Forskare på UC Davis tror att nyfödda föl kan ge nycklar till hur autism fungerar hos barn. En tvärvetenskaplig forskargrupp letar nu ledtrådar för att kunna hjälpa båda arterna.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock och Ida Röök
En del föl fungerar inte som de ska när de föds. De verkar inte alls känna igen sin mamma, snubblar mer än vanligt och beter sig frånvarande. Kanske vill de inte alls dia.
Nu har forskare vid University of California, Davis (UC Davis) – som är en av världens ledande forskningsinstitutioner – upptäckt att dessa föl, så kallade dummyföl (neonatal maladjustment syndrome), har likheter med barn med autism.
Human- och hästforskare samarbetar
UC Davis har bildat en grupp där hästforskare och forskare inom humanmedicin samarbetar, och söker pengar gemensamt, för att titta närmare på om en viss typ av ämnen i kroppen (neurosteroider) spelar roll både hos fölen och barnen. Förhoppningen är att förhindra och/eller behandla symtomen hos föl och komma ett steg på vägen mot att förstå orsaken till autism.
Fölen repar sig ofta med intensiv vård dygnet runt i uppemot tio dagar. Länge har man trott att dummyföl orsakas av syrebrist i hjärnan under fölningen. Men då, menade forskarna, borde tillståndet inte gå att bota i så stor utsträckning.
Det var då forskarna hittade ledtråden med de naturligt förekommande neurosteroiderna. De behövs för att dräktigheten ska fortgå normalt och för att fölen ska hålla sig lugna i livmodern. Ämnena verkar i princip sederande på fölet.
Stoppas i vanliga fall naturligt
Om allt fungerar som det ska stängs systemet så att säga av under fölningen, så att fölet är helt alert när det kommer ut.
– Vi tror att trycket från födelsekanalen under andra fasen av värkar, som normalt varar mellan 20 och 40 minuter, är en viktig signal som säger till fölet att det ska sluta producera de sederande neurosteroiderna och ”vakna upp”, säger John Madigan som är en av forskarna på UC Davis i en intervju.
Deras teori stöds av det faktum att det är vanligare med dummyföl efter kejsarsnitt eller onormalt snabba fölningar. Och mycket riktigt är nivåerna av neurosteroider hos de här fölen stabila efter födseln, eller till och med stiger, i stället för som hos friska föl sjunka efter att de har fötts.
Friska föl som injiceras med neurosteroiden allopregnon visar liknande symtom, som sedan försvinner när den går ur blodet.
Inte nog med deras upptäckt, forskarna har dessutom sett att de genom att imitera trycket under fölningen kan få fölen att bli normala snabbt. Fölen får ett slags sele av rep som trycker mot bröstkorgen, som tas bort efter 20 minuter. Metoden behöver studeras vidare men de inledande resultaten är lovande och ”The Madigan foal squeeze procedure” används redan av veterinärer. De har även sett positiva förändringar i hjärnaktiviteten hos fölen som får behandlingen.
Liknande mönster hos barn
Man har sett att även bebisens nivåer av steroider ändras när kvinnans värkar sätter i gång. Precis som hos föl ska nivåerna sedan sjunka snabbt. Men hos till exempel för tidigt födda håller sig nivåerna av neurosterioder kvar på högre nivåer under en längre tid, precis som hos dummyfölen.
Autismforskare som har tittat på fölen menar att flera av deras beteenden liknar dem hos barn med autism, och möjligen skulle det faktum att barn i vissa fall kan ”växa ifrån” autism ha samma orsaker som när fölen repar sig igen.
Den tvärvetenskapliga forskargruppen tittar nu bland annat närmare på den så kallade kängurumetoden, när nyfödda bebisar hålls mycket hud mot hud, för att se hur det kan stimulerar bebisens nivåer av neurosteroider med mera. Dessutom undersöks nivåerna av neurosteroider hos barn med olika grader av autism, en nyligen publicerad studie har faktiskt rapporterat om förhöjda nivåer hos barn med autismspektrumdiagnos.
Forskarna är än så länge försiktiga med att säga att det skulle finnas ett samband, men hoppas att forskningen på fölen som får en tuff start i livet kan hjälpa förståelsen för autism en bit på vägen.
