Stalldrömmar
MAR
22
2018

Ni känner till historien och dr Jekyll och mr Hyde? Där den omtyckta och vänliga dr Jekyll uppfinner ett elixir som förvandlar honom till den elaka och aggressiva mr Hyde. I mr Hyde kommer alla Jekylls mörka sidor fram och trots hans försök att motstå, så tar hans mörka sida över mer och mer...
  
Visst känns det ibland som om man har en mr Hyde i stallet? För även den lugnaste och snällaste av hästar kan ha en lite galen sida under vissa omständigheter. Det kan till exempel vara vid en igångsättning efter vila, när det slår om till kyligare väderlek eller om det blåser kraftigt ute. Det händer att jag träffar på ryttare som hamnat i en negativ spiral med sin häst. Som fastnat i "mr Hyde"-läget och kanske blivit rädda. Då gäller det att förstå varför hästen beter sig som den gör och att ha en plan för hur den ska hanteras.
  
Mina både hästar är totalt olika i temperament och personlighet. Båda är sportavlade, båda har mycket energi som behöver göras av med om de ska kunna koncentrera sig. För att kunna få ut det bästa av mina hästar så måste jag förstå dem och tillgodose deras behov.
  
Min ena häst är världens snällaste. Han är oerhört modig och ställer alltid upp för sin ryttare och även när han är osäker så frågar han mig vad han ska göra. Säger jag gå – så går han. Honom rider jag ut på ensam, överallt, oavsett väderlek. Det är oerhört få tillfällen som han beter sig galet eller oförutsägbart.
  
Det betyder inte att han inte har energi och arbetsvilja. Han kan takta lite när han är pigg eller frusta och skaka på huvudet i glädje när vi sträcker ut i galopp längs fälten. Men han kan utan problem vila flera dagar (om jag t.ex. är sjuk eller bortrest), utan att byta personlighet. För att han ska bete sig galet så krävs en längre viloperiod med mycket stillastående. Som till exempel nu i vintras när han hade en hovböld som krävde 14 dagar i sjukhage... Då var han lite smågalen att starta igång... Men det tog en vecka med överskottsenergi, utfall och brallningar, och sen var han som vanligt igen. Hade jag provridit honom i just den veckan hade jag trott att det är en helt annan häst än vad han faktiskt är!
  
Min andra häst är lite knepigare. Han har mer nerv och kan växla mellan att vara lugn och koncentrerad, eller spänd, tittig och rent av explosiv inom samma pass. Där är det ännu viktigare att ha honom ordentligt avrastad innan jag kräver koncentration och arbete. Han kan inte vila mer än 1–2 dagar innan han förvandlas till en eldsprutande drake. Jag måste alltså ha en tydlig plan både för dagen och för veckan för att han ska fungera optimalt.
  
För att jag ska kunna rida ut på honom måste han ha gått ordentligt dagarna innan, och helst ska det inte blåsa alltför mycket. Då kan han bli alldeles galen och kasta sig helt okontrollerat ut i trafiken eller ut i terrängen utan någon som helst koll på vart han sätter fötterna någonstans (jag har gjort det misstaget ett par ggr så jag vet...). Om han av någon anledning måste vila mer än 1–2 dagar så är det bättre att t.ex. longera eller tömköra honom någon eller några dagar innan jag hoppar upp och rider. På det sättet kan jag dränera överskottsenergin och få en lugn och trevlig häst att rida på. Det innebär mindre frustration för oss båda och minskar dessutom risken för onödiga skador.
Detsamma kan gälla om man har en häst som har sadeltvång. När man rider regelbundet brukar tvånget försvinna – men om hästen har vilat kan det komma tillbaka. En liten stund på longerlina innan man hoppar upp tar nästan alltid bort problemet.
  
Så varför skriver jag det här? Jo, jag har märkt att många ryttare med hästar som har mycket energi saknar en plan för hur de ska hantera sina djur. Det är inte helt ovanligt att man antingen blir rädd eller skadad helt i onödan därför att man inte tänker tillräckligt på att hästar är levande varelser och deras temperament och energinivå växlar med dagsformen. Hästar som inte får jobba har en massa energi som behöver göras av med innan de kan koncentrera sig och prestera. Hästar är avlade för att vilja arbeta!
  
Jag börjar ofta min vecka med ett joggingpass. Mycket galopp i lätt sits på volt och fyrkant och sen lite lösgörande arbete i skritt och trav. Om jag har unga hästar i träning eller problemhästar med t.ex. sadeltvång så blir det oftast ett pass i lina, och så sparar jag ridningen till tisdagen. Tisdagen trimmar jag på banan. Onsdag rider jag ut. Torsdag, fredag på banan och sen uteritt/longering/tömkörning eller löshoppning på lördagen (beroende på ålder och utbildningsgrad av häst, väderlek mm). Söndag är vilodag.
  
Om jag tävlat eller tränat så skrittar jag normalt sett ut hästen dagen efter. Om man börjar veckan med att rasta av sin häst så får man oftast en lugnare, mer harmonisk och betydligt trevligare häst att jobba med resten av tiden. Förutom att det skapar mentalt välmående så mår dessutom musklerna bra om de på regelbunden basis (dvs 1–2 ggr i veckan) får tömma sina glykogendepåer. Är man för rädd för att rida ut och galoppera själv så kanske man kan ha en modig medryttare eller ta hjälp av en duktig stallkamrat som kan sitta upp då och då.
  
