Stalldrömmar - Föllycka!
JUN
26
2018

Föllycka!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Först funderar man länge och väl över hingstvalet. Läser på om hingstarna och deras kvalitéer. Man går igenom stammen och tittar på befintliga avkommor. När man bestämt sig ska man in på station i rätt läge och seminera. Och sen håller man tummarna i drygt två veckor. Antingen är lyckan total, eller så får man negativt besked och får börja om igen. Kanske behandla och vidta andra åtgärder o.s.v. Det ligger många timmars tankekraft och arbete bakom varje litet föl...

Får man ett positivt besked där på det där ultraljudet så börjar den långa väntan. De första veckorna lite otåligt och under spänd förväntan. Måste det vara ett helt år kvar tills fölis kommer? Kan den inte bara komma nu, nu, nu?! Sen kommer den långa vintern och man hinner nästan glömma bort att det faktiskt ska komma ett nytt litet liv till våren. Men så kommer våren, och med den kommer fölen. Och plötsligt så blir man väldigt medveten om det där lilla livet som faktiskt växer därinne!

Så kommer den där sista månaden. När man måste börja hålla extra koll på sitt sto och ta lite extra hand om henne. Juvret växer, magen växer. Kanske ser man fölsparkar i flankerna? Stoet stånkar och stönar och tycker att livet är allmänt jobbigt. Och man själv är på helspänn efter alla små tecken.

Prinsessan visar både "allt och inget". Hon har fyllt juver, slappa bäckenband, massvis med förvärkar, tappar aptiten och har till och med små, små vaxproppar flera veckor i förväg. Förra året lurade hon mig totalt och jag vakade i veckor innan det var dags! I år hade jag mer is i magen och väntade lite längre innan jag började vaka. De sista 10 dagarna hade jag klockan ställd tre ggr/per natt mest för säkerhets skull, men eftersom jag inte egentligen trodde att det var dags så var det lätt att bar ta en snabb kik på kameran och sen somna om.

De sista 3 dagarna innan fölning hade jag alarmet ställt varje timme. Jag kollade mjölken varje kväll med refraktometer för att få en bättre hint om när det skulle kunna vara dags. I torsdags låg den på 18 vid 22:00 när jag kvällsfodrade och jag tänkte väl att "suck, det blir väl en vaknatt till då". Två dagar tidigare hade den gått upp från 10 till 16 och då tänkte jag att nu är det snart dags! Men sen hände ju inte så mycket mer... Vi hade precis sett klart "I'am Legend" med Will Smith, som gick på tv, och hade väl tänkt gå och lägg oss, när vi ser på kameran att Sessan lägger sig ned på sidan! Eftersom hon inte gärna vill ligga ned som högdräktigt så tänkte vi direkt att nu är det dags!

Snabbt på med ytterkläder och sen gick vi så lugnt vi kunde när kroppen går på högvarv ut i stallet. Sessan hade rest sig igen, men var varm och fuktig och orolig, så vi visste att det var på gång. Bara någon minut efter att vi kommit ut gick vattnet och hon la sig ned igen. Men den här gången med rumpan direkt mot väggen! Den vita fosterhinnan började puta ut, och jag förstod att vi skulle behöva flytta på henne. Vi gick in i boxen och försökte knuffa bort henne från väggen. Det misslyckades förstås totalt, och hon reste sig upp istället. Fosterhinnan drogs in igen, och sen följde några nervösa minuter innan hon la sig ned igen. Jag pratade i telefon med min granne som är en mycket erfaren uppfödare som försäkrade mig om att det var helt normalt. Sen la hon sig ned igen och fosterhinnan blev synlig igen. På instruktion av min granne gick jag fram och kände så jag kunde känna två framben och en nos och gjorde sedan hål på hinnan. Sen var det bara att backa undan och låta naturen ha sin gång. Det hela var över på mindre än en kvart! Klockan 00:13 på midsommarafton föddes vår prinsessa! Ett helt perfekt litet stoföl e. Totilas, u. My Princess (His Highness x Nactus). Jag tror hon blir svart, men hon skulle kunna bli mörkbrun också (pappa och morfar är svarta, men mamma är fux och mormor är brun. Hon själv är rätt gråaktig på benen och i flanken, men bog och hals är kolsvarta. Dom säger att svarta hästar brukar vara musgrå när de föds..). Hon har tre vita sockor och bläs, och ett underbart vackert, nätt litet huvud.

