Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
 
Forskare vid University of Minnesota har nyligen upptäckt ett samband mellan kemikalier och EMS. De har sett att hormonstörande ämnen i hästens miljö verkar kunna påverka utvecklingen av sjukdomen.
Den här typen av kemikalier diskuteras även hos människor och återfinns i bland annat plaster, hygienprodukter och bekämpningsmedel. En del av dem liknar kroppens egna hormoner och kan därmed hindra de riktiga hormonerna från att göra det de ska.
Forskarna vet inte ännu var de hormonstörande ämnena hos hästarna kommer ifrån, men de såg i sin studie att de hästar som hade problem med EMS även ofta hade högre halter av hormonstörande ämnen i plasman. Forskarna testade 300 hästar från 32 gårdar. Eftersom forskningen är ny går det inte att ge några rekommendationer baserat på resultaten, mer än att det verkar finnas skäl att försöka hålla nere hästens exponering för de hormonstörande ämnena.
 
Färska skötselråd vid EMS
European College of Equine Internal Medicine, ECEIM, har som mål att underlätta för veterinärer att hålla sig uppdaterade med den senaste kunskapen inom internmedicin på häst – och även att främja och utveckla fältet i Europa. De har nyligen publicerat en sammanfattning av forskningsläget kring EMS och rekommendationer kring diagnos, behandling och skötsel av drabbade hästar.
Nu anser man inte längre att övervikt i sig orsakar EMS, men det finns ett starkt samband mellan hullet och hur insulinregleringen fungerar. EMS är ett komplext samspel mellan arv och miljö, där den genetiska aspekten bland annat visar sig genom att vissa raser har betydligt större risk för att drabbas. Forskare som har studerat araber, morganhästar och welshponnyer har hittat flera kandidatgener för egenskaper som kan påverka risken för EMS.
 
Ta hand om floran i magen
Forskningen har nu också börjat nosa på hur hästens mikroflora i fodersmältningskanalen påverkar vikten och hälsan. Att snabba foderbyten kan spela in för hästens, och grovtarmens, välmående vet man sedan länge. Men nu har forskarna även sett att EMS-hästar ofta har mindre variation i sin mikroflora än vad friska hästar har. Frågan är vad det betyder.
När det gäller hästar med EMS, som kanske behöver tappa mycket i vikt eller som ständigt står på en mycket restriktiv diet och kanske ändå ha återkommande problem med fång, måste man även tänka på djurvälfärden påpekar ECEIM. Här gäller det att satsa på ett så energifattigt grovfoder som möjligt och på att öka ättiden. Detta med exempelvis nät eller andra strategier som gör att hästen inte kan äta lika fort.
Man har i flera studier sett att ägare till överviktiga hästar ofta underskattar hur allvarligt problemet är, så det gäller att försöka få en objektiv bedömning av hullet. Det faktum att en allt större andel av våra hästar är överviktiga riskerar att göra att vi gradvis förändrar vår syn på vad som är normalt hull. Vilket skulle vara negativt för våra hästars hälsa, varnar ECEIM.
 
Begränsat energiintag
ECEIM rekommenderar att man siktar på 0,5 till 1 procents viktnedgång i veckan för hästar som måste banta av hälsoskäl. I praktiken tycker de att detta ska uppnås via en foderstat med en grovfodergiva motsvarande 1,4 till 1,7 procent av hästens kroppsvikt, eller så lite som 1,15 procent om det är en häst som har mycket svårt att tappa vikt.
Grovfodret till EMS-hästar ska innehålla mindre än 10 procent NSC (icke-strukturella kolhydrater, som socker och stärkelse). De påminner också om vikten av att se till att de hästar som måste stå på en restriktiv diet ändå får tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler. Något som kan behöva tillsättas extra då grovfodergivan är förhållandevis liten.
Även om det ännu fattas forskning om exakt hur träning påverkar EMS-hästar, och vilken typ och intensitet som är mest fördelaktig, har ECEIM satt samman träningsrekommendationer baserat på det man vet i dag. En viktig fråga att reda ut först, innan man påbörjar ett träningsprogram, är hur det står till med lamellerna. Fång är vanligt hos EMS-hästar och så länge det finns en påverkan i hoven beroende på pågående eller nyss läkt fång ska hästen inte tränas.
 
Ta hjälp av pulsmätning
Det är precis som när det gäller all träning viktigt att öka ansträngningen gradvis, allt utifrån hästens nuvarande träningsstatus. För hästar som har problem med insulinet, men som inte har en fångproblematik, rekommenderar ECEIM mer än en halvtimmes träning minst fem gånger per vecka.
Träningen ska då vara av låg till medelhög intensitet, vilket motsvarar galopp med eller utan ryttare eller en puls på 130 till 170 slag per minut. Det är med andra ord betydligt mer än skogspromenader de pratar om.
För hästar som tidigare har haft fång, men där läget nu är stabilt, rekommenderas lägre intensitet. Nämligen snabb trav eller galopp utan ryttare med en puls på 110 till 150 slag per minut, mer än tre gånger per vecka på mjukt underlag. Fler rekommendationer, kring exempelvis diagnostik och medicinering, finns via länken här nedanför.

Referenser:
Durham, A.E., Frank, N., McGowan, C.M., Menzies-Gow, N.J., Roelfsema, E., Vervuert, I., Feige, K & Fey, K. 2019. ECEIM consensus statement on equine metabolic syndrome. Journal of Equine Veterinary Internal Medicine. DOI: 10.1111/jvim.15423 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/jvim.15423  
 
Durward-Akhurst, S.A., Schultz, N.E., Norton, . E.M., Rendahl, A.K., Besselink, H., Behnisch, P.A., Brouwer, A., Geor, R.J., Mickelson, J.R. & McCue, J.R. 2019. Associations between endocrine disrupting chemicals and equine metabolic syndrome phenotypes, Chemosphere, vol. 218, s. 652-661.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se