Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock

Det finns objektiva metoder för att mäta muskelmassa. Många av de som används på människor är dessvärre inte praktiska att använda till hästar, framför allt på grund av kroppsstorleken. I flera studier har man visat att ultraljud är en metod som ändå fungerar bra på hästar, men det innebär samtidigt att man behöver en utrustning som inte finns tillgänglig i var mans stall. Därför har ett forskarlag från Danmark försökt utveckla ett sätt att bedöma hästens muskelmassa objektivt, på liknande sätt som vid hullbedömning; i stället för Body Condition Score (BCS) blir det då Muscle Condition Score (MCS).

Behöver utvärderas mer
Framåt behöver metoden MCS utvärderas på flera typer av hästar, och av flera människor, men det är en början till att systematisera bedömningen av hur musklad en häst är. I sin studie använde de danska forskarna 25 fullblod i olika kondition. De bedömde hullet och registrerade vikt och mankhöjd på hästarna. Sedan mättes sju muskler genom ultraljud (m. splenius, m. brachiocephalicus, m. multifidus, m. longissimus dorsi, m. gluteus medius, m. semitendinosus och m. tensor fascia latae) och man jämförde hur stora de enskilda musklerna var, och jämförde med vilken träningsstatus hästen hade. Hästarna delades upp utifrån deras muskelmassa utifrån ultraljudet, och man började sedan identifiera skillnader i muskulaturen som gick att känna vid palpation eller se med blotta ögat.

Fem punkter
Forskarna tog fram en femgradig skala (MCS), som sedan testades av en veterinär som inte var insatt i studien. Veterinären bedömde med hjälp av skalan muskulaturen på alla 25 hästarna. Hen fick studera instruktionerna i tio minuter och sedan genomföra bedömningen, och forskarna var med för att se om instruktionerna var tillräckligt tydliga så att bedömningen gjordes som det var tänkt. Man jämförde sedan poängen som veterinären gett hästarna med det man kommit fram till vid utvecklingen av skalan.
Forskarna tar upp svårigheten med att bedöma hästar med mycket vinterpäls, eller höga hullpoäng. Där behövs ytterligare utveckling. Det behövs även flera studier för att undersöka hur faktorer som ras, hull, hälsa och hästsportgren kan påverka bedömningen av muskelmassa.

När hästen tappar
Ett amerikanskt forskarlag har också arbetat med bedömning av muskelmassa, men då med ambitionen att kunna övervaka hästar som lider av muskelatrofi, det vill säga som tappar muskelmassa. Muskelatrofi kan uppstå på grund av vissa sjukdomar, eller som en indirekt följd av sjukdom eller skada då hästen måste hållas stilla en längre tid.
Forskarnas ambition var att utveckla ett system för bedömning av muskelatrofi, kallat Muscle Atrophy Scoring System (MASS). De använde 38 hästar av olika raser, som alla bedömdes av tre personer. Studien resulterade i en fyrgradig skala som verkar lovande för att just bedöma om hästen förlorar muskelmassa. Bedömningen är enligt forskarna lätt att använda och kan ingå i rutinen kring exempelvis hästar med PPID eller andra sjukdomar där muskelatrofi riskerar att förekomma. Tanken är att det genom MASS ska bli en mindre subjektiv bedömning, och att man ska kunna jämföra muskelmassan mellan olika tidpunkter och även bedömningar som gjorts av olika personer.

Uppmuntrar användning
Skalan bygger på hur muskler på fyra områden känns och ser ut: ryggen, magen, nacken och bakdelen. Det finns även speciella instruktioner för att kunna bedöma muskelmassan hos en häst med överhull, något som kan vara svårt.
När forskarna jämförde MASS-bedömningar som gjordes av de tre personerna i studien så stämde bedömningarna mycket väl överens med varandra när det kom till ryggen, nacken och bakdelen. Däremot verkade det svårare att bedöma muskelmassan vid magen.
Forskarna menar att systemet går att använda, även fast det fortfarande är under utveckling. ”Användare ska vara medvetna om att vissa valideringar fortfarande görs och att man ska hålla sig à jour med information om systemets framtagande och andra uppdateringar”, säger forskaren Alica Herbst till tidskriften EQUUS.

