Är ridning friskvård eller inte? Svaret är nog självklart för de flesta som håller på med hästar, men faktum är att det även finns forskningsresultat som stödjer ja-sidan.
Text: Sara Slottner
Foto: Adobe Stock
Ett sätt att mäta välmående hos människor är att använda begreppet ”känsla av sammanhang”. Den som kom på uttrycket menade att det är detta som gör att vissa klarar vardagens motgångar bättre – och han utvecklade ett sätt att mäta det. I en studie från Lunds universitet undersöktes känslan av sammanhang hos ungdomar.
Hästarna ger mening
Det visade sig att de som ägnade sig åt ridning hade en större känsla av sammanhang än de som ägnade sig åt någon annan idrott. Lägst hamnade de som inte sysslade med idrott alls. Även när det gällde att se mening i tillvaron hamnade ridning klart i topp.
Artikelförfattaren skriver att hästen därför skulle kunna vara ”en faktor som gör att människor håller sig friska”. ”Eftersom skillnaderna blev markanta och statistiskt säkerställda skulle man kunna hävda att hästen kan ses som en hälsofrämjande faktor.”
Det finns självklart även en fysik aspekt vad gäller att hålla på med hästar och ridning. Ridningen behöver inte vara tuff alls för att det ska märkas i ryttarens kropp. Hästens rörelser fortplantar sig genom kroppen och i skritt rör sig höfter, knän och fotleder på ett likartat sätt som när man går. Ridningen tränar bland annat upp ryttarens bålstabilitet och balans.
Vanliga knegare har häst
Ett av argumenten mot att ridning ska räknas som avdragsgill friskvård är att det är en ”rikemanssport” och att den således inte borde få del av statliga medel. Det argumentet har motbevisats i en studie från Uppsala universitet, där man kartlade vad hästägarna i Leksands kommun arbetade med.
Det visade sig att 40 procent var ”arbetare” – till exempel lagerarbetare, lokalvårdare, barnskötare och undersköterskor. I studien var det 30 procent som klassades som ”tjänstemän”, vilket dominerades av yrken som lärare och sjuksköterskor.
20 procent av hästägarna var egenföretagare och 10 procent lantbrukare, vilket var mycket högre siffror än hos befolkningen i kommunen i stort. Hos egenföretagarna dominerade de som annars skulle klassas som ”arbetare” men som hade eget företag, till exempel byggare eller skogsmaskinförare.
”Att bilden av hästägargruppen såsom dominerad av de högre samhällsklasserna inte verkar stämma, åtminstone inte för Leksands del, bekräftas också av jämförelsen av utbildningsnivå. Andelen som har eftergymnasial utbildning är något lägre bland hästägarna (22 procent) än i befolkningen i Leksands kommun som helhet (27 procent)”, skriver artikelförfattaren.
Välj rätt föräldrar eller jobba stenhårt
Efter påståendet om rikemanssport kan det komma en åsikt om att man måste har rika föräldrar för att komma någon vart i ridsporten. Förutom att vi har flera ryttare på elitnivå som är levande bevis på motsatsen, så finns det en intressant artikel i ämnet från 2015.
I studien har man undersökt vad ungdomar på hög nivå inom många olika idrotter har för hemförhållanden, bland annat vad deras föräldrar jobbar med.
Det visade sig att båda föräldrarna till de framgångsrika unga idrottarna hade högre utbildning än genomsnittet, vilket har visats tidigare i internationella studier. Det var alltså inget som utmärkte ridsport specifikt.
Artikelförfattarna skriver att ”fram växer en bild där ekonomiska resurser och en stödjande familj tycks vara en nödvändighet för att kunna göra idrottskarriär”. Det är alltså en fördel att familjen har god ekonomi, oavsett vilken sport du vill bli bäst på. Men som bekant är det inte avgörande.
Den som vill slipa ytterligare på sina argument, i kampen för att ridning ska godkännas som avdragsgill friskvård, kan läsa studierna via länkarna här nedanför.
Referenser:
Mohlin, E. 2011. Hästen som hälsofrämjande faktor, en komparativ studie utifrån flickors känsla av sammanhang. Lunds universitet. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1975566&fileOId=1975568
Tillberg Mattsson, K. 2004. Hästar lockar kvinnor till landsbygden – en studie av hästägare och hästgårdar i Leksands kommun. Uppsala Universitet, Institutionen för bostads- och urbanforskning, arbetsrapport nr. 45. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:130234/FULLTEXT01.pdf
Linnér, S., Fahlström, P.G., Gerrevall, P. & Glemme, M. 2015. I föräldrars spår för framtids segrar. Svensk idrottsforskning 4/2015. http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2015/12/SVIF-4-2015-I-foraldrars-spar-for-framtids-segrar.pdf
OM FORSKNINGSKOLLEN
Ett populärt begrepp, när man pratar om en hästs muskulatur, är hästens “topline”. Överlinjen ska vara rund och stark och bör inte vara insjunken någonstans.
Med de svenska framgångarna från VM i Tryon i färskt minne är det nu dags att vända blicken mot Gothenburg Horse Show.
I veckans lista från Hippson Market är det välutbildade hästar i toppen. Där finns även en "sökes"-annons samt en lyxig hobbyhäst.
Femte Hippson-tidningen är ett specialnummer, som till stor del ägnas åt framtiden. Men givetvis även åt rid- och hästhållningstips.
Även Malin Baryard Johnsson var placerad
Om du lägger in din annons i Galleriet på Hippson Market syns den från och med nu även i en av Facebooks största köp- och säljgrupper.
Till HorseNews.se
Hippson nr 5
SPECIALNUMMER om Forskning & framtid: Vad säger forskningen om vår framtida hästhållning, kan ridningen gynnas av teknikutveckling och hur kommer vi att se på hästens välfärd om sisådär tio år?
Läs mer om innehållet
Dessutom:
Och mycket, mycket mer...
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
