Kajsa Boström - Sitt!
JUN
18

Sitt!

Ett av ridningens stora mysterier är hur ryttarens kropp ska användas för att på bästa vis inverka på hästen. 

Förklaringar och beskrivningar av en god sits har funnits i över 2000 år och konstigt nog är det ungefär samma sak som beskrivs. Sitt rakt upp och ner, näsan framåt, armarna intill, händerna stilla i riktning framåt och fötterna rakt under kroppen. Genialt i all sin enkelhet.

Det finns inget nytt under solen, vi forskar, mäter, uppfinner men det mesta är nog redan beprövat och uppklarat om man läser den litteratur som finns. Vi ryttare behöver ha koll på vad vi ska göra, alltså behöver vi en god kroppskontroll, balans och oändlig påfyllnad med träning.

Många är de som delar med sig av sina erfarenheter och tankar när det gäller sits och inverkan. Det skrivs kloka artiklar, det görs informativa filmer och kunniga människor står timmavis och berättar för stora åhörarskaror hur ridning ska utföras på bästa vis.

Vi, alltså vi som läser, ser och hör allt detta nickar instämmande, ibland häpnar vi när någon är riktigt skicklig på att förklara men alla är vi överens om hur det ska gå till. Eller hur det borde gå till...

För på något vis uppkommer det då och då små....buggar, kan man säga, i systemet. Det växer fram trender eller varianter av det korrekta som sprider sig med blixtens hastighet. 

Det kan gälla ryttarens positions i sadeln, plötsligt kan man ana att ryttare börjar se ut som vattenskidåkare, alltså lätt tillbakalutade i sadeln med lite för mycket i handen. Någon har sett någon och tyckt att det ser fräckt ut och vips är trenden väckt, stolsitsen har fått en pånyttfödelse.

Det kan gälla handställningen, plötsligt är det någon ryttare som lägger omkull händerna i höjd med låren eller börjar att använda tygeln växelvis, såga, för att justera placeringen av hästens huvud. Allt är lika illa men likväl får avsteget från det korrekta följare och strax är det en grupp som sitter och sågar med omkullagda händer. Trenden är där.

En annan avvikelse från det optimala är att ryttarna har liiite för långa läder, tån hamnar ner och hälen med sporren uppåt. Hälen kan också hamna i uppdraget läge p g a att hästen inte bjuder framåt. Då griper sporren in och hälen dras uppåt om ryttaren inte har koll på sig. Oavsett orsak ska tån aldrig peka ner i marken, någonsin.

Det där med uppdragna hälar fick jag en fråga om för ett tag sen av en tjej som suttit och tittat på en svår klass vid en större tävling.

"Vad kommer det sig att ryttare på den nivån, nästan alla i den klassen sitter med hälen uppdragen och gnager med sporren i hästens sida nästan hela programmet?"

Jag svarade pedagogiskt och bra på den frågan tycker jag med att: Det är svårt att rida och ibland gör man lite mindre rätt.

Vad skulle du svarat?

Jag läser här i Hippson en artikel om hur viktigt det är att belasta foten rätt i stigbygeln. Det kan man tänka är "breaking news" Men faktiskt inte, för precis det där lärde RW (Richard White för den nytillkomne, äkta hälft till Kyra Kyrklund) mig för 25 år sen, vikten av att belasta foten rätt och hur jag skulle få foten och benet i korrekt position.

Jag ska fråga honom hur han visste det redan då. Han vet väldigt många saker jag aldrig hört någon annan tränare prata om. Undrar om han är en av de få som vet allt?

Jag skickar med en liten filmsnutt jag fick av en kompis, hon har en skänkel som alltid eller nästan iallafall, är korrekt placerad. Inget kläm med sporren där och hälen är lägre än tån. Bara att öva gott folk, för det är roligt att sätta trender som leder framåt!

                                                 Hej hopp! / Kajsa
 

                                                  

taggar


liknande webbartiklar


Läst 51884 ggr





Fler inlägg

APR
14

Att ha koll på det viktiga

Solig men kall lördagsmorgon och ridhuset i Onsala var fullt med hoppryttare men det fanns inte ett hinder. Så kan det bli när två tränare, i varsin disciplin slår ihop sina kloka huvuden. Jag fick för ett tag sen en inbjudan av min elev, tillika tävlingsryttare och B-tränare i hoppning, Ulrika Strandberg att hjälpa hennes hoppelever med dressyrarbetet. Vi tänker utanför boxen!

Åtta pigga hoppryttare fick jag att sätta tänderna i. Vi övade rakriktning, vändning, tempoväxlingar, takt, rytm och balans. Jag berättade om hur hästens exteriör påverkar hur den arbetar och hur jag som ryttare behöver ta hänsyn till hur hästen är skapt. 

Jag pratade om ryttarens position på ryggen och faktiskt en hel del om vikten att ha rätt inpassad utrustning. Mycket av diskussionerna kom att handla om vem som ska göra vad, eller mer att inget av det som händer under ett pass är hästens fel. 

Lättridning var som vanligt föremål för min granskning, där finns oftast mycket att utveckla. Ni som är intresserade att lära mer, eller om hur jag tänker i ämnet läs nya Hippson Magasin. Där medverkar jag i en artikel om just lättridning, tidningen kommer ut i veckan.

Något jag upptäckt ofta är en vit fläck på ryttarnas karta oavsett gren, är hur man hanterar hästens balans i kroppen. Att en häst kan vara framtung även om den springer med huvudet i vädret är en nyhet för de flesta. Att rida hästen "lång och låg" kan vara bra men också  bli närmast en katastrof.

