Finns det något bättre än ljudet av hästar som harmoniskt tuggar på sitt hö? Jag tror inte det! Ikväll känns det dessutom extra bra att höra det där välbekanta malandet... Jag har typ tio oskrivna blogginlägg i huvudet! Jag skulle ju skriva om hur man sätter upp panel! Jag skulle skriva om breeders, om mina intryck därifrån. Om fölauktionen, och SWB's avelskurs och om Charlottes testridning! Jag har tänkt skriva lite om mina nya kurser som jag är så himla taggad inför, och så har vi ju börjat gjuta rampen ut på baksidan! Men det här inlägget kommer inte att handla om något av de där sakerna. Istället blir det här ett inlägg om kolik....

Helt otippat, men så är det ofta så det är med kolik! Min fina Domingo fick nämligen kolikkänningar igår kväll/natt. Det är första gången han har kolik (det är faktiskt första gången nån av mina egna hästar har kolik), men det ska alltid tas på största allvar då det snabbt kan förvärras och bli allvarligt när det gäller kolik.

Vi hade varit på konsert på kvällen och kom hem strax innan 22. Jag bytte klackarna mot gummistövlar och kavajen mot stalljackan och gick ut för att natta hästarna. Först verkade allt som vanligt. Alla hästarna åt av sin mat och jag började mocka ut bajsarna som jag alltid gör. Då märker jag att Dompi slutat äta och går runt i sin box och är allmänt orolig. Jag tänker direkt på kolik, men kollar ändå tempen först. Den är normal. Under tiden som jag lämnar termometern i sadelkammaren (fem meter bort) blir han sämre och lägger sig ned, reser sig när jag smackar på honom och vänder sig och tittar mot magen med ögonen rullandes i huvudet. Jag tar en hink och blandar snabbt lite kraftpellets med mycket vatten till en slabbig soppa. Dompi lägger sig igen och rester sig lika snabbt. Jag inser att jag måste börja gå med honom och det på direkten! Sagt och gjort. Samtidigt letar jag i fickorna efter telefonen, men den är förstås kvar i min andra jacka! Jag vill kunna ge så mycket information till veterinären som jag bara kan så jag har redan scannat av boxen. Han har ätit upp all maten sedan insläppet, bajsat som vanligt och förutom det han just har rivit upp så är boxen inte särskilt stökig (det var egentligen det första jag kollade när jag kom in i stallet, så som jag alltid gör. Har en häst inte ätit, bajsat eller rivit upp sin bädd mer än vanligt utgår jag direkt från att något är fel), så anfallet måste precis ha börjat. Jag lyssnar också i flankerna efter tarmljud. En hästmage SKA vara rätt bullrig. Men Dompis mage är oroväckande tyst. Och andningen är snabb och häftig - ett tecken på smärta.

Jag går bort till huset med Dompi på släp, tar min telefon som ligger precis innanför dörren i hallen och ropar på maken att komma ut. Sen fortsätter jag gå runt, runt, runt på gårdsplanen. Maken kommer ut och ser förvirrad ut. Men är sen snabb på att få på sig gummistövlar och regnjackan, få in hunden i huset och ta över promenerandet med Dompi. Han får också i uppgift att mata honom med "kraftsoppan" - om han vill ha. Det är för att få i honom vätska.

Jag slår numret till veterinären samtidigt som jag går in för att lugna Ferdinand som är i upplösningstillstånd inne i stallet över att hans kompis är ute och promenerar mitt i natten. Dom första gångerna jag ringer är det upptaget och minuterna sniglar sig fram. Till slut kommer jag fram och börjar berätta om symtomen och vad vi gjort hittills. Vid det här laget har han varit ute och gått i nästen 40 minuter och druckit upp all sin kraftsoppa. Han verkar lugnare. Vi bestämmer oss för att prova att sätta in honom i boxen för att se hur han reagerar. Han verkar lugn igen och börjar efter ett par minuter att äta lite försiktigt. Jag lyssnar på magen och den gurglar lite lätt. Men han har inte bajsat något på över en timme. Jag bestämmer i samråd med veterinären att vi ska låta honom äta en liten stund och sen gå igen, och sen äta, och sen gå o.s.v. tills han antingen bajsar eller blir sämre. Vi hoppas förstås på det första! Det blir ett par gånger ut och in i boxen. Maken går med Dompi och för att inte Ferdinand ska riva stallet så går jag med honom. Runt, runt, runt på gårdsplanen. Efter drygt en timme till så bajsar Domingo äntligen! Tänk att man kan bli så glad över att se sin häst bajsa.

