Då en tjur dog på bete den 7 juli i år var det startskottet för ett med svenska mått mätt stort utbrott av den ovanliga sjukdomen mjältbrand. Ett tiotal idisslare och en häst från sex besättningar i området har dött, en död älg som hittats i samma område visade sig också bära på smittan.
Text: Sara Slottner
Foto: Adobe Stock
Sjukdomen drabbar många djurslag, även människor kan smittas, men idisslare är mest känsliga. Hästar som drabbas av mjältbrand får nedsatt allmäntillstånd, hög feber, ödem, diarré och kolik. En sjuk häst dör oftast inom ett till tre dygn. Det finns fall där hästarna dör plötsligt, utan föregående symtom, vilket kan göra att rätt diagnos aldrig ställs. Om behandling sätts in tidigt kan det gå att häva förloppet hos häst, annars är sjukdomen i de flesta fall dödlig.
Sporer finns i jorden
Det vanliga sättet för betande djur att smittas är genom att de får i sig sporer från foder eller gräs. Men sporerna har även hittats hos vissa bitande insekter, till exempel bromsar. Man tror att smittan också kan föras vidare på det sättet. Det gör så klart smittskyddsarbetet betydligt mer komplicerat.
När bakterien tagit sig in i kroppen producerar den ett toxin som snabbt tar död på den som infekterats. Bakterien har också ett ess i rockärmen för att klara sig förbi kroppens immunförsvar, en speciell kapsel som skyddar den mot att ätas upp av kroppens makrofager.
Har använts till bioterrorism
År 2001 blev anthrax (alltså mjälbrand) världskänt, när över tjugo postanställda i USA drabbades av smittan som i det fallet skickades per brev. I efterdyningarna av detta spekulerades även i om terrorister skulle kunna använda sig av smittade djur, i stället för att skicka pulver per post, för att smitta människor med mjältbrand. Metoden lär ha använts på den tiden det fanns hästar i krig, som då smittades genom kontaminerade sockerbitar.
Mjältbrand finns egentligen över hela världen, men på många håll är det länge sedan senaste dokumenterade fallet. Det går ändå inte att säga att sjukdomen är utrotad eftersom bakterien, bacillus anthracis, bildar sporer som överlever i marken extremt länge – åtminstone 50 år. Det är därför mjältbrand plötsligt kan poppa upp, ofta är det då från gamla så kallade mjältbrandsgravar där djur som dött av sjukdomen en gång har grävts ner. Det finns flera sådana gravar i området kring Omberg.
Sega rackare
Sporerna är svåra att ta död på, de klarar de flesta desinfektionsmedel, så det kan vara tvunget att bränna utrustning som har kommit i kontakt med det insjuknade djuret.
Utbrott kan komma plötsligt. Som ett exempel sattes ett trettiotal markområden i karantän i Saskatchewan i Kanada 2006, efter att 113 djur plötsligt dött i mjältbrand. Året innan var det inga fall alls i Saskatchewan, skriver tidningen The Horse.
Det har gjorts ett försök att kartlägga gamla utbrott av mjältbrand i Sverige, för att veta på vilka gårdar smittan kan finnas i marken. Vid en genomgång fann man då 3.169 gårdar som varit spärrade för mjältbrandsutbrott mellan 1916 och 1957. Det finns troligen ytterligare fall som inte rapporterades. Flest fall var det i Skåne och Kalmar län. På SVA:s hemsida finns kartor där de rapporterade fallen är utmärkta.
Oklart kring smittkällor
Det finns ännu ingen lätt lösning på hur det här utbrottet ska hejdas. Vid tidigare fall i Sverige i modern tid (2008, 2011 och 2013) gick det att identifiera sannolika smittkällor – men här har sjukdomen poppat upp lite varstans inom ett område mellan Omberg, Ödeshög och Tåkern. Och man har inte hittat någon koppling mellan fallen.
Jordbruksverket har beslutat att alla nötkreatur och får i området ska vaccineras. Man får även vaccinera hästar (och getter), men det är inget myndigheterna håller i. Det finns vaccin godkänt för hästar men det används inte rutinmässigt, inte ens i de områden i USA som är bland dem som drabbats oftast.
Risken för smitta är fortfarande väldigt liten och det finns en del biverkningar av vaccinet, bland annat ödem och smärta vid vaccinationsstället.
Referenser:
Elvander, M. & Persson, B. 2011. Källforskning i syfte att geografiskt kartlägga mjältbrandsgårdar i Sverige 1910 – 1957. Slutrapport till Kungliga Skogs och Lantbruksakademien, anslagsnummer H09-0105-CFH.
Weese, J.S. 2002. A Review of Equine Zoonotic Diseases: Risks in Veterinary Medicine. AAEP Proceedings, 2002 , vol. 48, s. 362-369.
