Text: Annika Grundberg
  
– Det är riktigt hemskt, säger Hans Peter till Hippson när han ringer upp.
Toppryttaren har själv besökt området flera gånger och har talat med myndigheterna, för att försöka få till stånd en förändring. I strävan efter att efterlikna vilt tillstånd har myndigheterna bestämt att det är förbjudet att utfodra djuren.
– Folk kör dit på nätterna och fodrar djuren, därför har myndigheterna tagit bort broar för att minska tillgängligheten, säger han och fortsätter:
– Förra året regnade det mycket och redan i september var det bara lera och inget bete i området. Sedan kom en kall vinter på det. Hästarna är bara skinn och ben, det är ofattbart.
Hans Peter vittnar om hur han sett hingstar stå med vatten upp till knäna för att komma åt att äta det som växer i vattnet.
För att komma till rätta med problemen har myndigheterna börjat skjuta av de hästar och hjortar som är i sämst kondition.
– Först ska hästarna svälta och lida tills de nästan självdör, då blir de skjutna, säger Hans Peter uppgivet.

Foto: www.hopeforovp.nl och Milou Vogel
  
Hoppas att uppmärksamhet ger förändring
Hans Peter berättade om det hela för Carl Hester, Charlotte Dujardin och Fiona Bigwood och de i sin tur har delat informationen i sociala medier. De har också delat den namninsamling som finns på nätet där man kräver förändring.
– Pressen på myndigheterna behöver bli så stor att de måste reagera. Något måste göras och det måste ske nu. Hästarna behöver flyttas från området och de behöver få foder.

Har skjutits 382 hästar i vinter

Patrik van Veen, biolog och engagerad för hästarnas räddning, kan berätta mer om Oostvardersplassen.

Vilken metod används för att hålla antalet djur på rimlig nivå?
– Man skjuter de djur som är i sämst kondition. Det är internationella experter som i en rapport har gett direktiv om när och vilka djur som ska skjutas. Man skjuter av djur varje vinter, tidigare år har det funnits en gräns för hur många djur som får skjutas. Men på grund av milda vintrar har populationen vuxit och den här vintern har man skjutit 382 hästar. Sammanlagt har man skjutit 2 649 djur den här vintern i Oostvardersplassen.
  
Varför kastreras inte hingstar för att hålla nere populationen?
– Det hade kunnat vara ett alternativ för hästarna och korna. Men den ansvariga organisationen och forskarna har bestämt att området ska vara ”vild” natur. De ser hästarna som vilda djur och därför är det olagligt att kastrera dem eller att använda andra preventiva metoder. Så den springande punkten i den här diskussionen är att få bort definitionen ”vild”.
– Att det inte handlar om vilda djur är uppenbart. Vad det handlar om är en maktkamp och nonchalanta politiker. Djuren är placerade där av människor, ytan är begränsad och det finns ingen möjlighet för djuren att vandra. 2014 skrev en grupp internationella experter en rapport med råd till dem som har hand om området. De skrev bara tre rader om preventiva metoder. De tittade inte ens på vilka alternativ som finns.
– Deras råd var att begränsa populationen baserat på hästarnas kondition. Problemet med det kriteriet är att det är subjektivt. Samt att innan djuren är i en sådan kondition att de skjuts har de svultit under en lång tid.

Hjort, häst och ko samsas om ytan. Foto: Milou Vogel
  
Hur kommer det sig att man inte får stödfodra djuren?
– Det finns flera motiv till detta. Som jag sagt tidigare så är ett att djuren anses vara vilda och att människor inte får lägga sig i. Att utfodra djuren strider också mot den strategi de har valt för att hålla populationen i schack. Att svälta hästarna och sedan skjuta de som är i sämst kondition.
– Den tredje anledningen är att man kan förvärra hästarnas kondition om man startar utfodring nu när de är så dåliga, får de för mycket foder kan de bli sjuka av det. Men främsta anledningen är att det strider mot den metod man har valt för att kontrollera populationen.

Foto: www.hopeforovp.nl
  
Varför hålls hästar på det här viset?
– Konikhästen är ingen unik ras och har inget historiskt intresse för Nederländerna. Anledningen till att de sattes ut i området var för att hålla landskapet öppet. Det är ett område med ett rikt fågelliv, främst sjöfågel. Kreatur behövdes för att hålla landskapet öppet. På 60-talet stod det här området fortfarande under vatten.

Foto: Milou Vogel

Nedan en film från området:

Till namninsamlingen

Annika Grundberg

redaktion@hippson.se