Jag kom in från stallet 00:40 igår. Inte riktigt så jag hade tänkt spendera min kväll, men väl värt varenda minut. Idag har han haft världens diarré, stackars Dompisen, men i övrigt är han precis som vanligt! Det finns olika anledningar till att hästar får kolik. De kan ha druckit för lite (vanligt när det är varmt ute och de svettats mycket, men också när det är väldigt kallt eftersom många hästar inte gillar att dricka kylt vatten). Vid vätskebrist bildas förstoppningar och de får förstoppningskolik. De kan ha ätit något de inte borde som t.ex. mögligt grovfoder eller någon ört eller växt i hagen som sen bildar gaser i tarmen och så har vi gaskolik. För lite grovfoder och för mycket kraftfoder kan också ge både gas- och förstoppningskolik, precis som för mycket stillastående (t.e.x vid boxvila eller sjukdom). Om de går ute länge utan grovfoder i en grus- eller sandhage kan de börja roa sig med att slicka på marken och kan då få sandkolik. Såhär på hösten när det är lerig ute och hästarna bökar i jorden för att få i sig de sista grässtråna kan de få i sig mycket jord och grus vilket också ger sandkolik. Man kan förebygga detta genom att ge loppfrön i fodret, som fungerar som ett bulkmedel som tar med sig sanden ut den naturliga vägen. Kolik kan också bero på parasitangrepp. Det syns inte alltid på hästen att det är angripen så man bör ta träckprov vår och höst. Exakt vad Domingos kolik berodde på vet jag inte. Han har haft tillgång till vatten, det är inte varit särskilt kallt, höet är av bra kvalitet, han har inga parasiter - men han kan ha fått i sig en del lera och grus ute i hagen när han letar efter de kortaste, smarrigaste grässtråna. Troligtvis är det en kombination av flera saker, så som det ofta är i livet.

Tecken på kolik är:
Hästen äter inte
Hästen har inte bajsat som vanligt, och har inga eller väldigt få tarmljud.
Hästen är orolig och boxvandrar, vill lägga sig, rulla och skrapar med framhovarna
Hästen tittar sig mot buken och ibland även biter sig mot buken
Hästen rullar med ögonen och andas häftigt
Hästen kan i fåtalet fall bli apatisk av smärta och bara stå och hänga. Då kan det vara svårare att misstänka just kolik. Men saknas tarmljud och hästen är feberfri kan det mycket väl vara kolik.
Om de har väldigt ont kan de börja svettas, då är det allvarligt! Men kolik ska alltid tas på allvar. Det kan snabbt övergå i tarmvred som är dödligt om det inte behandlas. Veterinär ska alltid kontaktas och åtminstone rådfrågas om behandling!

Vad ska man göra om man misstänker kolik? Nummer ett är att kontakta sin veterinär. Förhindra att hästen lägger sig och rullar sig eftersom den då kan få tarmvred. Gå ut och gå i närheten av stallet. Om möjligt kan man även longera hästen lite i trav för att få igång tarmrörelserna. Försök få i hästen vätska genom att blanda till lite betforvatten, mash, eller som jag gjorde, blanda lite kraftpellets med vatten så att det blir en smaklig soppa. Den får gärna vara lite ljummen. Om du ställer in hästen i boxen ta då bort eventuellt kraftfoder helt, och minska högivan så att du har kontroll på vad och hur mycket hästen ätit. Ställ gärna in en stor hink med vatten så att hästen lätt kan dricka (tänk på att den inte ska ha några krokar eller handtag som hästen kan fastna i eller skära sig på)! Att hålla hästen i rörelse och få i den mycket vätska i väntan på veterinären kan rädda hästens liv.

Slutet gott, allting gott! Och det hoppas jag var nog med dramatik för den här veckan (och ett tag framöver)! Nästa gång ska jag skriva om hur man sätter upp panel! Jag lovar!

Ännu ett inlägg om mockning, tänker ni! Och jo, jag erkänner det är precis vad det här inlägget kommer handla om. För med hästar så kommer mockning, oavsett hur man väljer att ställa upp dem (stall, lösdrift osv). Personligen så hatar jag att mocka! Jag förstår inte alls alla dom som säger att det är "terapeutiskt", eller att de får alla sina bästa idéer när de mockar. Jag är avundsjuk! Jag har aldrig fått någon snilleblixt när jag mockar. Därför vill jag att det ska gå snabbt och lätt, och ta upp så absolut lite tid och kraft som bara är möjligt! Samtidigt ska det vara bra för hästen också. Det ska suga upp fukt bra, det ska ge en mjuk bädd att sova på, det ska vara torrt och rent så att hovar och karleder håller sig friska och fina. Och så ska det vara bra hygienisk kvalitet och inte damma.

Jag tycker mig ha hittat det perfekta alternativet! Halmpellets! Jag tror att jag har prövat att mocka i det flesta sorters strö och använt de flesta olika tekniker som finns (alltifrån permanentbädd och maskinell utmockning, till handmockning två ggr om dagen). Jag har mockat i torv, papper, vanligt kutterspån, vanlig halm, spånpellets och nu alltså även halmpellets.

