Text: Sara Bref
 
Vad som däremot sticker ut är att forskarna såg skillnader mellan hur hästar och ponnyer tog sig an studiens uppgift. Något som inte minst kan vara intressant ur forskningssynpunkt för att veta om det går att dra tydliga paralleller mellan beteendetest gjorda på olika typer av hästar.
 
Vill ha människans hjälp
Studier på hundar har visat att de är betydligt bättre på att tolka oss människor redan som valpar jämfört med vad vargen är, och även att de söker kontakt med människan när de ställs inför ett problem. Alltså som att de ber om hjälp.
Forskarna i Linköping studerade hur hästar sökte kontakt med en människa och om hästarna kunde använda sig av informationen från människan för att lösa en uppgift. Målet för hästarna var i det här fallet en morot.
Problemet var att de i ena delen av testet var tvungna att gå en omväg för att komma åt godsaken. I den andra delen undersökte man om de försökte få kontakt med en människa för att få hjälp att komma åt en morot som fanns i en hink med lock.
– Försöket när hästen ställs inför ett problem byggdes upp likt en tidigare studie. Den studien har framgångsrikt kunnat visa att hästen tar mer kontakt med människan när den ställs inför ett problem, berättar Lina Roth, docent i etologi och en av forskarna bakom försöken i Linköping.
 
Letade skillnader mellan hästtyper
Det var 22 ridskolehästar och ridskoleponnyer som ingick i studien, blandat ston och valacker. Personalen som skötte hästarna till vardags, och kände dem, hade i förväg gjort en bedömning av hästarnas inbördes rangordning. Detta var för att forskarna eventuellt skulle kunna se om det var någon skillnad i hur hästar löste situationen beroende på om de ansågs vara högt eller lågt i rang.
Antagandet att det finns en inbördes rangordning är under diskussion, både när det gäller hästar och en del andra arter.
– Det är fortfarande ett vanligt förekommande begrepp och vi ville därför testa om vi kunde hitta samband mellan rang och de beteenden vi såg i våra tester. Vilket dock var väldigt sparsamt.
 
Kan bli ”hjälplösa” av mänsklig närvaro
Huruvida hästar kan lära sig att göra något genom att titta på när en människa gör det är fortfarande omdebatterat i forskarvärlden – och resultaten är spretiga. Däremot har man flera gånger konstaterat att de vänder sig till en människa för hjälp när de ställs inför ett problem, men om det är en typ av problem som en häst skulle kunna lösa på egen hand verkar kontaktsökandet snarast vara hämmande. Som att hästen blir en aning hjälplös på grund av relationen med oss. 
– Vi har forskat med samma frågeställning på hund och såg där, likt hos hästarna, att det inte nödvändigtvis är de hundar som söker mest kontakt vid problemlösning som är bäst på att dra nytta av information från människan. Jag har tidigare forskat om hästens synsinne och vet hur synorienterade och uppmärksamma de är. Så jag tyckte att frågeställningen var intressant även för hästen, berättar Lina Roth.
 
Konsten att gå runt ett hinder
I studien ville forskarna testa både när hästen var avsändare och mottagare av ”meddelanden” mellan arter. Det gjorde de dels genom en testsituation där hästen skulle kommunicera med människan, alltså vara avsändare, i det här fallet genom att ta kontakt med en passiv person för att få hjälp med att komma åt den instängda moroten. Dels testade de om hästen kunde använda information som en aktiv person ”sände ut”, detta genom att praktiskt visa hur hästen skulle ta en omväg för att komma till moroten.
De stora hästarna i studien sökte mer kontakt med människan när de visste att det fanns morötter i hinken, som de inte kunde få tag i själva, jämfört med innan det fanns några morötter i samma hink. Ponnyerna sökte däremot lika mycket kontakt med människan oavsett.  
På grund av ett relativt litet hästantal i studien finns det tendenser i resultatet som man inte kan säga något om, eftersom de inte är statistiskt säkerställda. Man vet alltså inte om det råkar slumpa sig att det blev som det blev, eller om det faktiskt tyder på att det är en riktig skillnad.
Så var det till exempel när det gäller storhästarna och testet med att gå en omväg. Bara en av dem lyckades helt själv direkt, medan hälften av dem klarade av uppgiften när de hade fått titta på en människa som gick rätt väg. Det går ändå inte att säga vare sig det ena eller andra om det resultatet, testet skulle behöva göras om i så fall – med fler individer.
 
Flera möjliga orsaker
Syftet med studien var egentligen inte att hitta skillnader mellan ponnyer och hästar, för att gå vidare med de resultaten och undersöka det närmare skulle man behöva fler individer av varje grupp.
– Nu finns det så klart flera möjliga orsaker till varför vi hittar beteendeskillnader mellan ponnyer och hästar i denna studie, det kommer att vara en spännande framtida nöt att försöka knäcka. Är det till exempel hur vi hanterar ponnyer och hästar som skiljer sig åt, eller har vi selekterat på olika egenskaper så att det även finns en genetisk grund?
Lina menar att hon inte skulle bli förvånad om det handlar om en kombination.
– Alla hästarna i denna studie var från en ridskola och de som hanterar och rider kan skilja sig åt i både ålder och erfarenhet mellan ponnyer och hästar. Det skulle därför vara intressant att gå vidare och testa ponnyer och storhästar i andra stall, där all hantering blir mer lika.
 
Håller hästkurser på universitetet
Lina Roth undervisar i en distanskurs om hästens sinnen och beteende vid Linköpings universitet, hon har nu även en ny kurs om djurpsykologi inplanerad. När det gäller hennes forskning har hon intressanta resultat på gång som rör långtidsstress hos hästar och om man kan se något samband mellan personligheter, raser och uppstallning.
– Vi har här tagit hårprover på över 150 hästar från olika stall och mätt koncentrationen av stresshormon i hårstråna. Det är en intressant artikel som jag hoppas kommer ut inom kort.
 

Lina Roth. Foto: Henrik Hallberg

Referens:
Henriksson, J., Sauveroche, M. & Roth, L.S.V.2019. Animal Cognition (2019).
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1007/s10071-019-01291-0

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se