Vi blev kvar i stallet drygt två timmar till. Då hade lilla damen rest på sig och diat, och efterbörden hade släppt och såg hel ut. Vi mjölkade ur några deciliter mjölk och nappade henne innan hon kom upp själv. Värdet på mjölken låg då på 27. Det hade alltså gått upp från 18 till 27 på bara två timmar. Efter det gick vi in och höll ett vakande öga på kameran istället. Jag var så uppskruvad att jag hade inte kunnat sova oavsett! Min man somnade dock som en stock på soffan. Vid 4-tiden började jag också känna mig lite sömnig. Innan jag gick och la mig var jag ute en sista sväng till stallet och kollade så att allt verkade lugnt Det kan ju till exempel vara svårt att se om mamma eller föl är varma och fuktiga (är hon sjöblöt av svett ser jag det ju, men inte om hon "bara" är fuktig), eller andas forcerat bara på kameran. Tecken på att hästen har ont... Tempade mammahäst för säkerhets skull, och gick sen och la mig och sov i två timmar, innan det var dags för morgonfodring.

Dagen efter är det ju lika mycket att hålla reda på! Fölet ska bajsa och kissa och dia och vila lagom mycket... Vi började dagen midsommar-style med jordgubbsfrukost, och sen gick det mesta av midsommaraftonen åt att turas om med fölvaktande och tupplurar... Tur att det var helg för jag var så trött! Min veterinär kom ut en sväng och tittade till både mamma och föl. Man kan ju inte riktigt andas ut förens man har sett att allting fungerar som det ska. Men det har verkligen gått jättebra!

Hon är precis allt jag hade hoppats på! Än så länge har jag mest sett galopp och glädjeskutt. Men de tre-fyra travsteg som hon har bjudit på hitintills lovar gott! Och galoppen är jättefin! Men vad ska hon heta? Pappa är som sagt Totilas, mamma är My Princess, morfar His Highness - och så är hon ju född på Midsommar! Namnet ska ha anknytning till antingen pappa eller mamma och kanske även något med sommar? Hon är ett riktigt litet energiknippe med en härlig kan-själv-attityd och cool personlighet. Rörde inte en min när grannen körde förbi med traktor och besprutningsagregat precis bredvid staketet där hon och mamma stod i hagen...
Gå in på vår Facebook och bomba med förslag!

taggar


liknande webbartiklar


Läst 60325 ggr





Fler inlägg

OKT
22
2020

Ja, ni läste rätt!! Tro det eller ej, men nu byggs det boxar här på gården!!! Efter ytterst många om och men så är det äntligen dags! Från början var planen att bygga allt själva. Alla 12 boxar, sadelkammaren, foderrum, tvättrum, förråd, spolspilta osv. Men efter ungefär två års tid och ganska små framsteg insåg vi att vi måste ha hjälp. Om man ska bygga själv behöver man helt enkelt ha mer tid över än vad vi har haft. Och/eller kanske lite mer förhandskunskaper och erfarenhet av bygge? Det hade ju inte skadat i alla fall...

Efter det har det av olika anledningar dröjt ytterligare tre år innan vi äntligen har kunnat börja bygga. Det har varit ekonomi (när man bygger bör man antingen ha massvis med tid - eller massvis med pengar. Vi har inte haft någotdera!), och så har vi blivit föräldrar till världens bästa lilla kille. Och nu senast var det alltså Conronapandemin som satte käppar i hjulet med försening av boxfronter som resultat. 

Men sen i måndags är vi alltså igång och bygger!!! Tanken var ju att den här bloggen skulle handla om "hur man bygger ett stall". Men den här veckan har vi känt oss mer som experter på "hur man INTE bygger ett stall.... Vi har haft allmän tidsbrist i flera veckors tid vilkt gjort att vi inte är ens i närheten av så förberedda inför byggandet som vi hade velat vara. Bland annat så misslyckades vi med att beställa betong, armering och expanderbultar i god tid (expanderbultarna används för att fästa boxfronterna i betonggolv och väggar). Detta har lett till att vi har fått köra skytteltrafik till bygghandeln för att hämta betong och armering. Eftersom vi redan gjort en beställning vill vi ju inte hämta för mycket - samtidigt som vi inte vill att våra byggare ska stå tomhänta och inte ha något att göra. Så det har blivit en hel del resor fram och tillbaka. Lägg sen till alla oväntade småköp och några rundor till tippen, så kan ni tänka er hur kaosartad den här veckan har varit! Men nu kommer lastbilen med varorna imorgon bitti och vi kan andas ut litegranna. Ottsonons Cement Varor har redan varit här under gårdagen och lämnat av ett sista lass med skalblock så det räcker till alla boxar och spolspilta. 

Och precis nu när jag sitter och skriver detta så kommer dom in och undrar om jag kan köra och köpa en ny mejsel till en borrhammare innan jag hämtar på dagis... Så det betyder att jag får avrunda detta inlägg pronto!