Referenser:
www.ucdavis.edu/news/newborn-horses-give-clues-autism
vetmed.ucdavis.edu/compneuro/research/equine-neonatal.cfm
OM FORSKNINGSKOLLEN
Häromdagen körde Madelene Olsson fast med bilen i snön på stallplanen. Efter mycket skottande stod det klart att hon inte skulle få loss den själv.
Från och med den första januari år 2021 måste alla dressyrryttare bära hjälm vid internationella dressyrtävlingar. Det är dags att lägga hatten på hyllan.
Stockholm Hundmässa i mitten av december bjuder på glädje, utställning, show och mängder av möjligheter att se, lära och träffa både två- och fyrbenta vänner.
På Stockholm Hundmässa finns något för alla – läs om programmet
Det är inte långt kvar till den stora hästfesten i Friends arena. Nu är startfälten klara och ett par nya namn har dykt upp.
I veckans lista från Hippson Market tipsar vi denna gång om fem fina hästtransporter. Kanske är det här du hittar ett riktigt vrålåk till din häst?
Forskare undersöker hur mycket av det skadliga dammet hästfolk egentligen utsätts för i ridhuset. Ännu så länge finns det få studier i ämnet.
Carina Bergh arbetar som ridlärare på Järna ridklubb. Den 27 november är det hon som får ta emot priset ”Årets Ridlärare” på Ryttargalan.
Vill du jobba hos Patrik Kittel, hemma på den stora anläggningen i Tyskland? Då har du chansen nu. Det finns en ledig tjänst som hästskötare.
Nicole Nordblad är 24 år och arbetar som assisterande tränare på Jägersro Galopp. Här berättar hon om yrket, om sin bakgrund och om vardagen med hästarna.
Finns många fler jobb inom galoppvärlden än "bara" som jockey
Maria Gretzer var på plats under FEI:s årsmöte i Moskva i veckan. I en intervju med Radiosporten kommenterar hon hjälmkravet för dressyren.
Flera svenskar är nu plats i Prag för att göra upp i Global Champions Tours penningstinna tävlingar. Det gäller både lag och individuellt.
Kvartsfinalen i lagtävlingen rids torsdag – länk till direktsänd tv här
Gothenburg Horse Show har utsetts till världens bästa dressyrtävling, inomhus. Detta enligt en omröstning till den anrika årsboken L’Année Hippique.
En svacka behöver inte betyda något negativt, utan kan vändas till något positivt. Det finns alltid något litet att göra, men handlingen ligger hos dig själv.
Marita Strauchs uppfödning Bergsjöholms Valbonne ska ridas av Patrik Kittel – med sikte på mästerskap. Här berättar Marita mer.
Vi har nått fram till det näst sista avsnittet i avslutande säsongen av Patrik Kittels filmade dressyrskola. Här visar han arbetet med piaff och passage.
Video: "Små, små steg så att hästen lär sig att det inte är så farligt"
Perioder med föränderligt väder kan påverka hästens allmäntillstånd. Kate Hore, Senior Nutritionist på NAF, förklarar hästars immunsystem samt ger råd.
Från årsskiftet gäller nya rutiner i samband med anmälning och betalning i Tävlingsdatabasen. Bland annat måste anmälning göras av en myndig.
Ibland blir det inte riktigt som en tänkt sig – som när den här ponnyn landar och blir ståendes mitt oxern. Som tur är tar den situationen med lugn.
På Hammarö har kommunen satt upp en skylt för att göra bilister uppmärksamma på hur en häst bör passeras. Skylten har gett resultat.
Ridskolans verksamhetschef: ”Känner oss oroliga för att något ska hända”
Fredrik Spetz blir ansvarig för hoppeleverna i Dressagepower Academy Dressage & Jumping. Ann-Cathrin Carlsson blir tränarambassadör.
Stor utbildningssatsning: "Även teoretisk ridlära är viktigt"
SPECIAL: STYRKA
– Porträtt: Ulf Johansson
– Styrka inifrån och ut
– Fodra för muskler?
– Bra ryttarmat
– Rådgivare om proteintillskott
– Långsiktighet ger stark häst
...och mycket mycket mer
Läs numret i det digitala arkivet
Ansvarig utgivare: Anki Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
