Text: Sara Slottner
Foto: Adobe Stock
  
Sjukdomen drabbar många djurslag, även människor kan smittas, men idisslare är mest känsliga. Hästar som drabbas av mjältbrand får nedsatt allmäntillstånd, hög feber, ödem, diarré och kolik. En sjuk häst dör oftast inom ett till tre dygn. Det finns fall där hästarna dör plötsligt, utan föregående symtom, vilket kan göra att rätt diagnos aldrig ställs. Om behandling sätts in tidigt kan det gå att häva förloppet hos häst, annars är sjukdomen i de flesta fall dödlig.
 
Sporer finns i jorden
Det vanliga sättet för betande djur att smittas är genom att de får i sig sporer från foder eller gräs. Men sporerna har även hittats hos vissa bitande insekter, till exempel bromsar. Man tror att smittan också kan föras vidare på det sättet. Det gör så klart smittskyddsarbetet betydligt mer komplicerat.
När bakterien tagit sig in i kroppen producerar den ett toxin som snabbt tar död på den som infekterats. Bakterien har också ett ess i rockärmen för att klara sig förbi kroppens immunförsvar, en speciell kapsel som skyddar den mot att ätas upp av kroppens makrofager.
 
Har använts till bioterrorism
År 2001 blev anthrax (alltså mjälbrand) världskänt, när över tjugo postanställda i USA drabbades av smittan som i det fallet skickades per brev. I efterdyningarna av detta spekulerades även i om terrorister skulle kunna använda sig av smittade djur, i stället för att skicka pulver per post, för att smitta människor med mjältbrand. Metoden lär ha använts på den tiden det fanns hästar i krig, som då smittades genom kontaminerade sockerbitar.
Mjältbrand finns egentligen över hela världen, men på många håll är det länge sedan senaste dokumenterade fallet. Det går ändå inte att säga att sjukdomen är utrotad eftersom bakterien, bacillus anthracis, bildar sporer som överlever i marken extremt länge – åtminstone 50 år. Det är därför mjältbrand plötsligt kan poppa upp, ofta är det då från gamla så kallade mjältbrandsgravar där djur som dött av sjukdomen en gång har grävts ner. Det finns flera sådana gravar i området kring Omberg.
    
Sega rackare
Sporerna är svåra att ta död på, de klarar de flesta desinfektionsmedel, så det kan vara tvunget att bränna utrustning som har kommit i kontakt med det insjuknade djuret.
Utbrott kan komma plötsligt. Som ett exempel sattes ett trettiotal markområden i karantän i Saskatchewan i Kanada 2006, efter att 113 djur plötsligt dött i mjältbrand. Året innan var det inga fall alls i Saskatchewan, skriver tidningen The Horse.
Det har gjorts ett försök att kartlägga gamla utbrott av mjältbrand i Sverige, för att veta på vilka gårdar smittan kan finnas i marken. Vid en genomgång fann man då 3.169 gårdar som varit spärrade för mjältbrandsutbrott mellan 1916 och 1957. Det finns troligen ytterligare fall som inte rapporterades. Flest fall var det i Skåne och Kalmar län. På SVA:s hemsida finns kartor där de rapporterade fallen är utmärkta.
  
Oklart kring smittkällor
Det finns ännu ingen lätt lösning på hur det här utbrottet ska hejdas. Vid tidigare fall i Sverige i modern tid (2008, 2011 och 2013) gick det att identifiera sannolika smittkällor – men här har sjukdomen poppat upp lite varstans inom ett område mellan Omberg, Ödeshög och Tåkern. Och man har inte hittat någon koppling mellan fallen.
Jordbruksverket har beslutat att alla nötkreatur och får i området ska vaccineras. Man får även vaccinera hästar (och getter), men det är inget myndigheterna håller i. Det finns vaccin godkänt för hästar men det används inte rutinmässigt, inte ens i de områden i USA som är bland dem som drabbats oftast.
Risken för smitta är fortfarande väldigt liten och det finns en del biverkningar av vaccinet, bland annat ödem och smärta vid vaccinationsstället.
  

Referenser:
Elvander, M. & Persson, B. 2011. Källforskning i syfte att geografiskt kartlägga mjältbrandsgårdar i Sverige 1910 – 1957. Slutrapport till Kungliga Skogs och Lantbruksakademien, anslagsnummer H09-0105-CFH.
 
Weese, J.S. 2002. A Review of Equine Zoonotic Diseases: Risks in Veterinary Medicine. AAEP Proceedings,  2002 , vol. 48, s. 362-369.
 
Mendell, C. 2006. Canadian Anthrax outbreak worst on record. http://www.thehorse.com/articles/16563/canadian-anthrax-outbreak-worst-on-record
 
Cable, C.S. 2005. Anthrax: Clarifying the cloudy. http://www.thehorse.com/articles/15302/anthrax-clarifying-the-cloudy

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar – i hästkunskap och etologi.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se