Allt fler stall, inklusive ridskolor, har gått över till lösdriftssystem. Vid en ny- eller ombyggnad är investeringskostnaderna stora och det kan vara svårt att veta om de kan räknas hem. I ett examensarbete gjort av två hippologstudenter kan vi få en aning om hur mycket arbetstid som sparas hos en ridskola som har sina hästar på lösdrift.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
Hippologstudenterna Anna Söderman och Therese Fransson har gjort sitt examensarbete inom ramen för ett större projekt, ”Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor”. Det har hänt mycket på området de senaste åren, det var inte länge sedan det av många ansågs i det närmaste otänkbart med lösdrift just på ridskola.
Anna och Therese har studerat och jämfört hur personalen arbetar på åtta ridskolor i södra Sverige. Fyra med lösdrift och fyra med traditionell hästhållning. Även om underlaget är relativt litet är det intressanta siffror de redovisar. Som kan ge en fingervisning för den som vill räkna på sin hästhållning.
Mätte tidsåtgång och belastning
Personalen fick svara på frågor om arbetet, om sin bakgrund och om eventuella arbetsrelaterade besvär de hade. Anna och Therese fyllde dessutom i en checklista och filmade de arbetsmoment som utfördes. Studenterna tog även tid när personalen arbetade och skattade belastningen utifrån en särskild skala.
De arbetsmoment som fanns med var sådant vi alla känner igen – mocka, strö, täcka hästar, sopa, släppa ut och in, fodra och så vidare.
Tidsåtgången skilde sig självklart från ridskola till ridskola. Men i genomsnitt la personalen i de traditionella stallarna 6,78 minuter per häst och dag, medan de i lösdriftsstallarna klarade samma jobb på 3,88 minuter per häst.
I de traditionella stallen gick knappt hälften av arbetstiden åt till att mocka. Även i lösdriftsstallen gick en stor del av tiden till mockning, men det tog alltså betydligt kortare tid totalt. Där lades heller ingen tid på in- och utsläpp, något som var en betydande post i de traditionella stallen. Ingen av ridskolorna med lösdrift täckade sina hästar och det tog allt från 10 till 120 minuter per dag för personalen på ridskolorna med lösdrift att fixa med grovfodret.
Tunga arbetsmoment
Personalen i de traditionella stallen upplevde att just täckeshantering, mockning och att strö var det som var mest fysiskt påfrestande. Medan personalen i lösdrifterna angav mockning och sopning som jobbigast.
Sju av de åtta personer som arbetade i icke-lösdriftsstallen upplevde besvär. Vanligast var att ha ont i nacke och axlar, eller i ryggen. Av de som arbetade i lösdriftsstallarna hade tre av sex besvär, vanligast var i axlarna. Det stämmer överens med tidigare studier, där man har sett att personer som arbetar med hästar ofta har problem i just axlar och rygg.
”Arbetet innebär upprepade tunga lyft dagligen som ofta måste utföras på ett ergonomiskt felaktigt sätt”, skriver Anna och Therese i sitt arbete.
De pekar på att hästbranschen många gånger ligger långt efter när det gäller arbetsmiljöarbete och automatisering. I den aktuella studien var det bara en av åtta ridskolor som använde sig av ergonomiska redskap. ”Vilket tyder på att det finns hög förbättringspotential inom området”, som Anna och Therese uttrycker det.
Mycket att vinna på ny teknik
En av ridskolorna har mekaniserat i stor utsträckning, för att underlätta för personalen. Man mockade med traktor, sopade med sopmaskin och hade en ensilageupprullare för att förenkla grovfoderhanteringen.
”Är det bristande kunskap, ekonomiska faktorer eller attityden till arbetet som leder till belastningsbesvär hos stallpersonalen?”, frågar sig Anna och Therese i sitt arbete.
Svaret kanske är en blandning av alla tre, men det går definitivt att ändra på. Vilket de såg exempel på i sin studie.
”Trots detta är arbetsmiljön på samtliga ridskolor med traditionellt hästhållningssystem i vår studie ungefär densamma som för 100 år sedan. Mentaliteten och attityden inom hästsektorn upplevs ofta som väldigt traditionell. Nya lösningar bemöts med ren ’så här har vi alltid gjort’-anda, alternativt ’det blir för dyrt’ eller ’jag litar inte på/behärskar inte att mekanisera och använda mig av maskiner’.”
