Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock

Ända sedan man upptäckte överridande tornutskott, eller kissing spines, har frågan varit vad det beror på, och inte minst i hur stor utsträckning tornutskottens utseende på röntgen avgör om hästen har besvär och ifall den kan användas inom sporten. Kissing spines innebär att tornutskotten på hästens ryggkotor är närmare varandra än normalt, de kan till och med nudda varandra eller vara sammanväxta, och de kan även ha onormal bentäthet.  

Ökad risk för ryggont
Forskningen spretar. Det verkar som om hästens vikt inte spelar roll, men angående kopplingen mellan mankhöjd och kissing spines är forskarna oense. Rent logisk borde en ryttare på ryggen kunna ha en påverkan, då en sänkning av ryggraden för tornutskotten närmare varandra, men man har sett tecken på kissing spines även på hästfossil från tiden före domesticeringen. Hästar som har kissing spines löper tre gånger högre risk att ha ryggont, men det finns samtidigt hästar med kissing spines som aldrig får problem. Kort sagt verkar många faktorer spela in. Fullblod, varmblod och quarterhästar är överrepresenterade när det kommer till kliniska symtom på kissing spines, och eftersom vissa raser verkar ha mer problem än andra har en amerikansk forskargrupp tittat på vilken roll genetiken spelar.  

Hittade mutation 
Forskarna har gått igenom prover från 155 hästar, både olika raser av varmblodiga sporthästar och quarter, appaloosa samt paint. Hästarna i studien hade kommit till hästkliniker på grund av allmänt låg prestation eller ryggont, och hade diagnosticerats med kissing spines via röntgen. Forskarna identifierade mycket riktigt mutationer som hade ett samband med graden av kissing spines. En av mutationerna, med beteckningen BIEC2–668062, var starkt korrelerad med graden av kissing spines, och kunde ensam förklara 17 procent av variationen. Man beräknade ärftligheten till runt 40 procent, vilket är högre än för exempelvis osteochondros.  

Mutationerna spelar roll
Genetikens roll är inte lika tydlig som för vissa andra sjukdomar, exempelvis Warmblood Fragile Foal Syndrome där två uppsättningar av genen betyder en ganska säker död, men den finns där. Mutationerna som hittades i studien har ett finger med i spelet. ”Vi vet nu att den varianten är associerad med ökad grad av sjukdomen om den utvecklas; om hästen är negativ och utvecklar kissing spines så är det troligt att det är milt”, säger forskaren Christa Lafayette till tidskriften Horse & Hound.  

Mer kunskap – möjlighet att förebygga 
Hon pekar också på möjligheten att förebygga uppkomsten av kissing spines, om du vet att din häst har högre risk att drabbas. Hennes kollega Jenny Adamson påpekar samtidigt att hästar rids fullt ut i allt yngre år, och hon ser mindre arbete utan ryttare nu än hon gjort tidigare. Brådska i utbildningen och uppbyggnaden av hästens styrka är inte bra ur ett kissing spines-perspektiv, vare sig mutationen finns eller inte, menar hon. Förutom den mutationen fanns andra delar av samma område som verkade intressant, och forskarna ämnar titta närmare på kromosom nummer 25, där det här området finns. 

Vill göra fler jämförelser
De efterlyser också studier som jämför hästar i olika grenar, bland annat eftersom de själva har upplevt att oproportionerligt många hästar inom barrel racing är drabbade. De skulle även vilja göra en större studie, och jämföra drabbade och icke drabbade hästar, för att se om det går att hitta ytterligare ledtrådar till gåtan med kissing spines i hästarnas genom. Med mer forskning finns möjligheten att utveckla ett gentest, som kan ge veterinärer ytterligare ett verktyg när det kommer till att utreda den komplexa diagnosen kissing spines. 

Referens:
Patterson Rosa, B. Whitaker, K. Allen, D. Peters, B. Buchanan, S. McClure, C. Honnas, C. Buchanan, K. Martin, E. Lundquist, M. Vierra, G. Foster, S.A. Brooks, C. Lafayette. 2022. Genomic loci associated with performance limiting equine overriding spinous processes (kissing spines), Research in Veterinary Science, vol. 150, 2022, s. 65-71, ISSN 0034-5288, https://doi.org/10.1016/j.rvsc.2022.06.015.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: sarabref79@gmail.com