Anledningen till att jag bytte var helt enkelt att det kassa vädret här i Skåne gjorde det helt omöjligt att få tag på bra halm under ett par veckor i början av augusti. Skördarna var sena och fjolårets halm var slut. Så jag blev tvungen att göra något och bestämde mig för att köpa några säckar halmpellets och lägga i botten för att dryga ut halmen lite. Men när jag upptäckte hur bra det sög och vilken fin bädd det blev på en gång, så bestämde jag mig för att testa det "på fulltid". Dvs mocka ut all halm och fylla hela boxarna med halmpellets. Jag passade också på att skura väggarna med Virkon och på boxgolvet pudrade jag Stalosan, innan jag lade in det nya.

Fördelen med halmpellets är att det suger väldigt bra, samtidigt som det snabbt lägger sig som en relativt fast, men ändå mjuk "bädd". Eftersom man vattnar på pelletsen så blir det en bra bädd utan att man behöver spara kisset. Det blir alltså en väldigt ren och fräsch bädd, och det gör inget om hästen skulle vilja gräva lite i den - till skillnad från en traditionell bädd där man sparar kisset, som då bildar väldigt mycket ammoniak och bakterier. Har man en häst som är lite dammkänslig så kan man vattna lite extra på toppen varje dag, utan att bädden för den sakens skull blir blöt eller soggig. Jämför jag med spånpellets så tycker jag att halmpelletsen både suger upp kisset bättre och att det bildar en bättre bädd som dom inte trampar igenom. Det gör att det blir lätt att mocka eftersom bajsat ligger "ovanpå" bädden, och inte blandas ner runt i den som ofta sker med t.ex. vanligt spån. Mest liknar det nog torv, men det blir inte alls lika dammigt som torven! En annan fördel är att man vet att det alltid är samma kvalitet på varje påse - till skillnad från vanlig halm som kan se fin ut på utan, men sen ändå ha en dålig kärna eller dammiga/mögliga partier som man får ta bort och slänga. Det ända jag saknar lite är det där mysiga halmprasslet så man kommer in i stallet, men jag kan leva utan det!

Priset då undrar ni? Ja, naturligtvis är det dyrare än vanlig halm. Men jämfört med kutterspån eller spånpellets är det typ samma. Men jag tror faktiskt att jag sparar in det mesta av merkostnaden för inköp på tömningarna av containern. När man mockar i halmpellets får man nästan bara med bajset och minimalt med strö. Det gör att jag kommer behöva tömma containern betydligt mer sällan. Så bara där bör jag kunna spara ett par tusenlappar per år.

Det går åt lite mer än vad tillverkaren säger när man ska strö upp boxarna - i alla fall om man vill ha en tjock och mjuk bädd som hästarna är bekväma att ligga ned i. Det är ett av mina "knep" som jag använder för att se om bädden är tillräckligt tjock - hästarna ska vilja ligga ned och vila i den på nätterna! Det gör de inte om den är för tunn eller för skitig. Då står de hellre. Speciellt på vintern när hagarna kanske är blöta och geggiga så är det viktigt att hästarna har en torr sovplats där de kan ligga ned. Enligt tillverkaren ska man använda ca en påse per kvadratmeter, men jag använde snarare en och en halv. Sen använder jag minst två påsar per vecka och box, och någon enstaka gång tre påsar när jag vill bättra på bädden.

Men det jag verkligen sparar in på är tid och kraft! Nu för tiden är jag ofta klar på mindre än en halvtimme (fyra hästar), och jag behöver bara gå en eller möjligtvis två gånger fram och tillbaka mellan stall och gödselcontainer. Innan behövde jag gå minst tre-fyra rundor och det var det som var den stora tidstjuven. Jag köper Easy-Bedding halmpellets från Vallåkra Lantmannaffär. De kör hem pallarna direkt till gården (och köper man en hel pall eller fler så får man dessutom rabatt). Dessutom sparar jag en massa plats. Jag kan förvara två pallar halmpellets som borde räcka mig drygt tre månader på samma yta som jag hade två rundbalar, som tar slut på ca 20 dagar.

Jag ser bara win-win fördelar. Så till alla som vill lägga mindre tid på mockning och mer tid på sina hästar kan jag verkligen rekommendera halmpellets!

Hej på er! Det har varit en strulig vecka här på gården. Lagen om alltings jävlighet verkar gälla just nu.

