Text: Annika Grundberg
Foto: Privat

På den stora gården finns bete på flera hektar i kuperade hagar med en å som rinner genom. På gården bedrivs veterinärverksamhet, stuteri, inackorderingsstall och bete. Hippson har varit i kontakt med tre personer som lämnade sina hästar där under sommaren 2020. Två ston var dräktiga, det ena med föl vid sidan, det tredje stoet fölade på gården och inseminerades även där. I anmälan till såväl länsstyrelsen som Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård anges att det brister i journalföringen när det kommer till de veterinäringrepp och behandlingar som gjorts. Kontakten med hästägarna, och inhämtande av deras tillstånd för olika behandlingar, har varit mycket bristfällig. Betet har varit dåligt och stödutfodring har saknats varför hästarna varit mycket magra när de har hämtats hem. Länsstyrelsen har bekräftat att de har två ärenden som rör verksamheten, ett gällande djurhälsopersonal, i det här fallet veterinär, och ett djurskyddsärende. Hos Ansvarsnämnden finns också två ärenden rörande häst.  Sedan Hippsons kontakt med länsstyrelsen ska ytterligare en anmälan ha lämnats in.

Vill inte kommentera pågående utredningar
Vid kontakt med kvinnan som driver gården och är veterinär så bekräftar hon att det pågår utredningar men på grund av sekretess kan hon inte uttala sig. Vad gäller att hästar blivit magra medger hon att en häst blev tunn på betet.
– En häst blev mager, där meddelade vi det till ägaren och tilläggsfodrade den direkt, säger hon till Hippson.
På frågan om att det finns foton på flera hästar som ska vara tagna på samma bete säger hon att hon inte sett dessa och därmed heller inte kan kommentera dem.

Till vänster Lasses häst när den lämnades på betet, till höger som hon såg ut tre veckor senare.

Lasse hämtade hem sin häst
När de som haft hästar på betet gått ut i sociala medier och berättat om sina erfarenheter har allt fler hört av sig om liknande upplevelser. En av dem är Lasse Söderholm, han lämnade sin åring på bete där 2013.
– Min appalosa föddes i april 2012 och i maj året därpå lämnade jag henne på bete. När jag lämnade henne var hon en glad och frisk ettåring. Men när jag hämtade henne tre veckor senare var hon i det närmaste ett vrak.
Lasse påtalade för kvinnan som driver anläggningen att hans häst hade blivit mager men fick inget gensvar alls.
– Hon berättade att de mäter hästarnas buk och att det inte var några problem med min häst. Man tror ju som kund att de ska lyssna på en men hon stod på sig och framhärdade att det inte var något fel på min häst.
Att verksamheten fortfarande pågår och att hästar fortfarande far illa på betet tycker han är förfärligt.
– Man hoppas ju att det ska få ett slut, säger han.

Saras berättelse
– Det är ett gigantiskt bete och det är nästintill magiskt när man kommer dit och ser det första gången, berättar hon.
Eftersom Sara inte har marker själv som räcker för ett rejält sommarbete valde hon att lämna bort sitt dräktiga sto och dess föl.
– Vi körde dit hästarna runt midsommar. Vi hade sporadisk kontakt därefter, de svarade på sms med att skicka filmer där man såg hästarna på långt håll och jag åkte och hälsade i stort sett varje vecka.
När Sara åker och hälsar på har hennes sto knutor på magen, något hon påtalar för dottern på gården. När de återkommer en vecka senare är det ett stort sår där det samlats flugor och larver.
Hon kontaktar gårdsägaren, som också är veterinär, och ber att få ställa in hästarna. Hon rengör själv såret och ett par dagar senare hör gårdsägaren av sig och säger att de måste operera bort stoets ena knuta. Det ska ha gått bra och hon får stå inne för att sedan flyttas till en mindre hage närmare gården.

Såret, som var stort som en femkrona efter första operationen, blev bara större.

– Någon vecka senare åkte en av mina anställda dit på ett spontant besök. Då stod mitt sto inne och var opererad igen fast ingen hade kontaktat mig. Hon hade blivit sederad och såret hade sytts om än en gång. När hon lyfter täcket skriker hon rakt ut, såret är så äckligt. Dagen efter åker jag och hämtar mina hästar.
När Sara kommer för att hämta hästarna är såret omlagt, gårdsägaren säger att hon ska låta plåstret sitta till det trillar av. Stoet är lojt och beter sig inte riktigt som vanligt.
– Dagen efter trillar det så kallade plåstret av och då ser jag att hon är opererad igen och dränage är insatt, de måste ha gjort det strax före att vi kom. Hon var med andra ord sederad när vi körde hem henne. Det slutade med att jag fick köra henne till klinik där hon blev stående i fem dagar.

