hästen"
Sara Ekman är inte lika glad över snön som hästarna. Det blir isigt, besvärligt och kräver brodd. Men det finns saker som lyser upp – som vetcheck ua.
Till bloggen med filmklipp från snöbus i hagen och rapport från vetcheck
I timmar låg hästen Tara fastkilad i boxen och kunde inte komma upp. Tills ett gäng beslutsamma och uppfinningsrika brandmän klev in i stallet.
Räddningsledaren: "När hon väl stod där blev det väldigt känsloladdat"
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
Har du någon gång känt att du står stilla på samma ställe och inte tar dig framåt? Ungefär som när man försöker köra en skottkärra över en isig stallplan.
Lurbo ridklubb delade med sig av sina erfarenheter kring miljötänk till eleverna i Academy Dressage and Jumping vid en digital träff.
Har arbetat med energiförbrukning, vattenförbrukning och övergödning
Att bygga nytt stall är både roligt och svårt, menar Annelie Eriksson. Det är många beslut som ska fattas och nu kämpar hon med bygglovets vara eller icke vara.
Varje anläggning och verksamhet ska beräkna maxantalet besökare som får vistas i deras lokaler. Det blir en av följderna av den nya pandemilagen.
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!