Det började nog förra tisdagen när jag bara skulle gå upp och ta en dusch innan middagen, och upptäckte att det inte fanns något vatten. Jahopp... Vi konstaterade att propparna gått, och försökte byta. Men de small innan vi ens hade fått i alla tre nya. Gick ned i källaren för att se om det fanns något att göra där, men nej. Istället fick jag sticka iväg till butiken och köpa några flaskor bordsvatten, så vi åtminstone skulle kunna borsta tänderna och blaska av oss lite. Eftersom hästarnas vatten går på samma pump som vårt, så fick vi lov att lösa det genom att gå ut i hagarna i kolmörkret och bära in vattenhinkarna i boxarna.

Sen spenderade jag halva onsdagen med att försöka hitta en elektriker (jag tror jag fick ringa typ 30 samtal innan jag till slut hittade en som kunde komma!), och andra halvan med att samla regnvatten i hinkar så att hästarna skulle ha vatten ifall vi inte skulle få igång pumpen. Så på det viset var det ju tur i oturen att det regnade. Både ösregnet och stormvarningen matchade mitt humör rätt bra den dagen.... Vi fick igång vattnet igen på torsdagsmorgon. Så slutet gott allting gott.

Men om det råder vattenbrist inne i huset så gäller raka motsatsen utanför! Det har regnat, och regnat och sen regnat lite till! Jag har fått flytta upp mammahäst och föl från sommarhagen för det står typ fem centimeter vatten över hela hagen. Det känns ju lite deppigt att det redan börjar bli geggigt i hagarna, och det är bara september! Jag vill inte tänka på hur det kommer se ut i mars... Ingångarna som jag grusade förra året håller sig i alla fall fina. Fortsätter det såhär får jag beställa mer grus till hagarna i vinter. Det är främst längst staketen som det blir lite upptrampat.

Hur som helst... I helgen skulle vi fortsätta bila bort sockeln vid nya stalldörren så vi kan sätta upp fodret och göra en ny dörr när mina föräldrar kommer i nästa vecka. Men det är tungt och tidskrävande och istället för att bli färdiga så vaknade min man med nackspärr på söndagen och kunde inte göra nånting. Om det var bilandet som gjorde det, eller om det var när han lyfte åkgräsklipparen som han kört fast med på lördagkvällen förtäljer inte historien, men bilandet fick i alla fall vänta. Förhoppningsvis kan vi göra lite nu i helgen istället.

Och som inte det vore nog med elände så har min stackars Domingo gått och blivit sjuk. Jättekonstigt tycker jag för jag har inte varit ute i många stall förra veckan, och ingen av dem har någon häst som insjuknat. Bara min stackare. Första två dagarna hade han hög feber och åt dåligt. När den gick ned och jag trodde att "faran" var över så fick han istället lymfangit! Tur i oturen är att alla de andra hästarna hållit sig friska, så det verkar inte vara särskilt smittsamt. Jag har förstås kontaktat alla hästägare som jag varit i kontakt med så att de kan hålla ett extra öga på sina hästar närmsta veckan. Men min veterinär klassar det som en vanlig förkylning och vi har ingen speciell karantän eller så.

Jag tänker att vi har haft otur för ett helt år framåt, så nu kan det ju bara bli bättre! Jag återkommer med rapport nästa vecka så får vi se om det stämmer!

Jörgen bilar på innan nackspärren slog till.

Ja, ni läste rätt! Den sista sockeln blev gjuten förra lördagen och med det har vi tagit ett steg närmre en helt färdig fasad! Det som förra året tog oss typ tre hela dagar att fixa, gjorde vi nu på bara några få timmar (gjutformen snickrade vi ihop på fredag kväll och sen gjöt vi i betongen på lördag morgon, innan Jörgen åkte för att spela fotbollsmatch. Det tog oss ca 3-4 timmar allt som allt.

Sista sockeln på bakning förra lördagen!

På söndagen tog vi ned dörren och det gamla dörrfodret och satte upp nytt dörrfoder. Det var lite meckigt att få det på plats och att få det i lod mm. Men skam den som ger sig! Jag spenderade tiden som blev över med att sortera fram tegel i rätt mått (visade sig att flera av de stenar vi hade var för höga, så tänk på det om ni ska köpa begagnat teglet - kontrollmät på plats!). Vår murare var här i tisdags, onsdags och torsdags och satte i fönstret i den nya innerväggen och påbörjade den sista ytterväggen mot baksidan. Tyvärr blev det inte helt klart, men vi hoppas att han ska hinna komma en dag till i höst och göra klart det sista.