Se skalan nedan:

1.  Neck Spine of the shoulder blade (spina scapula) prominates above the level of surrounding muscles. Markedly hollow triangle in front of shoulder blade. Neck muscles slightly sunken in, making the neck hollow.
   Back Prominent spinous processes, making the shape of the back triangular.
   Rump From behind: The line from the point of the hip (tuber coxae) to the point of the croup (tuber sacrale) is straight, making the topline of the rump triangular. The topline is triangular at the halfway point between the point of the croup and the tail head. From the side: Transitions between muscles are difficult to palpate (moderate to deep palpation).
2. Neck Spine of the shoulder blade (spina scapula) prominates above the level of surrounding muscles. Slightly hollow triangle in front of shoulder blade. Neck muscles not prominent, making the neck slightly hollow.
   Back Prominent spinous processes, making the shape of the back triangular.
   Rump From behind: The line from the point of the hip (tuber coxae) to the point of the croup (tuber sacrale) is curved near the point of the hip and straight near the point of the croup. The muscles protrude slightly above the level of a straight line drawn from the point of the hip to the point of the croup. The topline is triangular at the halfway point between the point of the croup and the tail head. From the side: Transitions between muscles are difficult to palpate (moderate to deep palpation).
3. Neck Spine of the shoulder blade (spina scapula) is at the same level as surrounding muscles. Equal level triangle in front of the shoulder blade. Neck muscles not prominent, making the neck flat.
   Back Spinous processes not prominent, making the shape of the back round.
   Rump From behind: Rounded line from the point of the hip (tuber coxae) to the point of the croup (tuber sacrale), making the topline of the rump round. The muscles protrude above the level of a straight line drawn from the point of the hip to the point of the croup. The muscles are flattened at the halfway point between the point of the croup and the tail head, making the topline at this point slightly less triangular. From the side: Palpability of transitions between muscles is variable.
4. Neck Spine of the shoulder blade is slightly below the level of surrounding muscles. Slightly prominent triangle in front of the shoulder blade. Neck muscles mildly-to-moderately prominent, making the transition between the muscles at the top and the bottom of the neck easy to visualise.
   Back Spinous processes not prominent and a mildly rounded back (almost flat).
   Rump From behind: Rounded line from the point of the hip (tuber coxae) to the point of the croup (tuber sacrale), making the entire topline of the rump round. The muscles protrude above the level of a straight line drawn from the point of the hip to the point of the croup. Round topline at the halfway point between the point of the croup and the tail head From the side: Easily palpable, soft transitions between the muscles (gentle touch, no pressure)
5. Neck Spine of the shoulder blade is clearly below the level of surrounding muscles. Slightly prominent triangle in front of the shoulder blade. Neck muscles markedly prominent, making the transition between the muscles at the top and the bottom of the neck easy to visualise, almost looking like the number 3 when viewed from the front.
   Back Spinous processes not prominent and a mildly rounded back (almost flat).
   Rump From behind: Rounded line from the point of the hip (tuber coxae) to the point of the croup (tuber sacrale), making the topline of the rump round. The muscles protrude above the level of a line drawn directly from the point of the hip to the point of the croup. Round topline at the halfway point between the point of the croup and the tail head From the side: Easily palpable, sharp transitions between the muscles (gentle touch, no pressure)

Referenser:
Herbst, A.C, Johnson, M.G, Gammons, H, Reedy, S.E, Urschel, K.L, Harris, P.A. & Adams, A.A. Development and Evaluation of a Muscle Atrophy Scoring System (MASS) for Horses, Journal of Equine Veterinary Science, Volume 110, 2022, 103771, ISSN 0737-0806,https://doi.org/10.1016/j.jevs.2021.103771.
Pallesen, K., Gebara, K., Hopster-Iversen, C. & Berg, L.C. (2023) Development of an equine muscle condition score. Equine Veterinary Education, 35, e 550–e562. Available from: https://doi.org/10.1111/eve.13777

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: sarabref79@gmail.com