Det där med sadeltvång är intressant. Många av er tänker nu på hästar som inte gillar när man spänner sadelgjorden och som bockar rakt upp i luften om man spänt för hårt eller snabbt. Det är den vanliga varianten. Men jag har upptäckt att det finns en annan sorts sadeltvång som inte är lika uppenbar och som många ryttare missar. Det här hästarna kan också vara lite känsliga när man spänner sadelgjorden, men det de reagerar mest på är känslan av ryttarens ben mot kroppen. Och istället för att bocka så springer de ifrån "obehaget" som de känner.
De upplevs som överkänsliga och kanske lite bakskygga. Ofta kan de ha lite problem med orolig mage. Precis som vanlig sadelkramp blir problemet starkare om hästen har vilat från ridning ett tag. Hur lång vila som behövs för att problemen ska dyka upp beror på hästen. Det kan vara allt från en dag till en månad och mer. Eftersom många missar att det är sadelkramp det handlar om så vet man inte heller hur man ska hantera problemet, och det är jättelätt att hamna i en ond cirkel där hästen bara blir mer och mer stressad och "dum".
  
Ibland går det förstås inte att rasta av hästen. Det kan bero på en skada som ska rehabiliteras, eller så är det fruset och halt ute och man saknar tillgång till ridhus. Då får man bara göra så gott man kan ändå. Men jag tror att vi hade kunnat få friskare, gladare, säkrare hästar och ryttare om fler tog sig en liten funderare på sin veckoplanering och såg till att fundera mer på dagsformen på sina hästar och gjorde en plan utefter det. Man vill inte fastna i mr Hyde-fasen när man kan ha så mycket roligare med en dr Jekyll i stallet!
  
Ps. Jag förutsätter i den här texten att hästen är frisk och sund, och att den har tillgång till hagvistelse samt en väl balanserad foderstat mm. Eftersom det också är faktorer som kan påverka hästarnas beteende.
  


Läst 48617 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
30
2017

Det regnar, och regnar, och regnar och regnar. Jag är så trött på lera och våta kläder så det finns inte! Mina hagar som normalt sett brukar hålla upp rätt så bra är som stora gyttjebad och hästarna ser ut därefter när de kommer in på kvällen... Suck och stön! Just nu önskar jag att vår spolspilta hade varit färdig! Men jag tröstar mig med att detta blir sista vintern utan spolspilta. I dagsläget spolar jag av leriga hästben vid gaveln på huset. Det fungerar det med. Det är faktiskt mest mammahäst och fölis som är leriga upp till knäna. Inte för att deras hage är värst - men för att de envisas med att stå i det absolut lerigaste hörnet av hagen mesta delen av tiden. Jag förstår inte! Men så är jag ju inte häst heller.... Jag har hur som helst beställt ett lass makadam som vi ska ha dels till att grusa upp ingångarna till hagarna, och dels som dräneringslager när vi ska gjuta den den lilla platta som ska vara utanför den bakre stalldörren (den där vi gjut rampen i förra inlägget). Vi får se om vädergudarna behagar vara med oss till den grad att vi faktiskt kan gjuta den i år. Det får inte vara för blött, men det ska helst inte vara minusgrader heller! Det verkar vara en omöjlig ekvation den här vintern.

Visst blir man glad när hästen ser ut såhär när man plockar in den från hagen?

I helgen hade vi full rulle med vår murare på plats som nääästan hann klart med den allra sista ytterväggen. "Bara" ca 4 rader kvar nu. Det är ca 4 timmars arbete, men att stå och mura tegelvägg 3 meter upp i luften i kyla och regn är ingen höjdare. Så samma sak gäller väl där - vi får se om vädergudarna är på vår sida eller om vi måste vänta till våren.

Inte mycket kvar att mura nu!

Medans Patrik murade så byggde vi stalldörr. Eller en halv stalldörr i alla fall. Den nedre halvan blev mer eller mindre helt klar, medans den övre halvan kräver lite mer tillpassning. Vi har återanvänt en av de stora dörrarna som vi tagit ned tidigare, och håller nu på att tillverka en tvådelad stalldörr i klassisk stil. Det kändes självklart att återanvända det virke som vi hade liggande. Varför slänga bort virke i bra skick? Men det tog lite tid och huvudbru att få bort den diagonala regeln som gick från den ena sidan till den andra, cirka 1½ meter lång. Den var först fastspikad med hundra spik (nåväl, men nästan), och sen fastborrad i ändarna från insidan så man inte kom åt borrhuvudet! Vi fick såga av regeln försiktigt så vi inte skadade träet under, och sen bräcka bort ändbitarna med kofot. Den övre och nedre regeln kunde vi spara som de var. Vi behövde dock fler reglar och fick därför köpa till två nya reglar som ska bilda det ramverk som gör dörren stabil och hållbar. Reglarna ska gå på tvären mot dörrvirket och på diagonalen. Detta gör att dörren inte kommer vrida sig när virket blir blött och sen torkar.