Det som är kvar nu för att få en helt färdig tät fasad inför vintern är att sätta upp ny panel ovanför den nya tegelväggen, och att snickra ihop och sätta upp en ny stalldörr mot innergården. Det låter kanske som "bara" men det är alltid mer jobb än man tror. Först måste vi köpa ny panel och eventuellt såga till den i rätt mått. Sen ska den målas och torkas i ett antal lager. Sen ska den gamla panelen tas ned och den nya sättas upp (ett arbete som sker på en stege på 3-5m höjd). Att snickra ihop en ny stalldörr blir lite enklare eftersom vi kan återanvända virke, reglar och beslag från de gamla portarna som vi tagit ned. Vi kan alltså skippa flera steg med inköp och målning m.m. Det som kommer att ta tid är att bila bort sockeln under den nya stalldörren. Min man påbörjade det arbetet i helgen, men det är massor kvar! Och det är tungt! Men vi hittar säkert en lösning på det också. Jag funderar på om vi inte ska ta och hyra in en monstermaskin av något slag, för våra kära lilla vinkelslip verkar lite klen inför uppgiften... 

Fortsätt att följa oss på vår facebooksida för löpande uppdateringar!

Här är nya dörrfodret på väg upp. Den vänstra porten ska tas bort helt.

Och här har vi sockeln redo att börja muras på!

Den nya tegelväggen är drygt halvvägs kommen.

Väggen mot innergården är helt färdig med fönster och allt! Visst blev det fint?

Hösten har rivstartat här på gården, och som ni märker är det som vanligt bloggen som har fått stå tillbaka lite. Det har varit 40-års fest, fölvisningar, sadelprovning och så förstås byggprojekt.

Det här med att renovera en gammal byggnad har både för och nackdelar. En fördel är till exempel att man har tak över huvudet redan från början. En annan fördel är att man kommer undan lite billigare än om man ska bygga helt från grunden. Priset beror dock väldigt mycket på om man gör arbetet själv eller anlitar hjälp. Anlitar man bygghjälp blir det antagligen ungefär samma pris i slutändan - för det man inte får glömma bort när man har med en gammal byggnad att göra det är att man måste behandla byggnaden med varsamhet och respekt! Man kan inte riva och slita hur som helst för då riskerar man att försvaga byggnaden. Ni som följer bloggen vet att detta är ett dilemma som vi ställts inför ett flertal gånger under resans gång. Vi har fått omvärdera, tänka om, tänka till och tänka nytt - både en och två gånger när byggnaden har bjudit på några oväntade överraskningar.

Vi har några "små" förändringar, förstärkningar och förbättringar kvar i byggnadens fasad och konstruktion innan vi är redo att faktiskt börja med inredningen. Bland annat har vi två stycken stora dörrhål i fasaden som ska muras igen, så att vi kan inreda med två boxrader längs med byggnadens långsidor. Vi bestämde oss rätt så tidigt i våras för att vi skulle ta hjälp med detta. Förra sommaren murade vi igen ett stort dörrhål så vi vet hur lång tid det tar och hur tungt det är... Så det var inget särskilt svårt beslut att lägga ut det på entreprenad, annars hade vi fått lägga hela sommaren bara på att mura vägg! Men innan muraren kunde komma så var vi tvungna att lösa flera stycken konstruktionsproblem!

Dörren, eller rättare sagt dörrfodret som ska tas bort fungerar nämligen också som stödpelare till en av takstöttorna/takstolarna. Hade man bara tagit bort den hade hela taket kunnat rasa in! Detta har gett oss mycket huvudbry under sommaren, men till slut kom vi på en tillfredställande lösning. Det känns som om jag skulle behövt en animerad instruktionsfilmer för att kunna förklara exakt vad det är vi gjort och varför, det är för svårt att bara beskriva i text. Men till er som eventuellt står i samma situation som oss vill jag bara säga tänk er för noga innan ni gör några förändringar i byggnadens konstruktion! Det kan om man har otur verkligen bli fel. Ta hjälp av en byggnadsingenjör om ni är osäkra. Här hemma har vi ju lyxen att ha både arkitektkompetens, elektriker och byggnadskompetens inom familjen.

Imorgon är det dags! Då ska vi ta bort dörren (som är ca 3 meter hög och 4 meter bred),och sen såga av och ta ned dörrfodret. Och på måndagmorgon kommer muraren! Han ska sen jobba med att mura upp vägg(arna) i ca två veckor. Vi kommer att lägga ut bilder på de dagliga framstegen på vår facebooksida Örstorps Gård AB. Välkomna att följa oss där!

Vårt senaste projekt är att flytta en av dörrarna mot innergården. Den ska flyttas ca 1 m till vänster... Det kan tyckas som onödigt arbete, och tro mig! Vi har förstås funderat på om det verkligen ska vara nödvändigt. Men hade vi valt att ha den kvar på sin ursprungliga position hade den första boxen på höger sida blivit så pass liten att vi bara kunnat ha hästar med en mankhöjd på max 170 cm (och inga dräktiga ston med föl). Nu får den i stället fullt mått så vi kan ha alla storlekar på hästar i den och även ston med föl om det skulle behövas. 
  
