Nu var det tydligen min tur att vara sjuk. Jag har känt det ett tag nu. Min man har ju varit sjuk i säkert 10 dagar (och han är aldrig sjuk!). Så det är ju mer eller mindre ett mirakel att jag klarat mig så länge. Men nu tog alltså bensinen slut och jag har haft hög feber och ont i halsen, och som inte det vore nog så har jag också haft yrsel och kräkningar och ont i magen. Ja, ni hör ju!!! Det är jättesynd om mig! Jag fick pallra mig iväg till läkaren och har fått medicin som ska göra mig frisk igen och order om att dricka mer så jag får upp mitt blodtryck igen och slutar svimma varje gång jag rör mig. Så det ska nog bli bra.

Sämsta möjliga tajmingen känns det som! Prinsessan som snart ska föla och allt annat som ska hinnas med, men det löser sig. Min man är som vanligt min hjälte och räddare i nöden och tar hand om djuren på ett alldeles ypperligt sett så jag kan slappna av och bli frisk.

Men det var inte alls det jag hade tänkt skriva om! Jag har ju länge lovat att det ska komma ett inlägg om det här med sitsträning och mina tankar om det. Och nu kan jag avslöja ett helt nytt samarbete med Equestrian Fysio och sjukgymnast Lena Gunnarsson som kommer att hålla en av sina VBR-kurser steg 1 hos oss under våren den 28/5! Dem av er som är trogna Hippson-läsare har kunnat läsa om Lena och hennes utbildningar bland annat i senaste numret av papperstidningen. VBR står för Vertikal Balanserad Ridning, och handlar helt enkelt om att hitta sin optimala balans på hästryggen. Kursen riktar sig främst mot instruktörer eller dig som håller lektioner för andra, men alla som vill förbättra sin sits är välkomna! Vi får lära oss hur det ska se ut och vad som är rätt, samtidigt som Lena med stöd av ny forskning river ned några gamla myter om sitsen och vad som händer i kroppen vid ridning, samt hur man "felsöker" ett ekipage för att hitta orsak och verkan och vad som behöver förbättras. Vill man kan man sen läsa vidare med steg 2 och 3, där kunskapen fördjupas. Jag hoppas att detta ska bli början på ett långt samarbete! Jag och Ferdinand kommer att agera demo-ekipage. Lite nervöst förstås att blotta sina svagheter inför en massa främmande människor, men tänk vilken supersits jag kommer få! Och så kommer jag förstås få en massa nya verktyg att använda på mina elever!

Att jobba med sig själv kan vara rätt jobbigt, för de innebär att man måste ta ansvar när det blir fel och inte kan skylla ifrån sig på något. Men det är det ända sättet att bli bättre! Jag tycker att det är vårt ansvar som ryttare att bli så bekväma och välbalanserade som vi bara kan för hästen att bära på. Vägen dit kan dock vara både obekväm och obalanserad och inte minst frustrerande när man försöker skapa nya vanor. Sitter vi snett eller fel så kommer hästen också belasta sig snett och "fel", till exempel genom att låsa sin ryggrad och bli framtung. Om din sits låser hästen ryggrad så kan du dra i tyglarna hur mycket du vill - hästen kommer ändå inte kunna trampa under sig och göra balanserade halvhalter. Eller om din sits säger åt hästen att gå till höger - då blir det väldigt svårt att flytta hästen till vänster. Så det handlar också om att kunna kommunicera med sin häst på ett effektivt och tydligt vis.Det här låter kanske självklart, men det är ett betydligt vanligare problem än man tror. När hästen inte gör som du hade tänkt dig måste man börja med att fråga sig själv om man verkligen ger rätt hjälper? Eller om man hindrar hästen på något vis. Ofta är svaret ja.... Genom att aktivt jobba med sin sits så kan man förbättra sin ridning avsevärt och på relativt kort tid. Men det gäller att verkligen hitta roten till problemet. Det är bra att ha tillgång till speglar och/eller någon som filmar, och så förstås en bra instruktör! Det är A och O. Med det sagt så är det precis lika viktigt att inte vara rädd för att misslyckas. Man måste få lov att göra fel på vägen innan man kan göra rätt. Och det gäller även din häst. Man får inte bli arg när hästen gör fel. Att göra misstag är en naturlig del av att utvecklas.