Ni kan följa bygget på vår facebooksida Örstorp Gård AB, och/eller på vårt nystartade Instagramkonto!


Läst 5229 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
08
2020

I onsdags kom äntligen våra boxfronter från Stallimporten!!!! Vi har väntat otåligt och lite ängsligt (vad händer om företaget går i konkurs? Vi som redan har betalt för fronterna...) sedan mitten av mars! Först var det total lockdown i Polen pga corona. I maj fick vi höra att nu lättar restriktionerna och fronterna kommer snart att tillverkas. I juli fick vi höra att de var klara och nu "bara" skulle levereras (det ska ju alla andra varor som varit restade i flera månader också, så sådär "bara" var det ju inte...). Sen blev det plötsligt tyst. Och vi hann bli lite nervösa igen. Vad hände nu? Hösten närmar sig. Vi vill stalla in unghästarna snart... Visade sig att de tar semester på fabriken i Polen i augusti! Spelar tydligen ingen roll att man haft ledigt hela våren och står med jobb upp till knäna...

Men så till slut så fick vi äntligen att datum - onsdagen den 2/9 skulle de komma! Vi vågade faktiskt inte riktigt tro på beskedet fören de stod på gårdsplan! Men jo! Strax efter klockan 07:00 när jag var på väg ut med hästarna till hagen, hörde jag Daisy skälla på gårdsplan. Och där stod mycket riktigt en något förskrämd polack som hoppat ur sin lastbil mot bättre vetande. 

Nu blev istället frågeställningen hur vi skulle få ned fronterna från lastbilen... Det skulle egentligen behövts extra långa gafflar och kanske en starkare maskin än vår gamla trotjänare. Men med tålamod och lite klurighet (och några spännband) så gick det hela att lösa. Vi fick ta av 3-4 fronter i taget, och spänna fast dem med korslagda spännband. Lite nervöst var det att stå bredvid och titta på, men min man löste uppgiften med millimeter precision. Två timmar senare hade vi lastat av fronter, dörrar och stolpar till alla 12 boxarna. De låg nu utspridda i sex högar på parkeringen bakom stallet. Vi konstaterade att vi får nog bära in dem för hand, men vi kommer inte att klara av det bara vi två... Tur man har bra grannar som ställer upp när det kniper! På kvällen samlades sex man (tre grannar, vår svåger och systerson, samt Jörgen - ja, och så jag!). På strax under en timme hade vi burit in alla delarna i det som ska bli nya stallet. Teamwork när det är som allra bäst! 

Vi har inte vågat boka hantverkare innan vi har fronterna på plats (och tur var väl det!). Men nu är det plötsligt dags. Så fort vi fått svar på våra förfrågningar och Jörgen kunnat boka in "semester" så börjar vi montera upp fronterna! Jag hoppas att vi kan börja bygga senast den första oktober... Mellanväggarna ska byggas med skalblock som vi köpt från Ottossons Cementvaror. Vi har valt skalblock framför lecablock eftersom de håller bättre. Om man som oss väljer den smalare varianten, som ändå är fullt tillräckliga för att ge en mycket stabil och tålig vägg, så blir det dessutom ganska mycket billigare än lecablock eftersom betongåtgången är mindre. Så bara fördelar som jag ser det. Om man har en häst som sparkar i väggarna, och man oroar sig för skador, så kan man med fördel sätta upp antingen gummimatta eller panel av trä eller plast, så blir det lite mjukare. Panel blir ju dessutom sjukt snyggt! Vi kommer dock inte ha någon panel nu direkt. Kanske nån dag, men då blir det mest för utseendets skull. Mina hästar brukar aldrig sparka i väggarna. Har man hästar som sparkar kan man också fundera lite över utfodringsrutiner och utformning av boxarna. Oftast så sparkar hästarna när de känner att de måste "försvara" sin mat. Vi kommer att mura upp så att en tredjedel av mellanväggen är lite högre just där foderkrubban sitter. Så får hästarna matro, men kan ändå hälsa på varandra över boxväggarna längre bak. Det gäller också att ha rätt hästar bredvid varandra, så att de trivs med sin kompis, och att utfodra med så mycket grovfoder som man bara kan. Då får man lugna och trygga hästar. 

