Text: Sara Bref
  
Inger Lise Andersen, som är professor vid Norwegian University of Life Sciences (SLU:s motsvarighet i Norge), vill trycka på hur viktigt det är att hästen är mentalt och fysiskt avspänd för att den över huvud taget ska kunna lära sig något. Att stress och rädsla blockerar inlärningen finns det vetenskapliga belägg för, däremot finns det inte så mycket forskning på hur man kan uppnå den avspändhet varje ryttare borde eftersträva.
    
Ett avspänt intryck
Tecken att titta efter är huvudets och nackens position, hur svansen rör sig, munnen, öronen och det generella ansiktsuttrycket hos hästen. Det har tidigare visats i andra studier att det inte räcker att tvinga ner hästens huvud i en lägre position med hjälp av någon form av inspänning. Det ger inte den lugnande effekten eller några inlärningsfördelar.
Andersen med flera har, förutom att sammanställa forskning på området, själva gjort en liten och preliminär studie. Detta för att se om effekten av en lång och låg stretchning är mätbar. De har fått resultat som är intressanta, men de måste ses i ljuset av att det är just en liten förstudie. Det fanns till exempel ingen kontrollgrupp utan alla hästar fick samma träning.
I studien mätte de om hästarna var ömma över nacke och rygg vid palpation och tittade på deras beteende under träningen. Ett träningspass började med fem minuters longering, sedan tio plus tio minuter lång och låg stretchning under ryttare för att till sist avsluta med fem minuters longering.
    
Nöjda hästar med bättre gång
De norska forskarna såg effekter ganska snabbt av att hästarna tränades med den långa, låga stretchningen. Bland annat en positiv effekt på alla beteendeparametrar under de sista tio minuterna under ryttare, jämfört med tidigare under passet. Det fanns även tecken på att både skritt och trav förbättrades.
Efter träningspassen visade hästarna inga starka smärtreaktioner vid palpation av överlinjen, när palpationen gjordes innan passet noterade forskarna starka smärtreaktioner vid åtta tillfällen.
Forskningsteamet har visat att det finns ett klart mätbart samband mellan de nämnda beteendeparametrarna och hästens biomekanik. När hästen sträcker sig framåt sträcks överlinjen ut och forskarna menar att det här borde ingå i början av alla träningspass, för att lösgöra musklerna och göra hästen avspänd.
Inger Lise Andersen poängterar att det är viktigt att hästen får hitta sin egen balans och att den uppmuntras till att stretcha sig framåt, utan någon kraft från ryttaren.
”Vi skulle vilja flytta fokus från kontroll till partnerskap med hästen”, skriver hon i en sammanställning av forskning på området för Equipedia.
Förhoppningsvis fortsätter teamets forskning med ytterligare studier, som kan jämföra olika typer av ridning med varandra.

Referenser:
Andersen, I.L. 2017. Norwegian research: Stretching the top line has several positive effects. https://explore-equipedia.com/2017/10/17/norwegian-research-stretching-the-top-line-has-several-positive-effects/
 
Stokke, B.R. 2017. Longitudinal Stretching, a Training Method for Horses: Effect on Behaviour, Gait Quality, Mechanical Nociceptive Threshold, and Pain Sensitivity. Norwegian University of Life Sciences, Faculty of Biosciences. Master’s Thesis 2017.
https://brage.bibsys.no/xmlui/bitstream/handle/11250/2455035/Stokke%202017.pdf?sequence=1

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se