Att jobba med sin sits är något som alla ryttare har nytta av! Oavsett om du är nybörjare eller proffs. Oavsett om du är dressyr- eller hoppryttare, eller håller på med någon annan gren/inriktning! Så jag är verkligen så glad över detta samarbetet! Det är precis så jag vill jobba här på gården i framtiden! När jag utbildade mig till massageterapeut för drygt 10 år sedan drömde jag om att en dag kunna ha en träningsanläggning där vi skulle utbilda dressyrhästar, och självklart ha alla de senaste/bästa möjligheterna för träning av hästarna. På min drömanläggning fanns det också ett gym, en swimmingpool (helt enkelt för att jag älskar att simma), och en träningssal där vi skulle kunna träna yoga och pilates. Min lilla gård kanske inte kommer kunna uppfylla alla de kriterierna, men jag ska göra mitt allra bästa för att komma så nära drömmen som jag bara kan! Men först ska jag bli helt frisk och kry så jag orkar jobba med mina underbara djur igen, för nu är jag förbaskat trött på att ligga i soffan!

Här hjälper Lena mig med min sitsanalys. Som ni ser så tappar jag min "vänster-midja" litegranna, vilket förklarar kurvan som blir mellan bröstrygg och ländrygg när jag lyfter armen. Tidigare har jag trott att jag generellt sett är svagare i min vänstersida. Men det visar sig att mina svaga punkter är höger höft, vänster midja och höger axel. Och det blir förstås väldigt mycket lättare att korrigera och förbättra sin sits när man vet var problemen faktiskt sitter!

Hej på er! Snart är det påsk och livet snurrar på! Det känns som att varje gång jag lyckas stryka en punkt på min att-göra-lista, så har det tillkommit tre nya! Vi ligger lite efter i byggplaneringen. Min man har som sagt varit sjuk, så jag har haft fullt upp med att rodda med vardagen. Nästa steg är att tillpassa frigolitblocken som ska ligga som isolering under tvättrum/förråd/foderkammare. Vi kommer att få skära ut och pussla lite runt avloppsrören, och det kommer nog ta en eller två dagar i anspråk. Men jag ska också förbereda stallet inför Prinsessans fölning. Det är bara en månad kvar nu! Jag tänkte mocka ut boxen och tvätta väggar och golv med Virkon, och sen lägga ny bädd. Vi kommer också sätta upp en extra ribba mellan boxarna så att hon får lite mer privacy. Vanligtvis tycker jag att det är trevligt att hästarna kan nosa lite på varandra. Men ston med föl kan bli riktigt bitchiga, och jag misstänker att miss Princess tillhör den kategorin... I värsta fall kan fölet komma till skada när stoet gör utfall mot sin boxgranne, så vi tar det säkra före det osäkra! Jag har lämnat in träckprov för analys, så hagarna ska mockas noggrant (och sen ska de från och med nu mockas en gång i veckan fram tills det är så pass kallt att maskarna vilar, det brukar passande nog sammanfalla med att hagarna blir så kladdiga att det är svårt att köra en skottkärra i dem...).

Ikväll kommer mina föräldrar och min syster på besök, men bara en snabbis torsdag-måndag. Min man är bara ledig fredag-måndag så vi hinner nog inte med så mycket mer än att just fira påsk, och kanske någon enstaka utflykt. Det är ju hingstvisning på Gränsbo Stuteri, och så har en vän som byggt ridhus/stall utanför Helsingborg öppet hus. Det som kommer vara kvar att göra innan vi kan gjuta golvet är ju att padda makadamet. Det råder delade meningar om man ska padda eller inte, men vår betongleverantör tycker att man ska göra det för att det annars försvinner mycket betong ned i makadamet. Så vi paddar för att få en jämn/slät yta. Det får inte vara en för tung padda för då plöjer den bara spår ned i makadammet, och den ska inte vibrera för då kan stenarna spricka och det uppstår en massa småpartiklar vilket försämrar dess fuktavledande egenskaper. Jag tänkte fråga vilken de rekommenderar på maskinstationen. Vi har hyrt från Norrvidinge tidigare. Du brukar ligga bra i pris och är alltid trevliga att ha att göra med. Men detta måste vi göra på en vardag (om vi nu inte vill betala för en massa extra dagar eftersom vi inte kan lämna tillbaka den på en helg). Så det blir inte gjort till påsken. Jag tror att vi istället ska satsa på att få några småprojekt avklarade. Samla ris till valborgsbålet, mäta ut och bestämma hur bokstäverna på ridbanan ska se ut, sy stolsdynor till matsalen och kanske kuddar till vardagsrummet, rensa ogräs på gårdsplanen och lite sådant smått och gott. Det känns som en rätt lagom ambitionsnivå.