Tanken med att ha en "ensam" box på det sättet är att den ska kunna fungera som hingstbox (om det nu skulle bli så att vi har en hingst i stallet), eller som isoleringsbox om vi får en sjuk häst där smittorisk förekommer. I den här länken hittar du alla mått från Jordbruksverket. Vi började förra fredagen och kommer att bli klara med murningen under morgondagen (fredag igen). Så det har tagit en vecka. Om man tänker på att vi sen förhoppningsvis ska bo här och nyttja vårt stall i många, många år framöver så är det definitivt värt det! Även om det just nu (när allting händer på en gång – fölvisningar, dräktighetskollar, stallbygge, 40-års fest för min man där vi ska ha hela huset fullt av övernattningsgäster o.s.v.) känns som mycket tid.

Jag har publicerat den tidigare, men här kommer en påminnelse över hur planlösningen på vårt stall kommer bli.
  
Nåväl.. Här kommer en liten beskrivning av det arbete som vi gjort hittills.
  
Första steget innan man tar bort något är att se till att alla konstruktioner runtomkring är stabila så att man inte får med sig en vägg på köpet när man börjar riva. I vårt fall innebar det att vi fick stötta upp den bärande bjälken ovanför dörren, som var skarvad precis mitt i vår nya öppning. Det gjorde vi genom att bulta fast en stödbalk ovanför den gamla balken, som med god marginal gick över både den nya och den gamla öppningen. Vi har också köpt två stämpar (ja, det heter så). En stämp är en sådan där tillfällig pelare, vanligtvis i metall, som man använder på byggen för att stötta upp saker innan de är riktigt klara. De är höj och sänkbara och därför lätta att montera där man behöver tillfällig stöttning (ni ser de gula stolparna = stämparna i bakgrunden på bilderna).
De kostar bara ett par hundralappar att köpa så har man ett större projekt är det definitivt en god investering, annars finns de att hyra också. När vi väl var säkra på att stallet inte skulle rasa var det "bara" att lyfta bort dörrarna och bräcka bort de gamla fodren.
  
Steg nummer två var att börja ta bort tegel på vänster sida dit dörren ska flyttas. Detta gjordes med borrmaskin, stämjärn och vinkelslip. Det finns ett videoklipp på vår Facebooksida! Nästa steg blev att göra en jämn kant genom att kapa tegelstenarna med vinkelslip. Längs kanten kommer vi sen att lägga putsbruk och sätta upp det nya dörrfodret som dörren ska fästa i.
  
Efter det började arbetet med att fixa till sockeln på höger sida. För att få samma utseende som på resten av sockeln blev vi tvungna att bila bort en bit av betongen (även här fick vinkelslipen jobba. Den är just nu vår bästa vän...), så att vi kunde lägga en tegelkant och gjuta en jämn sockel undertill. Vi hade hoppats hinna gjuta redan på söndagen, men regnet satte stopp för de planerna (det har regnat galet mycket den senaste veckan! Bara idag har vi fått en 15-20mm!).
  
I stället fick vi göra form och gjuta i måndags, och i tisdags (när gjutningen fått torka ett dygn), kunde vi börja mura. Det är min man och svärmor som stått för murningen den här gången. Vi har bara sex rader kvar nu, så det borde bli färdigt under förmiddagen imorgon. Det är alla dom där små detaljerna som tar sån tid. Men vi kämpar på och sakta men säkert tar stallet form!
   
Jag är jätteglad över all den positiva responsen som vi fått på vår fina Rex! Tusen tack alla ni! Och så sent som i tisdags konstaterades Prinsessan dräktig med Totilas på 17 dygn! Så spännande! Ni kan inte ana hur skönt det kändes att få det beskedet med tanke på hur sent in på säsongen vi är nu. Vårt andra sto som seminerats med San Amour ska kollas på söndag, men hade för 17 dagar sedan en kraftig infektion så jag känner mig inte alltför hoppfull just nu... Håll tummarna för att jag har fel! 

Nu har äntligen den här otekniska människan lyckats lista ut hur videoredigeringsprogrammet fungerar! Så här kommer han! Vår guldklimp! Vår stolthet! Örstorps Rex (till salu by the way)! 

Mer info för den seriöst intresserade finns på vår facebooksida: Örstorp Gård AB.

Hej på er! Veckans projekt är att laga betonggolv. Man kan säga att golvet i nya stallet består av tre delar. En gammal del som är platsgjuten, närmast det som ska bli sadelkammaren. Sen kommer en del där man har lagt stora betong ”plattor” eller fundament. Det är alltså inte sådana plattor som man lägger i trädgården, utan dessa är ca en dryg kvadratmeter stora och kanske 15-20cm höga, med armering och allt. Mellan dessa är det skarvat med vanlig betong. Och så sist men inte minst den nya delen som vi gjöt med fiberbetong från Betongfabriken i Glumslöv. Det är i den mittersta delen som vi håller på just nu där delar av betongen har smulats sönder och eroderat under årens lopp, och exponerat armeringsjärn som börjat rosta och gjort det hela ännu värre. Rosten gör nämligen att betongen luckras upp och faller sönder snabbare.

