Vänster en häst som misslyckas och höger en som lyckas i ”detouren”. På bilderna syns även artikelns försteförfattare Josefine Henriksson. Foto: Lina Roth
Hästarnas förmåga att kommunicera med och förstå en annan art, människan, verkar ha förbättrats under domesticeringen. Det visar forskning från Linköpings universitet. Resultatet är ganska logiskt, eftersom våra hästhållande förfäder förmodligen gillade de individer som det gick lättast att umgås med.
Text: Sara Bref
Vad som däremot sticker ut är att forskarna såg skillnader mellan hur hästar och ponnyer tog sig an studiens uppgift. Något som inte minst kan vara intressant ur forskningssynpunkt för att veta om det går att dra tydliga paralleller mellan beteendetest gjorda på olika typer av hästar.
Vill ha människans hjälp
Studier på hundar har visat att de är betydligt bättre på att tolka oss människor redan som valpar jämfört med vad vargen är, och även att de söker kontakt med människan när de ställs inför ett problem. Alltså som att de ber om hjälp.
Forskarna i Linköping studerade hur hästar sökte kontakt med en människa och om hästarna kunde använda sig av informationen från människan för att lösa en uppgift. Målet för hästarna var i det här fallet en morot.
Problemet var att de i ena delen av testet var tvungna att gå en omväg för att komma åt godsaken. I den andra delen undersökte man om de försökte få kontakt med en människa för att få hjälp att komma åt en morot som fanns i en hink med lock.
– Försöket när hästen ställs inför ett problem byggdes upp likt en tidigare studie. Den studien har framgångsrikt kunnat visa att hästen tar mer kontakt med människan när den ställs inför ett problem, berättar Lina Roth, docent i etologi och en av forskarna bakom försöken i Linköping.
Letade skillnader mellan hästtyper
Det var 22 ridskolehästar och ridskoleponnyer som ingick i studien, blandat ston och valacker. Personalen som skötte hästarna till vardags, och kände dem, hade i förväg gjort en bedömning av hästarnas inbördes rangordning. Detta var för att forskarna eventuellt skulle kunna se om det var någon skillnad i hur hästar löste situationen beroende på om de ansågs vara högt eller lågt i rang.
Antagandet att det finns en inbördes rangordning är under diskussion, både när det gäller hästar och en del andra arter.
– Det är fortfarande ett vanligt förekommande begrepp och vi ville därför testa om vi kunde hitta samband mellan rang och de beteenden vi såg i våra tester. Vilket dock var väldigt sparsamt.
Kan bli ”hjälplösa” av mänsklig närvaro
Huruvida hästar kan lära sig att göra något genom att titta på när en människa gör det är fortfarande omdebatterat i forskarvärlden – och resultaten är spretiga. Däremot har man flera gånger konstaterat att de vänder sig till en människa för hjälp när de ställs inför ett problem, men om det är en typ av problem som en häst skulle kunna lösa på egen hand verkar kontaktsökandet snarast vara hämmande. Som att hästen blir en aning hjälplös på grund av relationen med oss.
– Vi har forskat med samma frågeställning på hund och såg där, likt hos hästarna, att det inte nödvändigtvis är de hundar som söker mest kontakt vid problemlösning som är bäst på att dra nytta av information från människan. Jag har tidigare forskat om hästens synsinne och vet hur synorienterade och uppmärksamma de är. Så jag tyckte att frågeställningen var intressant även för hästen, berättar Lina Roth.
Konsten att gå runt ett hinder
I studien ville forskarna testa både när hästen var avsändare och mottagare av ”meddelanden” mellan arter. Det gjorde de dels genom en testsituation där hästen skulle kommunicera med människan, alltså vara avsändare, i det här fallet genom att ta kontakt med en passiv person för att få hjälp med att komma åt den instängda moroten. Dels testade de om hästen kunde använda information som en aktiv person ”sände ut”, detta genom att praktiskt visa hur hästen skulle ta en omväg för att komma till moroten.
De stora hästarna i studien sökte mer kontakt med människan när de visste att det fanns morötter i hinken, som de inte kunde få tag i själva, jämfört med innan det fanns några morötter i samma hink. Ponnyerna sökte däremot lika mycket kontakt med människan oavsett.
På grund av ett relativt litet hästantal i studien finns det tendenser i resultatet som man inte kan säga något om, eftersom de inte är statistiskt säkerställda. Man vet alltså inte om det råkar slumpa sig att det blev som det blev, eller om det faktiskt tyder på att det är en riktig skillnad.
Så var det till exempel när det gäller storhästarna och testet med att gå en omväg. Bara en av dem lyckades helt själv direkt, medan hälften av dem klarade av uppgiften när de hade fått titta på en människa som gick rätt väg. Det går ändå inte att säga vare sig det ena eller andra om det resultatet, testet skulle behöva göras om i så fall – med fler individer.
Flera möjliga orsaker
Syftet med studien var egentligen inte att hitta skillnader mellan ponnyer och hästar, för att gå vidare med de resultaten och undersöka det närmare skulle man behöva fler individer av varje grupp.
– Nu finns det så klart flera möjliga orsaker till varför vi hittar beteendeskillnader mellan ponnyer och hästar i denna studie, det kommer att vara en spännande framtida nöt att försöka knäcka. Är det till exempel hur vi hanterar ponnyer och hästar som skiljer sig åt, eller har vi selekterat på olika egenskaper så att det även finns en genetisk grund?