Vi återanvänder också de gamla handsmidade gångjärnen och haspen/handtaget som suttit på den andra dörren. För att kunna hänga dörren på plats och kunna öppna och stänga blev vi också tvunga att ta bort kullerstenen som tidigare utgjort en ramp upp till den gamla dörren. Så småningom får vi förstås göra en ny ramp som passar till den nya dörren, men det blir ett senare projekt. Eftersom gångjärnen är handsmidda och byggnaden är gammal så är det som vanligt ingenting som är rakt och liksidigt. Det betyder att man måste mäta och tillpassa och ändra och flytta och testa igen och igen. Det går inte bara att mäta ut och sen är det klart. Men slutresultatet blir så bra! Eller vad tycker ni? Jag längtar så efter att ha en helt färdig dörr och slippa en massa fladdrande presenningar. Men det blir nog inte den här veckan. Jag ska nämligen till Stockholm och se på dressyren på Friends i helgen. Vi har haft det som en tradition i många år nu. Jag och mamma, och ibland syrran. Det är som en liten julpralin som man kan längta till och se fram emot när det är som allra mörkast.

Och på tal om inspiration så höll jag en liten tömkörnings clinic i måndags på Tågarportens RF. Ett jättetrevligt initiativ från en av mina elever. Hon tänkte att det kunde vara precis vad folk behövde i vintermörkret och det verkar som om hon hade rätt. Jag älskar tömkörning! Det är ett så oerhört bra komplement till ridningen. Jag kommer att fortsätta hålla tömkörningslektioner varannan måndag med start nu på måndag i lilla ridhuset. Det är bara för medlemmarna i föreningen, men för dem som är sugna på att lära sig så är det bara att höra av er så ordnar vi något!

Halvvägs färdigt! Nu ska "bara" den övre halvan tillpassas och så ska vi betsa träet på insidan (utsidan är ju redan målad sen innan. Visst blir det fint?).

Domingo fick agera visningshäst när det var dags för tömkörning.


Läst 57384 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
06
2017

Vårt senaste projekt har varit att gjuta en ramp ut mot baksidan av stallet, mot hagarna till. Här kommer man gå in och ut med hästarna till hagen, vi kommer köra in foder med lastaren och vi kommer eventuellt (i alla fall till en början) köra ut gödsel i skottkärra till den blivande gödselplattan genom den här dörren. Så den här rampen måste uppfylla många krav. Den måste vara tålig nog för att köra med lastare och klara hovtryck från 500-600kg häst. Den får inte vara för brant så det blir alltför jobbigt att köra ut en full kärra gödsel och lutningen ska vara behaglig för hästarna att gå i. Den får inte heller bli för slät så att djur och människor kan halka och slå sig. Och så får den inte ha för låg kant så att det kommer in vatten när det regnar eller snöar ute. Del vill säga kanten på rampen och dörrens nederkant måste överlappa varandra och rampens kant måste vara högre än marknivån på baksidan. Kontrollmät och loda noggrant både en och två ggr så slipper ni få problem med översvämningar i stallet i framtiden!


Här ser ni en skiss över hur det är tänkt att det ska se ut när det är färdigt. Det är kanske lite svårt att se att rampen har en högre kant än plattan på utsidan, men det kommer den att vara för att förhindra översvämiingar i stallet. Men kanten får heller inte vara för hög för då blir den svår att köra över med kärrorna.
  
  
Anledningen till att vi behöver göra en ramp överhuvudtaget är för att marknivån mot innergården skiljer sig avsevärt mot marknivån ut på baksidan av stallet. När man bygger nya byggnader så schaktar man ju alltid bort överflödig jord först så att man får en helt jämn vågrät schakbotten att bygga på. Men sånt brydde man sig inte om på 1800-talet när vår stalllänga byggdes. Med jordgolv som lutar lite så var det ju inte så viktigt. Värre blir det när man har ett gjutet betonggolv som vi har!

Det är en stor ramp! Den är 293cm bred (samma bredd som dörrhålet), den är ca 3m lång och vid den högsta punkten är den nästan 60cm hög. Allt som allt har vi använt nästan 2500kg betong(!!), 6 armeringsjärn, ett armeringsnät och en herrans massa stenbumlingar för att få den färdig. Eller jag ska kanske säga "färdig"... För detta är trots allt arbete bara steg ett för att kunna använda den bakre dörren innan vintern. Steg två blir en mindre gjutning där vi kommer att sätta en metallkant (en så kallad garagekant som består av en 90gradig L-skena med fästjärn som gjuts ned i betongen. Denna har vi köpt på Vallåkra Lantmannaaffär). Och sen blir steg tre att gjuta en mindre platta på utsidan av byggnaden (den kommer att bli ca 3 gånger 3 meter och ha en liten, liten lutning utåt - bort från byggnaden, för att leda bort eventuellt regnvatten). Men det blir vid ett senare tillfälle! Tillbaka till steg ett som var rampen!

Även här har vi jobbat i flera steg. Först skulle en form byggas. Det var inte helt lätt att få till en bra form som skulle kunna vara tillräckligt stabil för att klara så stora betongmassan utan att ge vika. Vi ville ju inte att rampen skulle bukta ut på sidorna eller att de skulle börja läcka ut betong nånstans halvvägs in i gjutningen. Formen fick därför förstärkas med reglar både kors och tvärs och sen fästas stabilt i golvet. Vi var väldigt noga och mätte vinklar och lodade med vattenpasset för att få allting rakt och stabilt. På insidan av rampen gjorde vi en "skena" av två reglar som löpte ned på var sida i den lutning som vi bestämt att vi ville ha på vår ramp. Längs den skenen kunde vi sen dra en regel så att rampen blev jämn hela vägen utan gropar eller bulor.