I veckan som gått har vi haft fullt upp med annat. Jag har knappt hunnit tänka på fronter och bygge trots att vi längtat så länge! Igår visades Rex på 3-års test. Han fick retliga 44,5 gångartspoäng (ett halvt poäng från klass1 och två och ett halvt poäng från diplom). Hans storlek drog tyvärr ned betyget på Typ (han fick en 7'a), och traven var lite matt för dagen efter en och en halv timme i transsporten (även där fick han en 7'a). Men i övrigt tycker jag han fick de poäng han förtjänade, och han skötte sig som en riktig pärla. Gick ridprov i ridhus med vinden dånandes och regnet piskandes på taket utan att så mycket som vinkla ett öra. Han fick många fina lovord från domare Christina Olsson. Just ridbarheten och hans balans, sammarbetsvilja och temperament kommer bli det som gör honom till en stjärna i framtiden. 

Nu är det i alla fall avklarat och han ska få någon veckas vila innan vi tar tag i hösten. Så den här veckan kommer jag hinna fokusera lite extra på stallbygget. Jag ska försöka hinna ringa alla de samtal som ska ringas så att vi kan börja boka lite datum och knyta ihop alla trådar. Vill ni se fler bilder på fronterna och från 3-årstestet på finns det på vår facebooksida Östorp Gård AB! 

Vi genomför vår investering med hjälp av Europeiska jordbruksfonden för landsbygsutveckling.


Läst 43364 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
28
2020

Världen är upp-och-ned och Coronan fortsätter härja i städerna. Men här ute på landet är det inte mycket som förändrats. Mina lektioner fortsätter som vanligt. Jag rider, tränar, mockar och släpper ut och tar in hästar som vanligt. Ingen jag känner har blivit (allvarligt) sjuk. Vincent går på dagis. Min man jobbar visserligen hemifrån - men eftersom han precis har varit pappaledig i ett halvår innan detta, så känns det ganska hemtamt det med. Den största skillnaden är att vårt sociala liv varit extremt torftigt under de senaste månaderna, och att vi varken kan träffa mina föräldrar eller svärföräldrar då de tillhör en riskgrupp. Så livet är både som vanligt - och inte alls som vanligt på en och samma gång!


Men lite har vi ändå "drabbats" av Coronan. Vi skulle ju varit i full gång med vårt stallbygge vid det här laget! Men eftersom vi väntar på boxfronter som ska tillverkas i Polen (där de suttit i strickt karantän i flera månader), så ligger vi i dagsläget minst två och en halv månad efter i planeringen. Fronterna skulle kommit i mitten av mars, men nu är vi i slutet av maj och ännu syns inte skymten av några fronter... Vi fick dock det glädjande beskedet att de öppnat fabrikerna igen för ca 14 dagar sedan, och att man börjat tillverka våra fronter! Så med förhoppningsvis kan vi ändå komma igång och bygga under sommaren så vi hinner klart innan det blir kallt och ruskväder igen. Allra helst skulle jag ju vilja vara färdig när det är dags att ta in unghästarna från betet så vi kan flytta direkt in i nya stallet - men jag vågar inte hoppas för mycket. Man kan ju hoppas på en fin och varm höst i alla fall, så betessäsongen blir så lång som möjligt.


Eftersom våra vanliga barnvakter är portade pga Corona så blir det inte så många andra projekt gjorda heller. Jag är lir frustrerad för det finns ju så mycket som man skulle vilja hinna med och fixa! Men vi har full upp med att bara hinna med vardagen med hästar, hundar, barn och gräsklippning. The usual stuff. Innan fronterna kommer ska vi ta ett krafttag och röja ordentligt i "ladan" (som ska bli nya stallet). Vi har precis köpt en handtruck så nu kan vi flytta en massa tung skrot som blivit liggande efter att vi röjt i det som ska bli nya sadelkammaren. Vi har haft kontakt med ett företag som köper metallskrot. De kommer ut med en container som man får fylla, och sen vägs den. Kommer man upp över X antal kilon så får man betalt per kilo för allt som skjuter över. Vi håller tummarna för att det ska sluta på pluskontot. Bland annat så kommer vår gamla "trotjänar" gräsklippare få åka container till gräsklippar-himlen (kan man kalla det eläniga skrället för trotjänare, när den bara startade varannan gång och krävde ändlöst med kärlek och underhåll för att hålla igång så länge att man faktiskt kunde klippa alla de 1500kvm gräsmatta som hör till vår tomt? Jag vet inte.....). Vi är väldigt glada för vår nya Stiga Tornado som startar varje gång man vrider om nyckeln, och som gladeligen klipper gräset så länge som man ber om det! Plötsligt så är det enkelt att ha en välskött gård!

Nu ska jag gå ut och ge hästarna sin kvällsmat! Håll tummarna för att våra fronter kommer snart! Vi hörs! 

En liten påminnelse om hur våra boxar från Stallimporten kommer se ut. Dock med galvade galler och utan luftintaget i nederkanten. 


Läst 104754 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv