Text och foto: Ida Röök
  
Peder Fredricson och Grevlunda var först ut med att anlägga en så kallad naturbana, signerad försäkringsbolaget Agria. Sedan följde riksanläggningen Strömsholm efter och nu har även Flyinge fått sin dito.
– Hela Flyinge är en naturbana i sig, med stora möjligheter att rida ute på bra underlag. Vi har bara lagt till en del stockar i form av kavaletti och några stubbar där man kan variera ridningen i oändlighet. Detta blir ett utmärkt komplement till parkerna och galoppbanan som redan finns här, konstaterade Jens Fredricson när banan invigdes på torsdagen i förra veckan.
Att det är bra för hästen att ridas ute i naturen är väl ingen nyhet direkt. Men Jens vill gärna slå ett slag för att ännu fler, ännu oftare, ska lämna det trygga spåret intill ridhusets väggar.
  
Måste släppa på bromsen
– En av mina hästar upptäcker en gråsparv på tre kilometers avstånd, säger han, ler och fortsätter:
– Efter att ha jobbat ute i naturen blir den avspänd, den lyssnar och har framåtbjudning. Det är en av de stora fördelarna med att träna hästen ute, du måste själv släppa på bromsen så att hästen börjar arbeta med hela kroppen. Till slut blir det som att sitta på en regnbåge.
Om hästen är spänd när du försöker arbeta den utomhus i skog och mark, då gäller det alltså att inte själv sitta och bromsa och parera.
– Det är upp till ryttaren att sluta tänka på var hästen har sitt huvud och att mata på med ben och mjuk hand. Har du dessutom möjlighet att rida med en plan och göra övningar som får hästen smidig med framåtbjudning, då släpper snart spänningarna hos den, säger Jens.
Stubbarna på en av stigarna på Flyinges naturbana fungerar utmärkt att rida slalom emellan.
– Ryttaren får hela tiden tänka på att hästen ska spåra med bjudning framåt. Det är en enkel övning, men om hästen inte bjuder blir det väldigt svårt att få till den.
  
Kan rida ute i alla väder
Jens har inte mycket till övers för ”fint väder-ryttare” som bara rider ut när solen skiner.
– De utvecklas inte och deras hästar håller inte. Att komma bort från spåret och ridhusväggarna är ett måste för att få en häst som arbetar aktivt genom hela kroppen och med ett sug framåt. Visst kan det kanske kännas lite skrämmande första gångerna när du släpper kontrollen ute. Men din häst kommer att kännas så mycket fräschare när den har hittar ett sätt att arbeta korrekt, utanför ridhusets väggar.
På Flyinge har man i alla år använt sig av omgivningarna i arbetet med hästar på olika utbildningsstadier.
– Du behöver inte rida hela passet ute i naturen. Men om du värmer upp och får hästen framåt ute blir det så mycket enklare sedan om du ska hoppa eller träna dressyr. Har hästen spänt av innan du börjar jobba med den inne är utgångsläget så mycket bättre, säger Jens.
  
En plan är viktigast
Att fixa en egen naturbana behöver inte vara så märkvärdigt, men det är så klart viktigt att underlaget är okej.
– Det räcker med ett par stockar på en äng och på förhand utsedda vändningspunkter. Så det behöver inte vara preparerade stigar alls, även om man så klart får ha koll på att underlaget inte är för halt eller stumt. Det är bara fantasin som sätter gränser för hur ett ridpass i naturen kan se ut, viktigast är att man har en plan när man börjar. Då blir det enklare för hästen att förstå vad som förväntas av den, säger Jens.

Ett par rejäla stockar funkar utmärkt som kavaletti.

Jens Fredricson är engagerad i det här med att rida ute mer.