Text: Sara Slottner
Foto: Adobe Stock (häst) och Wikimedia (parasit)
  
Blodmasken är hästens vanligaste inälvsparasit och det finns 40 olika sorter. De delas upp i små och stora blodmaskar, Strongylus vulgaris är en av de stora blodmaskarna och den är en av hästens farligaste parasiter. Masken lever i blodkärlen i hästens fodersmältningskanal och förstör dem. En infekterad häst kan få blodbrist, kolik och till och med dö av infektionen.
Larverna övervintrar på betet och om det har varit en stabil vinter med snö klarar de sig bra. Skulle vädret däremot växla fram och tillbaka har de svårare att överleva. De kan också övervintra i en häst som har blivit infekterad i slutet på förra betessäsongen, då börjar ägg att spridas efter ett halvår.
I ett träckprov räknas antalet ägg från blodmask. Men för att se vilken sorts blodmask det handlar om måste det göras en odling.
    
Ville hejda resistensutvecklingen
På 70-talet var nästan alla hästar infekterade med Strongylus vulgaris. När man började avmaska rutinmässigt minskade förekomsten snabbt och i slutet på 90-talet var den knappt fem procent. Efter det gjordes systemet om, för att motverka att parasiterna blev motståndskraftiga mot avmaskningsmedlen.
I ett examensarbete från SLU har veterinärstudenten Elin Werell gjort en omfattande studie för att se om blodmaskarna har kommit tillbaka under de omkring tio år som hästarna har avmaskats endast vid behov, och om det skiljer sig beroende på var i landet hästen finns.
Hon använde träckprov från 56 gårdar, fem hästar på varje gård. Gårdarna var utspridda över landet med 20 i Götaland, 19 i Svealand och 17 i Norrland.
    
Mångdubblad förekomst
Resultatet av odlingen i Elin Werells studie visar att förekomsten av Strongylus vulgaris har mångdubblats sedan avmaskningen blev mer restriktiv, nu fanns den hos 26 procent av hästarna. I söder var det 33 procent av individerna som bar på masken, medan det i norr bara var 15 procent. 66 procent av gårdarna i studien hade någon häst som bar på Strongylus vulgaris.
Det var vanligare med ägg från blodmask i träckprover från hästar i södra Sverige, där var det även högre andel ägg i träckproven från positiva hästar. Medelvärdet antal ägg per gram träck (EPG) var 540 i Götaland, 335 i Svealand och 317 i Norrland. Majoriteten av hästarna låg mellan 50 och 200 EPG.
Däremot var det ingen skillnad beroende på hur gamla hästarna var.
   
Rutinmässig avmaskning inte ett alternativ
Hästägarna fick svara på en enkät i samband med att de lämnade in träckproven. Den visade att det var vanligast att göra träckprov varje år samt att avmaska efter råd från veterinären, den substans som oftast användes var ivermectin.
Blodmasken var vanligast hos de hästar som inte hade avmaskats på minst två år, en tumregel är att bara avmaska hästar som har mer än 200 EPG blodmask i träckprovet. ”I den här studien hade nästan lika många hästar som var positiva för Strongylus vulgaris under 200 EPG som över 200 EPG”, skriver Elin Werell och fortsätter:
”Därmed går det inte att dra någon slutsats om att högt EPG indikerar Strongylus vulgaris, utan positiva hästar kan finnas i alla EPG-intervall. Således bör träck från alla hästar odlas för att identifiera förekomst av S. vulgaris. Genom riktad avmaskning av infekterade individer kan man sedan förhindra vidare spridning i gräshagar.”
I hennes studie hade bara 15 av de 56 gårdarna tidigare beställt odlingar för att se om det fanns stora blodmasken.
Elin Werell avslutar med att fråga sig om det skulle vara bättre med rutinmässig avmaskning igen, för att få ner förekomsten av Strongylus vulgaris. Men hon konstaterar att ”på grund av växande resistensproblematik är detta inte ett alternativ i dag”.

Referens:
Werell, E. 2017. Prevalens av Strongylus vulgaris. Sveriges lantbrukuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap. Examensarbete 2017:49.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se.
  
Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se