Mendell, C. 2006. Canadian Anthrax outbreak worst on record. http://www.thehorse.com/articles/16563/canadian-anthrax-outbreak-worst-on-record
Cable, C.S. 2005. Anthrax: Clarifying the cloudy. http://www.thehorse.com/articles/15302/anthrax-clarifying-the-cloudy
OM FORSKNINGSKOLLEN
Äpplen och morötter består till stor del av vatten. Därför behöver hästen äta väldigt mycket för att det ska bli ohälsosamt, förklarar Cecilia Müller.
Docenten i fodervetenskap: "Den hygieniska kvalitén kan vara en risk"
Världscupdebuterande Kevin Jochems, Nederländerna, vann världscuppremiären i Oslo. Jens Fredricson var en strålande glad trea.
Segraren om taktiken i omhoppningen: "Det var allt eller inget"
En knapp timme från centrala Stockholm finner du den unika hästgården som har allt! Gården förmedlas av en av de ledande firmorna: Eklund Fastighetsmäkleri.
"Stallet är modernt med hög standard på både hagar och fikarum"
Vi ryttare är nästintill fixerade vid hästen som atlet – hur den musklar sig, flåset, att den tekniskt utför rörelserna korrek. Men hur är det med oss själva?
Vad behöver vi förbättra för att hjälpa våra hästar att prestera?
En läsare köpte nyligen ett föl. Dagen efter köpet släppte säljaren ihop fölet med andra hästar, vilket resulterade i allvarlig skada och fölet avlivades.
"Det avgörande är om risken har gått över på köparen eller inte"
I början av 2000-talet var hjälmen fortfarande en accessoar för många ryttare och hakbandet struntade man i. Då kunde det gå som för Jan Tops.
Se SVT Hästs klipp från världscupen i Göteborg 2002 när Tops tappar hjälmen
På fredagen slog Stephanie Holmén till med seger i Olso, Norge, i den tvåstjärniga Grand Prix-debuten med stoet Comete Saint Just.
Preppa hästens täckesgarderob för alla väder – oavsett ruskig höst eller kall vinter. I veckans tävling ligger ett tre-i-ett-täcke i prispotten.
Golvet i hästtransporten har blivit fuktskadat och din häst trampar igenom. Skador som sker till följd av undermåliga transporter kan bli dyra för hästägaren.
Vad händer egentligen i hästens kropp när den hoppar? I samarbete med Tukan förlag publicerar vi ett utdrag ur Gillian Higgins bok Ridningens anatomi.
Hoppförmåga beror på hästens exteriör, teknik och viljan att hoppa
För fransmannen Olivier Robert var det nära att första rundan av GCL i Samorin slutade till fots. Men med balans och lite tur tar han sig tillbaka i sadeln.
Expressen satsar på ridsporten och sänder årets resterande tävlingar i Global Champions Tour. Nu står det klart vilka som ska guida tv-tittarna.
Världsettan Peder Fredricson gästar Jönköping Horse Show för ett scensamtal där han berättar om sin filosofi kring hästar, träning och tävling.
Efter OS har Malin Baryard Johnsson och H&M Indiana fortsatt skörda framgångar. Stoet toppar WBFSH:s rankinglista med två andra svenska hästar.
Uppfödaren till Hippomundo: "Malin har anpassat sig så mycket till Indiana"
När vi sitter på läktaren under ärevarven i Scandinavium och Falsterbo är det lätt att känna ett uns avund över prischecken den segrande ryttaren åker hem med.
Vi lanserar vår instegsmodell för boskapsvägning: Gallagher W0. Börja med att väga och upptäck hur enkelt det är och hur viktigt det är att känna till djurens vikt.
“Upp i sadeln igen!” Nuförtiden har synen på hur snabbt man ska upp på hästryggen igen efter en ofrivillig avsittning kanske blivit lite mer balanserad.
Ditte Lindbom har ett stall med egna hästar och inackorderingar. I ett gästblogginlägg berättar hon om åtgärder som kan underlätta i blöta perioder.
Favorit i repris: Läs Dittes matnyttiga inlägg med tips och tankar
Hos Stall Steninge By blir en sak klar efter den andra i nya stallbyggnaden. Dessutom har en del rivits på den gamla – och alla hästar har flyttat hem från betet.
"Eftersom jag byter ut mina hinkar mot vattenkoppar väcktes en liten oro i mig"
Hästens ålder och dess boxplacering i tältstallen var riskfaktorer för att drabbas av EHV-1 under utbrottet i Valencia. Det visar en ny rapport.
SVA:s Gittan Gröndahl delar med sig av information från IEIDC
– TEMA: Hästen i trafiken
– Porträtt: Lotta och Kajsa Björe
– Tömkör som Bo Jenå
– Sveriges charmigaste stallmaskot
– Det viktiga beterinärbesiktningen
– Hoppövningar med Victoria Almgren
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Vallgatan 16, 302 42 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