När man har ett litet hål eller grop i betongen är det svårt att få den nya betongen att fästa ordentligt. Man måste göra hålet större! Min duktiga man har med hjälp av svärfar ägnat flera dagar åt att bila upp betong och ta bort gamla rostiga armeringsjärn. All rost måste bort!! Till det använder vi en vinkelslip och en slagborr med stämjärn – modell större. När all rost är borta har vi sprayat resterande armering med zinkspray – för att hindra framtida rostangrepp. Sen är det ”bara” att blanda ny betong och slabba i. Vi använder speciell lagningsbetong som fäster bättre och kan läggas tunnare (så tunt som 2cm om nödvändigt) än vanlig betong. Denna finns att köpa på din vanliga bygghandel.

Vi har gjort klart alla de stora hålen och har nu bara några småskvättar kvar. Det borde bli klart under dagan! Nästa projekt blir att flytta en av ytterdörrarna mot innergården. Och sen ska det börja muras boxar med skalblocken från Ottossons Cementvaror! Ett litet steg närmre mitt drömstall!

Fler bilder och dagliga framsteg hittar du på vår facebooksida Örstorp Gård AB! Följ oss gärna där.

Hej på er! Nu är det över en månad sen jag skrev något. Som ni säkert kan lista ut beror det inte på att det inte funnits något rapportera - utan tvärt om! Det har hänt på tok för mycket! Jag blev helt enkelt tvungen att prioritera, och då fick bloggen stå tillbaka lite. Men nu är jag lite mer ikapp och bygget börjar ta fart igen så nu ska jag försöka uppdatera lite flitigare! Men först en liten snabb genomgång av senaste månadens händelser!

Sist jag skrev sa jag att jag skulle äta upp min hatt om inte Prinsessan fölade innan måndag... Jag slapp äta någon hatt för på natten till fredagen kom han äntligen! En underbar fin liten hingstunge med höga vita strumpor bak och bred vit bläs. Han var ljus fux vid födseln, men jag tror att han kommer bli svettfux. Man kan ana den mörkare färgen där han tappat sin fölpäls runt ögon och mule. Han är så fin! Högrest, långbent, korrekt, proportionerlig, balanserad och tre bra gångarter. Jag är supernöjd! Allting har gått väldigt bra och okomplicerat, från födsel till verkning och lastning när vi skulle åka till seminstation. På vår facebooksida Örstorp Gård, finns massvis med bilder och filmer på honom! Han är ju till salu så jag ska försöka göra "en riktig" film på honom i veckan.

Så kom han äntligen! Jag tror han heter Rex - Örstorps Rex.

Något annat som jag höll på med sist jag skrev var att komplettera vår ansökan till jordbruksverket (om företagarstöd, som man kan få för att utveckla sitt jordbruksföretag). Dom hade skickat en lista med typ 15 punkter som skulle kompletteras. Det tog helt sjukt mycket tid att få det klart! Utan att överdriva tror jag att jag satt ca 1-3 timmar om dagen varje dag i två veckor, och sen fick jag ändå sitta från morgon till kväll, bara med paus för att äta lite de två sista dagarna innan deadline. Jag hade fått för mig att vi sen skulle få svar rätt så omgående om vi fått bidrag eller inte, men när jag ringde och pratade med dem så fick jag beskedet att det kan dröja flera månader (kanske ett helt år) till.... Hmm... Vi skickade ju in vår ansökan förra sommaren! Det innebär att vi måste bygga som om vi inte skulle få något bidrag. Det betyder att prioritera bort "onödigheter" som t.ex. uteboxdörrarna som jag ville ha in mot gårdsplanen, och att snåla, pruta och jaga extrapriser, samt att göra ALLT arbete själva. Ungefär som vi gjort hittills med andra ord. Skulle vi sen få bidrag som kan vi sätta in uteboxdörrar då i efterskott.

Men nu börjar planerna för stallet verkligen bli färdiga. En ritning över boxarna och planlösningen har vi ju haft färdigt länge. Jag pratar nu på detaljnivå. Hur ska galler och inredning se ut? Hur ska de fästas i väggen. Hur ska dörrarna se ut? Vilka beslag ska vi ha? Jag är som ett barn på julafton! Som jag har skrivit om tidigare så har vi bestämt att vi ska mura upp boxarna med skalblock från Ottossons Cement. Första leveransen kom idag!! Skalblocken är gjutna i betong. Man staplar upp dem ovanpå varandra med armeringsjärn både vertikalt och horisontellt och sen häller man betong i dem. När det stelnat bildar de tillsammans en solid betongvägg som är både tålig och snygg. Och dessutom blir det billigare än att mura upp med t.ex betonghålsten (om man räknar den totala kostnaden med sten, bruk/betong och armering). Block som t.ex Leca bör man absolut inte använda till hästboxar! De håller inte för sparkar, utan smular sönder och blir fula snabbt.