När formen var färdig var det dags att börja gjuta - nästan! Först tvättade vi en stor mängd stenbumlingar från vår stenhög som vi haft på baksidan sedan vi grävde ut jordgolvet i stallet förra hösten. Vi har också borrat ned och böjt till 6st armeringsjärn som ligger som stöd för armeringsnätet. Under järnen har vi sen lagt stenbumlingar som stöttar och förstärker rampen. Få material är så tåliga som vanlig hederlig natursten! Sen var det dags att börja gjuta!

Vi gjöt rampen i tre omgångar. Detta på grund av att den är så stor och hög så efter ett tag, när betongen börjar flyta ut så är det omöjligt att bygga tillräckligt på höjden längst in. Man kommer helt enkelt inte åt. Då är det bättre att ta det i flera steg och låta betongen stelna emellanåt så man kan gå på den, och på det sättet bygga upp höjden. Armeringsnätet la vi på plats i andra gjutningen. Man ska tänka på att inte släta till betongen emellan (förens i sista gjutningen då förstås). Den ska vara så grov som möjligt i ytan så att betongen fäster in ordentligt. Är den för slät kan man ruffa upp den med en metallkratta innan den stelnat helt.

När vi lagt sista lagret betong drog vi med vår regel upp och ned längs skenan för att få rampen så jämn som bara möjligt. Vi använda vattenpasset och lodade ett par gånger innan vi var nöjda med resultatet. Sen var det bara att släcka och gå in och hoppas på att det inte skulle vara alltför många nyfikna katter som varit framme och trampat i betongen under natten.... Det var det inte som tur var. Bara några små, små tassavtryck i ena kanten, och de syns bara från en viss vinkel. Det tycker jag bara är charmigt! Eller vad tycker ni?

Följ oss gärna på Facebook för fler vardagsuppdateringar!

Redo för att börja gjuta!

Första omgången sten och betong på plats. Vi lägger stenen så att den stöttar armeringsjärnen.

Första lagret på torkning!

Andra lagret på torkning! Nu har vi även lagt i armeringsnätet.

Sista gjutningen på G!

Nästan färdigt!

Färdigt!


Läst 58045 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
30
2017

Så nu kommer äntligen det där inlägget om panelen! Det var ett par veckor sen nu, men jag har inte hunnit med riktigt. För att ni ska komma i rätt stämning så får vi gå lite bakåt i tiden. Ni minns att vi har tagit bort en stor dörr mot innergården? Vi anlitade en murare som murade upp en vägg och satta in ett gjutjärnsfönster som vi köpt in. Men ovanför muren så var det nu ett stort hål! Och där ska det ju vara faluröd panel! Som på resten av byggnaden.

Såhär såg det ut när vi började.

Att sätta panel är egentligen relativt enkelt (att bygga i trä ÄR relativt enkelt, i alla fall jämfört med att gjuta och mura. Att jobba med betong är dels sååå mycket tyngre och sen kan man inte göra om på samma sätt som när man jobbar med trä. Virke är dessutom relativt billigt så blir det helt och hållet åt skogen fel, så kan man faktiskt köpa en ny bräda och börja om. Det kan man inte riktigt om det blir fel när man gjuter...). Men det tog ändå lite tid att sätta upp den, mest eftersom vi var tvungna att klättra på stege rätt högt upp och så var vi tvungna att såga ut för där takbjälkarna stack ut. Så varje bräda fick sågas individuellt på plats. Och så var vi tvugna att flytta på en elkabel som var dragen på utsidan av panelen av någon outgrundlig anleding. Då är det inte så dumt att ha en svärfar som är elektriker. Nu är kabeln dragen längs takfoten istället - vilket är mycket mer logiskt. Så småningom ska hela elcentralen flyttas och dras om, men det ligger lite längre fram i planeringen. 

Vår panel är en så kallad lockpanel. Den består av en basbräda och ett "lock". Basen är lite bredare på 17cm och locket något smalare på 12cm. Basbräderna sätts upp med ett fast mellanrum och sen sätts locken ovanpå så att de täcker kanterna på basen. På den här wikipediasidan hittar ni några fler exempel på panel. Det viktiga är att de alltid går omlott så att det blir ordentligt tätt och inte regnar eller blåser in! Sätter man panel på t.ex. en husvägg måste man också sätta en spaltbräda så att det blir en luftspalt mellan väggen och panelen. Men det problemet hade inte vi! Det är ju helt öppet bakom panelen. Den nedre kanten sågas snett utåt i en så kallad "droppkant" eller "droppnäsa". Det är för att vattnet ska droppa av brädan och inte stanna kvar och krypa in i virket underifrån. På den här sidan tyckte jag det fanns en rätt bra beskrivning hur man sätter panel.

Innan vi satte upp bröderna fick vi dem sågade i rätt längd och med droppkant nedtill på brädgården. Vi köpte alla basbräderna på Vallåkra Lantmannaaffär. Jag tycket det är trevligt att handla lokalt och de bjuder alltid på ett leende och kommer gärna med goda råd om man ber om det. Till våra lock använde vi panelbrädor som vi fick gratis av en vän som köpt för mycket virke förra året. Innan vi kunde sätta upp dem så skulle de grundas och målas. Vi tog med en brädbit till Vallåkra och fick hjälp att välja en färg som låg så nära originalet som bara möjligt. Färgen vi valde heter "stugröd" och kommer från Nordsjö färg. Visst låter det fint?

