Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock

Avvänjning för ett föl kan vara att sluta dricka mjölk och börja äta annat i stället. Det kan också innefatta andra steg på vägen till att bli en mer självständig, vuxen häst. I många fall har vi valt att snabba på det förlopp som hästarna annars sköter själva, ofta med argumentet att det blir mer praktiskt så. Men frågan är vad det kostar i hästvälfärd?  
I en studie följde forskare avvänjningen vid ett stuteri i Tyskland. Där hölls en flock med ston och föl på lösdrift, och man delade upp avvänjningen i tre omgångar baserat på när på året fölen var födda. Första gruppen avvandes i september, andra i oktober och tredje i november. På dagen för avvänjning sederades fölen och kördes sedan i väg till en anläggning knappt två mil bort. Ett skolboksexempel på en abrupt avvänjning helt enkelt.  
Forskarna såg en rejäl ökning av stresshormonet kortisol hos fölen i samband med avvänjningen. Nivån ökade konstant fram till dag fem, och började inte minska igen förrän dag nio efter separationen. Efter omkring tre veckor verkade nivån av kortisol ha gått tillbaka till hur det var innan fölen skildes från sina mammor.  

Mindre bus 
I mätningarna fram till tre veckor efter avvänjningen rörde sig fölen allt mindre. Andelen lek under dygnet hade minskat rejält, och tiden som fölen bara stod hade ökat. Liknande resultat har setts i andra studier där man har gjort den här typen av total avskiljning, där sto och föl separeras så att de varken kan se eller höra varandra. I andra studier där de fortfarande har märkt av varandra men inte kunnat träffas har i stället mängden rörelse ökat direkt efter avvänjningen, som ett tecken på oro och stress.  
Efter avvänjningen började fölen i den tyska studien stå upp och vila i större utsträckning. När de hade sin mamma i närheten låg de ner 70 procent av tiden de vilade, men när de skiljts åt låg fölen bara 20 procent av tiden de vilade, resten stod de upp. Dessutom såg man fler aggressiva beteenden och mer oro i fölgruppen.  

Banden finns kvar länge
Studier på Islandsston som vant av sina föl självmant har visat att även efter avvänjningen har föl och ston en stor del av tiden funnits i varandras närhet. Det finns flera liknande studier, som visar att om avvänjningen sker naturligt så finns bandet mellan sto och föl/åring kvar även efter att ett nytt syskon har fötts. De slutar visserligen att dia inför ankomsten av sitt yngre syskon, men fölet håller sig runt sin mamma fram till 1,5 eller 2,5 års ålder.  
I studierna på Island såg forskarna inga tecken på stress alls, vare sig hos sto eller föl, när fölet runt 9–10 månaders ålder slutade dia. De kunde inte heller se några tecken på att stona stötte bort fölen, avvänjningen bara hände ändå. Forskarna efterlyser långsiktiga studier av hur avvänjningen påverkar hästen längre fram i livet. Märks den stressfyllda påtvingade avvänjningen hos den vuxna hästen på något sätt?  

Återförening studerades 
Forskare från Frankrike och Polen bestämde sig för att undersöka om det där bandet fanns kvar även om människan hade genomfört en abrupt avvänjning. Fölen i den studien hade vants av vid omkring sju månaders ålder, alltså mitt i vintern om fölet var fött på försommaren. En vanlig ålder för avvänjning hos många europeiska uppfödare. I studien var frågan hur fölen sedan skulle agera om de fick träffa sina mammor igen efter fem månaders frånvaro. Testet med återförening gjordes alltså när fölen var runt året.  
Visst märktes det vem som var deras mamma. Det kan låta självklart, men för första gången har man genom forskning visat att fölen fortfarande föredrog sin mamma framför ett annat sto från flocken, trots att de inte hade sett sin mamma på fem månader. Det var mest tydligt att stofölen hade bandet till modern kvar, men de verkade även känna igen andra ston som ingått i deras ursprungliga flock. Hingstfölen verkade inte riktigt lika påverkade av att träffa sin mamma igen. ”Vår studie indikerar att unga individer som i förtid skiljs från sina mammor behöver socialt stöd vid ett års ålder, vilket ifrågasätter användningen av artificiell avvänjning vid 5–7 månaders ålder”, skriver forskarna. 

 Referenser: 
Delank K, Reese S, Erhard M, Wöhr A-C (2023) Behavioral and hormonal assessment of stress in foals (Equus caballus) throughout the weaning process. PLoS ONE 18(1): e0280078. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0280078  
Henry S, Sigurjónsdóttir H, Klapper A, Joubert J, Montier G, Hausberger M. Domestic Foal Weaning: Need for Re-Thinking Breeding Practices? Animals. 2020; 10(2):361. https://doi.org/10.3390/ani10020361 
Léa Lansade, Frédéric Lévy, Céline Parias, Fabrice Reigner, Aleksandra Górecka-Bruzda, Weaned horses, especially females, still prefer their dam after five months of separation, Animal, Volume 16, Issue 10, 2022, 100636, ISSN 1751-7311, https://doi.org/10.1016/j.animal.2022.100636 

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: sarabref79@gmail.com