Skalblocken staplas omlott utan murbruk, och sedan håller man betong i hålen som bildas för att få en solid och stabil vägg. I varje hålrum, och mellan varje rad ska det läggas armering.

Ja, förutom det så snurrar livet på. Det har varit studenter, födelsedagar och bröllop. Vi har haft kurs, tagit en skörd hösilage på fältet, lagat gräsklipparen (igen - det är andra gången bara i år...), murat igen en dörr, klippt häcken, gjort en obligatorisk snabbvisit på Falsterbo, bytt bränslepump på lastaren, kört in balar och säkert en massa mer som jag glömmer bort nu. Vi har två ston som ska betäckas i år. Det är Prinsessan som är inseminerad med Totilas. Och så Dolce Vita (e. Don Primero, ue. Matador II), som inseminerats med San Amour. Dolce Vita (eller "Dita") står inne på station just nu. Första brunsten gick åt skogen då seminen fastnade någonstans i Tyskland, och ägget hann släppa. Andra brunsten förlöpte utan problem, men hon var tyvärr inte dräktig på 17-dygns kollen. Så nu försöker vi igen. Håll tummarna!

Min mans "semester" har just börjat, och vi har redan dragit på oss jobbarbyxorna. Nu väntar tre veckors byggande, och vi börjar med att fylla i och laga det gamla betonggolvet (ni minns att halva "ladan, som ska bli stall, bestod av gammalt betonggolv, och den andra halvan av jordgolv som vi grävt ur och gjutit nytt nu under vintern/våren?). I den gamla halvan finns det på ett par ställen erosioner i betongen som börjat smula sönder. Kanske har det läckt in vatten som sen frusit? Kanske är det någon maskin som skrapat i golvet och gjort en reva som sen blivit större med åren? Vem vet. Men innan vi kan börja mura upp boxväggar så måste vi ha ett stabilt och bra golv att jobba på. Det finns några saker som man måste tänka på när man gjuter ovanpå befintlig betong, speciellt när det är små mängder! Men mer om detta i nästa inlägg! Då kommer också ritning på våra boxfronter och mer information om hur man murar med skalblocken! Jag ska försöka göra många korta uppdateringar de närmsta veckorna (jo, för jag brukar ju vara bra på att fatta mig kort....). Men följ oss gärna på https://www.facebook.com/orstorp/, så missar ni inga uppdateringar! 

Nu är det en dryg vecka sen vi fick gjutet vårt stallgolv i fiberbetong. Fram tills i lördags (4 dagar) vattnade vi med slang och höll vi det blött/fuktigt. Men nu är det torrt och hårt och jag kan gå på det och köra skottkärran på det och dansa schottis om jag skulle vilja (jag måste bara lära mig att dansa schottis först). Det känns HELT MAGISKT! Jag kan inte riktigt beskriva hur glad man kan vara över lite betong. Men väldigt, väldigt, väldigt glad! Stort tack igen till Betongfabriken i Glumslöv för ert tålamod och proffsiga bemötande.

Nu är det hög tid att fundera på nästa steg i bygget! Jag håller fortfarande på att ta in offerter och komplettera vår ansökan till Jordbruksverket. Det är sjukt mycket jobb, och det ska vara klart på onsdag så jag får lägga in en extra växel och spurta lite om jag ska hinna färdigt. Samtidigt försöker jag rodda ihop det med betäckningar, elever bokföring och fölvak m.m. Vi väntar fortfarande på Prinsessans föl! Hon är inne på dygn 353 och mer eller mindre sprickfärdig! Mjölken är vit, bäckenbanden slappa, hon har haft förvärkar i flera dagar och fölisen dansar rumba i magen. Om den inte kommer innan helgen ska jag äta upp min hatt!

På söndag är det dags för kurs med sjukgymnast Lena Gunnarsson/Equestrian Fysio som ni har kunnat läsa om tidigare här på Hippson. Lena håller bland annat sitskurser för blivande instruktörer på Strömsholm och Wången, och nu kommer hon till oss! Det finns fortfarande ett par platser kvar så passa på att knipa en! Mer information och anmälan hittar du på denna länk. Välkomna till oss!

I övrigt ska vi försöka passa på att njuta lite av långhelgen och av det fina sommarvädret som vi haft/har i Skåne just nu! Trevlig Kristihimmelsfärd på er så hörs vi snart igen (förhoppningsvis med fölnyheter)! 

Jag och Ferdinand njuter av utsikten över böljande rapsfält! Skåne när det är som allra bäst!