Hela familjen hjälpte till! Mamma och pappa målande bräder. Jag och Jörgen tog ned den gamla "halvpanelen". Svärmor, svärfar och Jörgen satte upp den nya panelen. Det blev så fint! Visst ser det ut som om det alltid sett ut såhär?

I helgen har Jörgen varit i Cannes med jobbet så det har inte byggts något här hemma. Istället jobbade vi itorsdagskväll då vi gjorde färdigt den första och största etappen på rampen som ska gå ut till baksidan från stallet! Mer om det i nästa inlägg. 

PS. I fredags var vi på 90 dygnskontroll med Princessan och hon är fortfarande dräktig med Totilas! Beräknas föla runt den 13/6! Och så har jag äntligen uppdaterat vår hemsida! Kolla in resultatet på www.horseandhuman.com. 

Här har vi dragit om elkabeln och fått ned den gamla "halvpanelen"

Nästan halvvägs där!

Och en bild innifrån. Skönt att få en tät byggnad innan de värsta vinterstormarna.

Färdigt! Visst blev det snyggt?!


Läst 48567 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
22
2017

Hej på er! Det har varit en strulig vecka här på gården. Lagen om alltings jävlighet verkar gälla just nu.

Det började nog förra tisdagen när jag bara skulle gå upp och ta en dusch innan middagen, och upptäckte att det inte fanns något vatten. Jahopp... Vi konstaterade att propparna gått, och försökte byta. Men de small innan vi ens hade fått i alla tre nya. Gick ned i källaren för att se om det fanns något att göra där, men nej. Istället fick jag sticka iväg till butiken och köpa några flaskor bordsvatten, så vi åtminstone skulle kunna borsta tänderna och blaska av oss lite. Eftersom hästarnas vatten går på samma pump som vårt, så fick vi lov att lösa det genom att gå ut i hagarna i kolmörkret och bära in vattenhinkarna i boxarna.

Sen spenderade jag halva onsdagen med att försöka hitta en elektriker (jag tror jag fick ringa typ 30 samtal innan jag till slut hittade en som kunde komma!), och andra halvan med att samla regnvatten i hinkar så att hästarna skulle ha vatten ifall vi inte skulle få igång pumpen. Så på det viset var det ju tur i oturen att det regnade. Både ösregnet och stormvarningen matchade mitt humör rätt bra den dagen.... Vi fick igång vattnet igen på torsdagsmorgon. Så slutet gott allting gott.

Men om det råder vattenbrist inne i huset så gäller raka motsatsen utanför! Det har regnat, och regnat och sen regnat lite till! Jag har fått flytta upp mammahäst och föl från sommarhagen för det står typ fem centimeter vatten över hela hagen. Det känns ju lite deppigt att det redan börjar bli geggigt i hagarna, och det är bara september! Jag vill inte tänka på hur det kommer se ut i mars... Ingångarna som jag grusade förra året håller sig i alla fall fina. Fortsätter det såhär får jag beställa mer grus till hagarna i vinter. Det är främst längst staketen som det blir lite upptrampat.

Hur som helst... I helgen skulle vi fortsätta bila bort sockeln vid nya stalldörren så vi kan sätta upp fodret och göra en ny dörr när mina föräldrar kommer i nästa vecka. Men det är tungt och tidskrävande och istället för att bli färdiga så vaknade min man med nackspärr på söndagen och kunde inte göra nånting. Om det var bilandet som gjorde det, eller om det var när han lyfte åkgräsklipparen som han kört fast med på lördagkvällen förtäljer inte historien, men bilandet fick i alla fall vänta. Förhoppningsvis kan vi göra lite nu i helgen istället.

Och som inte det vore nog med elände så har min stackars Domingo gått och blivit sjuk. Jättekonstigt tycker jag för jag har inte varit ute i många stall förra veckan, och ingen av dem har någon häst som insjuknat. Bara min stackare. Första två dagarna hade han hög feber och åt dåligt. När den gick ned och jag trodde att "faran" var över så fick han istället lymfangit! Tur i oturen är att alla de andra hästarna hållit sig friska, så det verkar inte vara särskilt smittsamt. Jag har förstås kontaktat alla hästägare som jag varit i kontakt med så att de kan hålla ett extra öga på sina hästar närmsta veckan. Men min veterinär klassar det som en vanlig förkylning och vi har ingen speciell karantän eller så.

Jag tänker att vi har haft otur för ett helt år framåt, så nu kan det ju bara bli bättre! Jag återkommer med rapport nästa vecka så får vi se om det stämmer!

Jörgen bilar på innan nackspärren slog till.


Läst 44280 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
26
2017

Hösten har rivstartat här på gården, och som ni märker är det som vanligt bloggen som har fått stå tillbaka lite. Det har varit 40-års fest, fölvisningar, sadelprovning och så förstås byggprojekt.