När bandaget trillar av ser Sara hur det är dränage insatt i såret. Alltså har de opererat hennes häst en tredje gång utan att säga till. Det var bara vid det första ingreppet som hon blev vidtalad innan.

Den kombination av lugnande och smärtstillande som getts till Saras häst flertalet gånger tror hon är orsaken till att stoet har absorberat sitt föl. Sara har anmält verksamheten till länsstyrelsen och hon har via sociala medier fått kontakt med flera som varit utsatta för liknande händelser på samma gård.
– Det är viktigt att alla anmäler för det här kan inte få fortsätta. De ska inte hålla på med hästar. De har karvat i min häst flera gånger utan tillstånd. Det är ett sådant övergrepp och de har behandlat min häst så illa.

Det är inte så här man tänkt sig att ens häst ska se ut efter ett sommarbete.

Karins berättelse
Karin är kompis med Sara och körde ner sin dräktiga ponny samtidigt som Sara körde ner sina hästar. Vid besök drygt två veckor senare stod ponnyn på box när de kom på besök. På fråga till dottern på gården får hon till svar att ponnyn står inne för att den fått mugg och skulle tvättas. Karin valde att tvätta henne själv, hon har inte fått några journalanteckningar kring detta tillfälle. Dagen därpå kommer de på besök igen och då står ponnyn i hagen blockhalt. De ber om att få ställa in hästarna, även Saras, i stallet och de får mocka och iordningställa boxarna själva innan de kan ta in hästarna. Enligt den faktura Karin fått så har hennes ponny behandlats men det står inte med vad och hur mycket. Något som är extra intressant då ponnyn är dräktig. Enligt dottern på gården, som inte är veterinärmedicinskt utbildad, går det att ge medicin till dräktiga ston så länge man ger dem ”rätt” medicin. Karin väljer att bestrida fakturan som hon får för bete och behandlingar då hon menar att den är ofullständig. Hon efterfrågar även ponnyns journalanteckningar.

Lenas häst när hon hämtades från betet.

Lenas berättelse 
Lena lämnade sitt dräktiga sto på gården i maj, hon skulle föla sent i juli och därefter insemineras. 
– Hon skulle gå på bete som sedan skulle följas av lösdrift. Det kändes tryggt att det fanns veterinär på plats och att hon kunde bli inseminerad på gården. Det är stora kuperade hagar och de lovade att hästarna hade daglig tillsyn.
Lena hade blivit lovad att stoet skulle flyttas närmare huset två veckor före beräknad fölning. Det skulle finnas videoövervakning. När hon hälsade på två veckor före så gick stoet fortfarande i den stora flocken. 
– Sedan fick jag ett grattis-sms med foto på fölet. Då såg man att hon hade fölat i en hage på andra sidan gården intill en 70-väg. Med väldigt låg tråd där det gick flera andra hästar.
En kort tid senare får Lena ett meddelande att stoet fått tas in. När hon hälsar på står sto och föl i en box utan strö och stoet har tappat i vikt. Hon ber om mer mat, grovfoder och kraftfoder men gårdsägaren håller inte med om att stoet fallit ur. Och bedyrar att stoet får mycket mat. 
– Min magkänsla sa mig att det här inte är bra, säger hon.
Sto och föl släpps ut igen och när Lena kommer nästa gång, i sällskap av sin hovslagare, får hon en chock.
– Mitt sto går med två andra digivande ston i en hage som är helt nerbetad och alla tre är som skelett. Jag åkte direkt och hämtade min transport och körde hem mina hästar. Jag sms:ade att jag hämtat hästen och skickade med en bild att så här ska inte ett digivande sto se ut. Jag fick till svar att hon fått kraftfoder. 
Två veckor senare återvänder hon till gården för att hämta sitt pass. Hon träffar inte ägarna utan de har lagt passet i brevlådan. Hon ser då att de andra två stona går kvar i samma nedbetade hage utan mat. 
– Jag har bestridit den faktura som jag fått. I den står angivet att stoet fått ett par kilo hackad lucern i totalt tolv dagar men ett digivande sto behöver först och främst fri tillgång till grovfoder och tillskott i form av kraftfoder. Jag har talat om för dem att jag kommer att anmäla dem och gå ut och berätta om vad jag upplevt i sociala medier.
Stoet ska under tiden på betet ha fått foderstrupsförstoppning och behandlats för ett sticksår på benet. Dessutom hade hon kraftig mugg som gått upp på benen när hon hämtade henne. Lena ska göra kontroll vid 90 dagar och vet därför inte i nuläget om hennes sto fortfarande är dräktig eller ej.  

Precis som Karins häst fick Lenas häst mugg som gick långt upp över benet på betet.

Lenas häst efter att hon fått vara hemma och äta upp sig. Även muggen är borta.