Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock

Forskare från Brasilien och USA har jämfört hur hästar påverkas av att få fri tillgång på hö jämfört med om de har grovfoderautomat eller slow feeder, ett finmaskigt nät som gör att hästen får tag i lite hö åt gången. Hästarna delades in i tre grupper som i tre 15-dagarsperioder åt hö på ett av de tre sätten, för att sedan byta sätt till nästa period.  
Den typen av studieupplägg gör resultaten säkrare, dels eftersom hästar som vi vet är individer och att till exempel jämföra hur en häst mår om den har fri tillgång med hur en annan häst mår om den äter i hönät ger inga svar. Därför använder forskarna individen själv som jämförelse. Dessutom gör växlingen mellan de tre grupperna att man kommer undan eventuell påverkan av exempelvis temperatur. Om alla hästar i studien skulle ha fri tillgång första veckan och hönät andra veckan så kan man inte riktigt veta vad en eventuell skillnad beror på. Och inte heller om det hade spelat någon roll i vilken ordning de olika utfodringssystemen kom i studien. Därför är en uppdelning i grupper, där alla får testa allt under olika perioder, fördelaktigt ur forskarsynpunkt.  

Gick upp tio kilo per vecka 
Forskarna tog prover på hästarna under studiens gång men studerade också hästarnas beteende, för att se vilken roll utfodringssystemet hade. När hästarna hade fri tillgång på hö gick det åt 16 kilo per häst och dygn i genomsnitt, jämfört med ungefär 10 kilo med foderautomat eller finmaskigt nät. Visserligen ökade hästarna mest i vikt på fri tillgång, runt 20 kilo på 15 dagar, men en del av de 16 kilo hö som gick åt varje dygn var också ett ökat foderspill.  
När hästarna hade fri tillgång eller åt hö genom finmaskigt nät ägnade de mer än halva dygnet åt att äta, vilket är ganska likt betande hästar. När de hade foderautomat åt de kortare tid, runt hälften så länge, och ägnade sig i stället mer åt att lukta på marken, stå stilla eller äta bajs, så kallad koprofagi. Under perioden med foderautomat visade hästarna också mest aggressioner gentemot varandra, däremot såg man ingen skillnad i kortisolvärdena mellan de olika perioderna.  
Angående viktökningen och den ökade hökonsumtionen med fri tillgång skriver forskarna att det “ska inte rekommenderas till överviktiga hästar”. Det kan även vara värt att fundera kring i tider med grovfoderbrist.  

Åt 87 procent längre 
Hästarnas ättid och olika system för utfodring av grovfoder är ett populärt forskningsområde i Brasilien verkar det som. Ett annat forskarlag har nämligen nyligen tittat på hur hästarnas beteende, rörelse, hjärtfrekvens och kortisolnivåer över dygnet påverkas av att man börjar ge hö i ett finmaskigt hönät. 
Hönäten visade sig öka ättiden med 87 procent och samtidigt minska rörelse i boxen, koprofagi och onormala beteenden.  
– Användningen av ett finmaskigt hönät, utrustning som är enkel och överkomlig i pris, kan förbättra välfärden hos uppstallade hästar, skriver forskarna i sin slutsats.

Risk för hotfullt beteende 
Amerikanska forskare har studerat hönät gjorda för rundbalar, och hur de påverkar i vilken utsträckning hästarna visar aggressioner mot varandra. Även här delades hästarna in i tre grupper, som alla åt hö från en höbal som stod i en ringformad foderhäck. Under en vecka åt hästarna från höbalen som den var, en vecka hade de hönät med fyra centimeter maskor och en vecka åtta centimeter maskor.  
Forskarna noterade hotfulla beteenden (till exempel hot om sparkar eller hot med huvudet) aggression (till exempel bett, sparkar eller att jaga undan) och undvikande beteende. De såg att hotfulla beteenden var vanligare under perioder då hästarna åt ur det finmaskiga nätet, liksom undvikande beteenden. Forskarna resonerar därför om att hönät med något större maskor kan vara mer lämpligt vid grupputfodring.  
Mer forskning om att förlänga ättiden behövs, inte minst kring hur olika ätställningar påverkar hästens kropp i längden och hur tänder och annat påverkas. Men de tre nya studierna har gett mer underlag till diskussion och beslut kring vilken metod som passar bäst för att förlänga ättiden hos olika typer av hästar och i olika typer av stall. 

 Referenser: 
Emiline R. Sundman, Jack D. Goodwin, Christa N. Reisinger, Madeline R. Smith, Emily Costello, Kelly Walter, Jessica D. Colpoys, Short Communication: Round bale hay net effects on agonistic behaviors of group fed horses, Journal of Veterinary Behavior, Volumes 55–56, 2022, Pages 58-62, ISSN 1558-7878, https://doi.org/10.1016/j.jveb.2022.07.015. 
Jéssica Carvalho Seabra, Tanja Hess, Marcos Martinez do Vale, Katherinne Maria Spercoski, Ryan Brooks, João Ricardo Dittrich, Effects of different hay feeders, availability of roughage on abnormal behaviors and cortisol circadian rhythm in horses kept in dry lots, Journal of Equine Veterinary Science, 2023, 104911, ISSN 0737-0806, https://doi.org/10.1016/j.jevs.2023.104911. 
Mayara Gomes Correa, Camilla Ferreira Rodrigues e Silva, Lucas Antunes Dias, Sérgio da Silva Rocha Junior, Freddy Rodrigues Thomes, Luiz Alberto do Lago, Armando de Mattos Carvalho, Rafael Resende Faleiros, Welfare benefits after the implementation of slow-feeder hay bags for stabled horses, Journal of Veterinary Behavior, Volume 38, 2020, Pages 61-66, ISSN 1558-7878, https://doi.org/10.1016/j.jveb.2020.05.010 

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: sarabref79@gmail.com