Det här med att renovera en gammal byggnad har både för och nackdelar. En fördel är till exempel att man har tak över huvudet redan från början. En annan fördel är att man kommer undan lite billigare än om man ska bygga helt från grunden. Priset beror dock väldigt mycket på om man gör arbetet själv eller anlitar hjälp. Anlitar man bygghjälp blir det antagligen ungefär samma pris i slutändan - för det man inte får glömma bort när man har med en gammal byggnad att göra det är att man måste behandla byggnaden med varsamhet och respekt! Man kan inte riva och slita hur som helst för då riskerar man att försvaga byggnaden. Ni som följer bloggen vet att detta är ett dilemma som vi ställts inför ett flertal gånger under resans gång. Vi har fått omvärdera, tänka om, tänka till och tänka nytt - både en och två gånger när byggnaden har bjudit på några oväntade överraskningar.

Vi har några "små" förändringar, förstärkningar och förbättringar kvar i byggnadens fasad och konstruktion innan vi är redo att faktiskt börja med inredningen. Bland annat har vi två stycken stora dörrhål i fasaden som ska muras igen, så att vi kan inreda med två boxrader längs med byggnadens långsidor. Vi bestämde oss rätt så tidigt i våras för att vi skulle ta hjälp med detta. Förra sommaren murade vi igen ett stort dörrhål så vi vet hur lång tid det tar och hur tungt det är... Så det var inget särskilt svårt beslut att lägga ut det på entreprenad, annars hade vi fått lägga hela sommaren bara på att mura vägg! Men innan muraren kunde komma så var vi tvungna att lösa flera stycken konstruktionsproblem!

Dörren, eller rättare sagt dörrfodret som ska tas bort fungerar nämligen också som stödpelare till en av takstöttorna/takstolarna. Hade man bara tagit bort den hade hela taket kunnat rasa in! Detta har gett oss mycket huvudbry under sommaren, men till slut kom vi på en tillfredställande lösning. Det känns som om jag skulle behövt en animerad instruktionsfilmer för att kunna förklara exakt vad det är vi gjort och varför, det är för svårt att bara beskriva i text. Men till er som eventuellt står i samma situation som oss vill jag bara säga tänk er för noga innan ni gör några förändringar i byggnadens konstruktion! Det kan om man har otur verkligen bli fel. Ta hjälp av en byggnadsingenjör om ni är osäkra. Här hemma har vi ju lyxen att ha både arkitektkompetens, elektriker och byggnadskompetens inom familjen.

Imorgon är det dags! Då ska vi ta bort dörren (som är ca 3 meter hög och 4 meter bred),och sen såga av och ta ned dörrfodret. Och på måndagmorgon kommer muraren! Han ska sen jobba med att mura upp vägg(arna) i ca två veckor. Vi kommer att lägga ut bilder på de dagliga framstegen på vår facebooksida Örstorps Gård AB. Välkomna att följa oss där!


Läst 38835 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
03
2017

Vårt senaste projekt är att flytta en av dörrarna mot innergården. Den ska flyttas ca 1 m till vänster... Det kan tyckas som onödigt arbete, och tro mig! Vi har förstås funderat på om det verkligen ska vara nödvändigt. Men hade vi valt att ha den kvar på sin ursprungliga position hade den första boxen på höger sida blivit så pass liten att vi bara kunnat ha hästar med en mankhöjd på max 170 cm (och inga dräktiga ston med föl). Nu får den i stället fullt mått så vi kan ha alla storlekar på hästar i den och även ston med föl om det skulle behövas. 
  
Tanken med att ha en "ensam" box på det sättet är att den ska kunna fungera som hingstbox (om det nu skulle bli så att vi har en hingst i stallet), eller som isoleringsbox om vi får en sjuk häst där smittorisk förekommer. I den här länken hittar du alla mått från Jordbruksverket. Vi började förra fredagen och kommer att bli klara med murningen under morgondagen (fredag igen). Så det har tagit en vecka. Om man tänker på att vi sen förhoppningsvis ska bo här och nyttja vårt stall i många, många år framöver så är det definitivt värt det! Även om det just nu (när allting händer på en gång – fölvisningar, dräktighetskollar, stallbygge, 40-års fest för min man där vi ska ha hela huset fullt av övernattningsgäster o.s.v.) känns som mycket tid.


Jag har publicerat den tidigare, men här kommer en påminnelse över hur planlösningen på vårt stall kommer bli.
  
Nåväl.. Här kommer en liten beskrivning av det arbete som vi gjort hittills.
  
Första steget innan man tar bort något är att se till att alla konstruktioner runtomkring är stabila så att man inte får med sig en vägg på köpet när man börjar riva. I vårt fall innebar det att vi fick stötta upp den bärande bjälken ovanför dörren, som var skarvad precis mitt i vår nya öppning. Det gjorde vi genom att bulta fast en stödbalk ovanför den gamla balken, som med god marginal gick över både den nya och den gamla öppningen. Vi har också köpt två stämpar (ja, det heter så). En stämp är en sådan där tillfällig pelare, vanligtvis i metall, som man använder på byggen för att stötta upp saker innan de är riktigt klara. De är höj och sänkbara och därför lätta att montera där man behöver tillfällig stöttning (ni ser de gula stolparna = stämparna i bakgrunden på bilderna).
De kostar bara ett par hundralappar att köpa så har man ett större projekt är det definitivt en god investering, annars finns de att hyra också. När vi väl var säkra på att stallet inte skulle rasa var det "bara" att lyfta bort dörrarna och bräcka bort de gamla fodren.
  