Inget är hugget i sten när det gäller ridning, det gäller att ha många verktyg att jobba med. Den skickliga ryttaren lyssnar på hästen och anpassar ridningen efter förutsättningarna. Det kan vara bra att tänka på, även om du rider på samma gamla Brunte varenda gång.

Jag och ryttarna hade en rolig dag, en intresserad publik drack kaffe och mumsade kanelbullar. Tränar-Ulrika stod i främsta ledet och hängde intresserat med sina adepter hela dagen. Mitt tips till andra tränare är att göra liknande dagar, det är roligt att samarbeta över gränserna!

Nu har jag några fullspäckade dagar för att sedan logga ut och ägna påskhelgen åt helt andra saker än hästar. Det kommer bli en fortsatt intensiv vår, jag behöver ladda mina batterier.

                       Njut av påsken, ut i solen och galoppera!


Läst 3180 ggr Kommentarer Kommentera

APR
08

Efter GHS, är samvetet rent?

Nu är det slut, ridsportens utövare och följare drar sig tillbaka och pustar ut. Gothenburg Horse Show är en folkfest vi är glada och stolta över i Göteborg, organisationen är väloljad och genomförandet i princip fläckfritt. 

EuroHorse, det jag brukar kalla Mammons tempel, tar fullständigt andan ur mig. Efter en dag där inne känns det befriande tyst och folktomt att kliva ut på Korsvägen (en av Göteborgs knytpunkter i trafiken) för att ta mig hem. 

Jag brukar sällan eller aldrig handla, jag går mest runt och träffar vänner och bekanta. Det är det jag tycker är roligast. I år hade jag blivit inbjuden till en del möten knutna till jobbet. Ett handlade om teknik, jag var och träffade Karin Lindell en av uppfinnarna bakom Ridesum.

Jag hann med ytterligare ett möte där borta i teknikhörnan, jag var i montern hos Ride Q och träffade en av de drivande krafterna Elisabeth Carlund. Det är fascinerande att prata med människor som brinner för sin grej, verkligen entreprenörer ut i fingerspetsarna. Tur att de finns!

Det handlar mycket om digital teknik i ridsporten nu och det gäller att tänka till. Vi pratar om vikten av källkritik när vi läser om något på nätet, lite källkritik när det gäller teknik kan nog också vara bra. Det är inte alltid bara bra/bättre för att något går fortare eller enklare... 

Som sagt utbudet i mässmontrarna är överväldigande. Jag hittade en liten finurlig uppfinning för att hålla klåfingriga småtjuvar tomhänta, en karbinhake med lås för att säkra ditt lösöre kortare stunder. Säkert finns många användningar men en är kanske lås fast din hjälm!

Det är märkligt tycker jag att det stjäls så mycket i stallarna runt om i landet, men å andra sidan stjäls det i idrottshallarna omklädningsrum också. Tröttsamt att skillnaden på "ditt och mitt" går en del människor fullständigt förbi.

Inne på arenan där de verkligt stora bedrifterna utfördes var stämningen varm och entusiastisk. Kunnig och positiv publik kan göra under för utövarna. (Menande blink ;) skickar jag till fotbolls- och i viss mån hockeyförbundet, se och lär.)

För att vi i publiken skulle kunna följa klasserna och veta vem som red när och på vilken häst fanns det startlistor liggande på borden utanför ingångarna till arenan. Det satt också en skylt ovanför där det fanns information om hur man borde göra om man ville ha en lista. Jag stod där vi sidan en stund för att se hur många som verkligen swishade iväg den aktuella 5-kronan. Det var ingen, verkligen ingen...

Jag hoppas att fler gjorde som jag, tog ett kort på skylten med mobilen för att senare kunna göra rätt för mig. Fast jag såg ingen göra det just där jag stod och nu utmanar jag alla som "glömt" att skicka sitt bidrag att göra det. Några kronor har säkert blivit över i den övriga köpyran. Runda av till jämn 50-lapp så mår samvetet bättre. 

              Hjälps vi åt och gör bra saker blir världen lite bättre överallt!

               (I år gick också jag hem med en påse...)   //Kajsa


Läst 32903 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
26

Poddradio

                                                                                                    
Rebecka Lagin.


Gry Forssell.

Det är inte så svårt att se vad dessa tjejer och jag gemensamt va? Hästar, hästar och ridning men kanske något mer?

Jo, jag ska vidga mina vyer, jag ska till huvudstaden och vara gäst i en ny podd, "Ridklubben" ledd av Gry Forssell och Rebecka Lagin. Jag ska prata hästar och ridning och alla överallt som har lust kan lyssna. Hoppla....

Det ska bli spännande, men jag erkänner utan omsvep att jag är nervös.

Jag minns hur stressad jag var när jag skulle göra min första "demo", det var på ridskolan i Varberg. Läktaren var full och jag skulle stå i ridhuset och prata i mick inför alla. Det var väldigt obekvämt, en riktig utmaning och jag tappade nästan andan innan jag kom igång.                                                                                                                                                 
Minns att jag frågade Kyra, den jag tycker är bland de bästa att hålla demonstrationer för stora åhörarskaror, hur jag skulle hantera det och tipsen jag fick från henne funkade! Sen har jag pratat på i många olika, stora och små sammanhang. Jag har vant mig och tycker att det är väldigt roligt.

Nu är det alltså dags för nästa steg, poddradio. Jag fick inbjudan från Rebecka, en av de ryttare jag åker till Stockholm och tittar till ibland. Rebecka är inte bara radiopoddare, hon är ridlärare och hoppryttare på anläggningen jag gästar. 

Håll tummarna för att jag kan prata ur skägget på fredag!

                                   On the air!  /Kajsa


Läst 42511 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market