Lina menar att hon inte skulle bli förvånad om det handlar om en kombination.
– Alla hästarna i denna studie var från en ridskola och de som hanterar och rider kan skilja sig åt i både ålder och erfarenhet mellan ponnyer och hästar. Det skulle därför vara intressant att gå vidare och testa ponnyer och storhästar i andra stall, där all hantering blir mer lika.
Håller hästkurser på universitetet
Lina Roth undervisar i en distanskurs om hästens sinnen och beteende vid Linköpings universitet, hon har nu även en ny kurs om djurpsykologi inplanerad. När det gäller hennes forskning har hon intressanta resultat på gång som rör långtidsstress hos hästar och om man kan se något samband mellan personligheter, raser och uppstallning.
– Vi har här tagit hårprover på över 150 hästar från olika stall och mätt koncentrationen av stresshormon i hårstråna. Det är en intressant artikel som jag hoppas kommer ut inom kort.
Lina Roth. Foto: Henrik Hallberg
Referens:
Henriksson, J., Sauveroche, M. & Roth, L.S.V.2019. Animal Cognition (2019).
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1007/s10071-019-01291-0
SVT har besökt tävlingarna i Laholm där både ryttare och arrangör gläder sig åt att vara på tävlingsplatsen – på ett säkert sätt med restriktioner.
Det hålls internationella tävlingar i fälttävlan vid Gärds ryttarförening i helgen. Katrin Norling med Fernando-Ukato var i fin form och vann.
I de flesta stall möts man av en välkomnande stallhund med svajande svans. Stallet kan dock vara en farlig plats för hunden och olyckor inträffar snabbt.
Veterinär Jessica Dornerus: "En vanlig skada hos stallhunden är sparkskador"
Det är fölningstider och många hästägare går i väntans tider. Veterinär Caroline Linderholt Flod ger här värdefulla tips och råd inför nytillskottet.
Det är föltider och Annelie Eriksson berättar om en lyckad fölning som inträffade nyligen. En frisk och pigg liten hingst kom till världen.
Under fredagen började det brinna på familjen Bergåkras gård. Dagen efter berättar Sigrid Bergåkra om känslorna och vad som händer framöver.
I veckans tävling, som arrangeras i samarbete med Svenska Foder, kan du vinna en smaklig slickbalja med mineralfoder som placeras i hagen.
Denna ponnyn tycker nog att uppvisningen tar för lång tid samtidigt som hans matklocka har ringt. Nöden har ingen lag och man tar vad som erbjuds.
Hur kommer det sig att besiktigade och godkända hästtransporter med rötskador kan rulla på våra vägar? Det frågade sig hästtransportföretaget Trailerimport.
Victoria Eylis och hennes barn fick en rejäl överraskning när de svängde inom lösdriften på väg till förskolan på torsdagsmorgonen.
Går du i avelstankar? Nu har Lövsta släppt sin digitala hingstvisning där 19 hingstar deltar. Bland annat bruksprovsvinnaren Enelzkey SR.
Nina Känsälä, Tinne Vilhelmson Silfvén och Jens Fredricson guidar
Elke Hartmann är etolog och forskare vid SLU. Hon har disputerat inom hästens sociala beteende och häst-människa-interaktioner.
Pratar du bebisspråk med din häst? Känns det lite skämmigt och genant? Forskning visar att hästar faktiskt lyssnar bättre på "pet-directed speech".
Läs om hästars reaktion på hur vi pratat till dem i Forskningskollen
I en timmes intervju berättar Lisen Bratt Fredricson om allt från uppväxten till hur Peder fångade hennes hjärta och hur hon hittar nya topphästar.
Lyssna på podden med Lisen: "Det handlar väldigt mycket om att du är tydlig"
Ett realistiskt spel där du kan tävla i fälttävlan och möta stjärnor som Ingrid Klimke och Michael Jung. FEI har skrivit under ett femårigt licensavtal.
Släpps i maj: "Kan förmedla kunskap om hästvälfärd och horsemanship"
Målmedveten. Fokuserad. Högpresterande. Med ”Lussan” som mentor har ryttaren Filippa Norrman satt de tre förmågorna i ett nytt, värdefullt perspektiv.
Den här lilla parveln fullkomligt äger hagen, vilket den gärna visar för sin fyrbenta kompis. Skruva upp volymen och se ponnyns charmiga påhitt.
Har du också trasslat ihop eltråden när du bygger hagar? Hanna Lundberg har hittat en smart lösning för att dra hagtråden enkelt på egen hand.
Det blir allt vanligare att föda upp hästar med "fel", men vägen till hållbara sporthästar behöver börja redan i tillverkningen av våra framtida hästar.
Willén: Så länge vi sätter hästar med defekter i avel skjuter vi oss själva i foten
Äntligen är årets andra nummer av Hippson här. Där besöker vi Hästak som producerar framtida hoppstjärnor, både två- och fyrbenta.
Massor av ridövningar, experttips och inspiration för ryttare och hästägare
– TEMA: Avel i liten skala
– Reportage: Hästak och André Brandt
– Takt och rytm för unghästen
– Harmoni med halsring
– Piruettens ABC
– En bra start på livet
...och mycket, mycket mer!