Steg nummer två var att börja ta bort tegel på vänster sida dit dörren ska flyttas. Detta gjordes med borrmaskin, stämjärn och vinkelslip. Det finns ett videoklipp på vår Facebooksida! Nästa steg blev att göra en jämn kant genom att kapa tegelstenarna med vinkelslip. Längs kanten kommer vi sen att lägga putsbruk och sätta upp det nya dörrfodret som dörren ska fästa i.
  
Efter det började arbetet med att fixa till sockeln på höger sida. För att få samma utseende som på resten av sockeln blev vi tvungna att bila bort en bit av betongen (även här fick vinkelslipen jobba. Den är just nu vår bästa vän...), så att vi kunde lägga en tegelkant och gjuta en jämn sockel undertill. Vi hade hoppats hinna gjuta redan på söndagen, men regnet satte stopp för de planerna (det har regnat galet mycket den senaste veckan! Bara idag har vi fått en 15-20mm!).
  
I stället fick vi göra form och gjuta i måndags, och i tisdags (när gjutningen fått torka ett dygn), kunde vi börja mura. Det är min man och svärmor som stått för murningen den här gången. Vi har bara sex rader kvar nu, så det borde bli färdigt under förmiddagen imorgon. Det är alla dom där små detaljerna som tar sån tid. Men vi kämpar på och sakta men säkert tar stallet form!
   
Jag är jätteglad över all den positiva responsen som vi fått på vår fina Rex! Tusen tack alla ni! Och så sent som i tisdags konstaterades Prinsessan dräktig med Totilas på 17 dygn! Så spännande! Ni kan inte ana hur skönt det kändes att få det beskedet med tanke på hur sent in på säsongen vi är nu. Vårt andra sto som seminerats med San Amour ska kollas på söndag, men hade för 17 dagar sedan en kraftig infektion så jag känner mig inte alltför hoppfull just nu... Håll tummarna för att jag har fel! 


Läst 44452 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
26
2017

Hej på er! Veckans projekt är att laga betonggolv. Man kan säga att golvet i nya stallet består av tre delar. En gammal del som är platsgjuten, närmast det som ska bli sadelkammaren. Sen kommer en del där man har lagt stora betong ”plattor” eller fundament. Det är alltså inte sådana plattor som man lägger i trädgården, utan dessa är ca en dryg kvadratmeter stora och kanske 15-20cm höga, med armering och allt. Mellan dessa är det skarvat med vanlig betong. Och så sist men inte minst den nya delen som vi gjöt med fiberbetong från Betongfabriken i Glumslöv. Det är i den mittersta delen som vi håller på just nu där delar av betongen har smulats sönder och eroderat under årens lopp, och exponerat armeringsjärn som börjat rosta och gjort det hela ännu värre. Rosten gör nämligen att betongen luckras upp och faller sönder snabbare.

När man har ett litet hål eller grop i betongen är det svårt att få den nya betongen att fästa ordentligt. Man måste göra hålet större! Min duktiga man har med hjälp av svärfar ägnat flera dagar åt att bila upp betong och ta bort gamla rostiga armeringsjärn. All rost måste bort!! Till det använder vi en vinkelslip och en slagborr med stämjärn – modell större. När all rost är borta har vi sprayat resterande armering med zinkspray – för att hindra framtida rostangrepp. Sen är det ”bara” att blanda ny betong och slabba i. Vi använder speciell lagningsbetong som fäster bättre och kan läggas tunnare (så tunt som 2cm om nödvändigt) än vanlig betong. Denna finns att köpa på din vanliga bygghandel.

Vi har gjort klart alla de stora hålen och har nu bara några småskvättar kvar. Det borde bli klart under dagan! Nästa projekt blir att flytta en av ytterdörrarna mot innergården. Och sen ska det börja muras boxar med skalblocken från Ottossons Cementvaror! Ett litet steg närmre mitt drömstall!

Fler bilder och dagliga framsteg hittar du på vår facebooksida Örstorp Gård AB! Följ oss gärna där.

  


Läst 35935 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
25
2017

Nu är det en dryg vecka sen vi fick gjutet vårt stallgolv i fiberbetong. Fram tills i lördags (4 dagar) vattnade vi med slang och höll vi det blött/fuktigt. Men nu är det torrt och hårt och jag kan gå på det och köra skottkärran på det och dansa schottis om jag skulle vilja (jag måste bara lära mig att dansa schottis först). Det känns HELT MAGISKT! Jag kan inte riktigt beskriva hur glad man kan vara över lite betong. Men väldigt, väldigt, väldigt glad! Stort tack igen till Betongfabriken i Glumslöv för ert tålamod och proffsiga bemötande.

Nu är det hög tid att fundera på nästa steg i bygget! Jag håller fortfarande på att ta in offerter och komplettera vår ansökan till Jordbruksverket. Det är sjukt mycket jobb, och det ska vara klart på onsdag så jag får lägga in en extra växel och spurta lite om jag ska hinna färdigt. Samtidigt försöker jag rodda ihop det med betäckningar, elever bokföring och fölvak m.m. Vi väntar fortfarande på Prinsessans föl! Hon är inne på dygn 353 och mer eller mindre sprickfärdig! Mjölken är vit, bäckenbanden slappa, hon har haft förvärkar i flera dagar och fölisen dansar rumba i magen. Om den inte kommer innan helgen ska jag äta upp min hatt!