Personalkostnaden varierar
Anna och Therese har räknat om minuterna till personalkostnader, vilket då skulle bli i genomsnitt drygt 50 kronor per häst och dag för de traditionella stallarna och knappt 20 kronor per häst och dag för lösdriftsstallarna. Eller en genomsnittlig skillnad i personalkostnad på över 200 000 kronor per år mellan de båda systemen.
I det stall som hade högst mekaniseringsgrad uppskattade de personalkostnaden till drygt sex kronor per häst och dag.
Referens:
Söderman, A. & Fransson, T. 2017. Inhysningens betydelse för arbetsmiljön på svenska ridskolor – en jämförande studie av lösdriftssystem och traditionell hästhållning. Sveriges lantbruksuniversitet, Hippologenheten. Examensarbete K79. Stud.epsilon.slu.se/13080/1/soderman_a_fransson_t_180109.pdf
OM FORSKNINGSKOLLEN
I skånska Klippan finns en fin liten gård med vackert boningshus, stall med sex boxar, uppvärmd pool, orangeri och ett växthus.
En familj som köpt en gård i Jämtland fick en chock när de öppnade stalldörren. Där inne låg två döda hästar som gårdens tidigare ägare lämnat kvar.
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Hästar förstår fler ord än vi tror. Det, och mycket mer, får vi höra om i ett avsnitt av Sveriges radio P1 och programmet Språket.
Ska man kyla eller värma en febrig häst? När har febern blivit skadligt hög? Kan man ge hästar febernedsättande? Varför får hästar feber?
Karin Öljemarks uppfödning DeFino, fem år, och är tänkt att bli en framtida dressyrstjärna. Här tar han sig an en bomövning med en alldeles egen stil.
Se klippet i Hippson-TV: "Det är tur att han ska bli dressyrstjärna"
I somras ramlade lusitanon Iberico i hagen och skadade sig så illa att han bröt sju tornutskott. Efter månader av rehabilitering är han nästan återställd.
Ägaren: "Lärt mig hur viktigt det är med ett genomtänkt rehabiliteringsprogram"
Något så enkelt som en upphöjd bom i ett hörn kan göra att hästen lär sig att byta galopp. Det gäller dock att ryttaren är följsam över bommen.
Volt tillbaka mot bommen: "Ryttarens blick och följsamhet är viktig"
Ett av hästlivets största problem: Hur löser man fodring mitt på dagen? Jo, med hjälp av en höautomat från Dayfeed.
Det är inte svårt att förstå att det kan vara svårt för Evelyn Banffy att komma igång med mockningen av hagen när hon får så fint sällskap.
Peder Fredricson inledde veckan starkt tillsammans med Hansson WL. Tillsammans vann de en 1,45-klass i Oliva, Spanien.
Trots att länsstyrelsen dragit in tillståndet för verksamheten planerar Lena Natt och Dag för fullt för ridläger till sommaren på Akka ridcenter.
Lena Natt och Dag till Skånska Dagbladet: "Det är inte belagt det de påstår"
I helgen genomfördes den första träffen för den svenska European Cup-truppen i fälttävlan. Syftet var att sätta den kadrilj som inleder mästerskapet.
Hans Viebke: "Det är ett bra gäng som har potential att lyckas väl i Lausanne"
Årets Bruksprov hålls på Strömsholm i början på mars och nu är det klart vilka som blir testryttare. I år är det svenska ryttare som tar sig an uppdraget.
Ponnypappan Johan bestämde sig för att förstå sonen Filips hobby på riktigt. En häst köptes in och Johans väg mot fullfjädrad hoppryttare har börjat.
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, om uppdraget.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Ibland är det inte helt lätt att hänga med i svängarna när hästen bestämmer sig för vad som är ett potentiellt livsfarligt monster.
Den här hästen vet verkligen hur man njuter av söndagsmys. Kolla in det roliga klippet där människan äntligen har förstått var det är skönast att bli kliad!
En läsare har en häst som lätt får strålröta under den blöta årstiden. Hur hanterar man det och hur kan man förebygga problemet?
Världsettan Isabel Werth snuvades på segern i världscupens kür i Salzburg på söndagen. Tysklands Jessica von Bredow-Werdl vann dagens världscupkval.
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