På söndag är det dags för kurs med sjukgymnast Lena Gunnarsson/Equestrian Fysio som ni har kunnat läsa om tidigare här på Hippson. Lena håller bland annat sitskurser för blivande instruktörer på Strömsholm och Wången, och nu kommer hon till oss! Det finns fortfarande ett par platser kvar så passa på att knipa en! Mer information och anmälan hittar du på denna länk. Välkomna till oss!

I övrigt ska vi försöka passa på att njuta lite av långhelgen och av det fina sommarvädret som vi haft/har i Skåne just nu! Trevlig Kristihimmelsfärd på er så hörs vi snart igen (förhoppningsvis med fölnyheter)! 


Jag och Ferdinand njuter av utsikten över böljande rapsfält! Skåne när det är som allra bäst!


Läst 45935 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
17
2017

Ibland går det väldigt, väldigt långsamt när man bygger - men ibland går det fort som bara den! Jag ringde ju till Betongfabriken i måndags vid lunchtid för att boka tid för att gjuta vårt stallgolv. Jag hade hoppats på att dom skulle ha tid i början av nästa vecka, men det hade dom ju inte. Däremot hade han fått en avbokning igår, tisdag, vid lunchtid (dvs dagen efter!), om det kunde passa?!

Oj, oj! Plötsligt gällde det att tänka snabbt. Kolla med mannen och svärfar. Jodå, de kunde komma ifrån. Vad behöver vi hinna göra innan gjutning? Bara att täcka över avloppsrännorna med plast. Det fixar vi! Vad behöver vi för redskap? En google sökning och ett nytt samtal till Betongfabriken visar att allt vi behöver är en sloda (jo, det heter faktiskt så...). Ofta kan man behöva en vibratorstav också, men med den sorts betong vi valt på rekommendation av David på Betongfabriken så klarar vi oss utan.

Jag har fått massor av bra hjälp av Betongfabrikens kunniga och trevliga personal. Det första samtalet till dem tror jag att jag gjorde nån gång i slutet av förra sommaren. Sen dess har det varit komplikationer, vinter och livet som liksom har kommit i vägen och dragit ut på tiden. Och under den här tiden har jag ringt flertalet samtalet och frågat om allt möjligt från placering av avlopp till storlek på makadamet... Och det var Betongfabriken själva som tipsade mig om fiberbetong! Fiberbetong är precis som namnet antyder betong berikad med tunna fiber av antingen plast eller metall. De fungerar som armering och du slipper lägga och binda armeringsnät - ett arbete som är både tidskrävande, tungt och dyrt! Fiberbetongen kan man pumpa ut direkt ovanpå makadamet! Den är lite dyrare än "vanlig" betong, men den kostnaden tjänar man in på att man slipper betala för armeringsnät. Tänk på bara ett det ska vara plastfiber (inte metall) i djurstall eftersom allt materiel som kan vara strömförande måste jordas, och det är helt omöjligt att jorda varje enskild liten fiber.

Det tog drygt två timmar och sen var all betong på plats! Vi har ett golv!!! De närmsta 4-5 dagarna är det viktigt att hålla betongen fuktig. Det kan man göra antingen genom att vattna den rikligt och regelbundet. Eller så vattnar man och täcker med plast, som sen får ligga på och hålla fukten innanför. Det senare är antagligen det bästa alternativet, men eftersom det blev lite hastigt påkommet så hann vi inte skaffa fram tillräckligt med plast (det är trots allt 141 kvadratmeter golv som just har gjutits). Så vi får vattna regelbundet istället. Om betongen torkar för snabbt kan det bli små microsprickor på ytan. Enligt betongfabriken är det mest ett skönhetsfel, det påverkar inte hållfastheten, men det kan ju bli tråkigt med sprickor just i ett stall som är en relativt smutsig miljö. Det samlar lätt på sig skit i sprickor och vrår...

På den här länken hittar du bra information från jordbruksverket om du går i tankar om att gjuta golv. Och vill ni komma i kontakt med Betongfabriken på klickar ni här.

Jag funderade länge och väl innan jag bestämde mig för att betonggolv är det bästa alternativet för oss. En stenlagd gång med marksten är ju bara så himla snyggt - men hur praktiskt är det när det ramlar ned halm och damm i de små microspringor som alltid blir? Spångång tycker jag blir för mycket jobb. Det måste fyllas på och mockas, och blir lätt dammigt. Gummisten upplever jag som mer svårsopat än betonggolv, och mitt stall ska vara lättjobbat! Det är tungt nog att jobba med hästar och bo på gård som det är ändå... Och i slutändan är betonggolv det mest prisvärda, slitstarka och mest lättjobbade alternativet. Speciellt för oss eftersom vi redan har betonggolv i mer än halv stallet. Så skulle vi valt något annat alternativ så hade vi blivit tvunga att lägga nytt golv ovanpå det gamla betonggolvet, och det hade ju blivit både dyrt och tidskrävande. Istället är planen att ha en gummimatta i stallgången (inte i boxarna), som gör att den blir halkfri och tyst att gå på. Det tror jag blir jättebra! 

Här kommer betongen!

Kan ni förstå det??! Vi har ett golv! Visst blev det fint? Mitt undermedvetna gick och sjöng "Segern är vår, segern är vår! Vi har vunnit segern är vår!" hela resterande av gårdagen. Ett bildspel från hela gjutningen hittar ni på vår facebooksida Örstorp Gård AB.


Läst 63508 ggr Kommentarer Kommentera



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Populära taggar



Arkiv