Det ska bli så roligt att träffa min familj igen! Syrran har jag inte sett sedan jul, och knappt pratat med heller för vi är båda så upptagna hela tiden. Jag hoppas på riktigt fint vårväder så vi kan njuta av solen och spendera mycket tid utomhus och i uterummet! Trevlig helg på er!

Våren har anlänt med besked! Inte nog med att sommartiden är här med sin ljusa kvällar! Vi har dessutom haft några helt underbart soliga (och vindstilla) dagar! Jag och hästarna har njutit av härliga ridturer i solen, och jag har mockat i t-shirt!!! Vi har varit på utflykt med Daisy, ätit våfflor på våffeldagen och förstås invigt grillen för säsongen. Det är sådana här dagar som man ska bo på landet! Magiskt!

Dom här små söta påsklijorna planterade vi förra året bredvid ridbanan. Dom blommar för fullt!

Men vi har inte bara slappat. Torsdag och fredag hade min man tagit ledigt från jobbet, och så hade vi svärföräldrarna här på besök, så vi har fått mycket gjort. Svärmor har fortsatt rensa upp bland rishögar och nedfallna träd och döda grenar. Vi har ju en liten remsa skog som avgränsar tomten från betesmarkerna. Som bredast är den ca 90m. Vi har ett par riktigt stora, pampiga träd. Bland annat en kastanj som ser ut att vara 200 år gammal. Som tagen ur en sagobok. Och så har vi massvis med fläder! Fläder är trevligt. Men det växer och förökar sig som ogräs! Och när de växer i skuggan under andra träd så blir grenarna mossbeklädda och sköra, och rötterna ytliga. Så de ramlar omkull för minsta vindpust. Och vi bor ju i Skåne... Så det finns en del att rensa. Det kommer bli en fin brasa till Valborg! Men skämt åsido så är det faktiskt på tok för mycket för att vi ska kunna ta hand om det själva. Vedförrådet är redan fulla och det finns en gräns för hur mycket ris man kan hinna bränna... Så mitt tips är att ta kontakt med ett företag som jobbar med träflis eller spån. Har ni tur så kommer de ut och tar hand om det åt er, iaf om det handlar om lite mängder. Jag har en sån kontakt här, och den håller jag hårt i!

Förutom det så har vi jobbat vidare med avloppet till spolspiltan. Vi fick våra avloppsrännor från GPA Flowsystem AB i onsdags, så mannen och svärfar har jobbat med att koppla ihop dem med röret till avloppsbrunnen som vi la på plats förra helgen. Lutningen på rören ska vara 1%, dvs 1 cm per meter. Om det lutar mer än så, så finns det risk för att vattnet rinner bort för snabbt och inte tar med sig smuts som lera och hästhår ned i avloppet. Och det vill man ju inte. Men man måste tänka på att rör som dras utomhus måste gå på frostfritt djup. Vad som är frostfritt djup varierar beroende på var man bor i landet, så kolla upp vad som gäller i din landsända! Längre än så har vi inte hunnit helt enkelt för att projektledaren (dvs jag) ligger lite efter i planeringsarbetet. Jag måste fortfarande bestämma hur vi ska göra med avloppet från tvättstugan (vår första plan visade sig vara inkomplett, så nu måste jag ta reda på allt om avlopp, trekammarbrunnar, reningsverk, markbäddar mm). Det är ett rätt stort projekt och jag känner mig lite vilsen. Men jag börjar känna mig lite mer hemtam med begreppen. Så nu måste jag "bara" ringa lite samtal och ta in offerter/prisuppgifter m.m. Och sen måste vi skicka in en ansökan till kommunen (eftersom vi så småningom planerar att koppla en toalett till avloppet. Ska man inte koppla på toalett, utan bara ha t.ex. avrinning från tvättmaskin eller handfat och diskmaskin så räcker det med att göra en anmälan om detta - i alla fall i Landskrona!). På den här sidan har jag hittat massor av matnyttig information.

Den här avloppsguiden damp ned i brevlådan som en skänk från ovan i torsdags. Filmen ifråga ser du här!

Nästa punkt på min lista är att göra en planlösning för tvättstugan, så vi vet vart avloppsbrunnarna ska vara. Det kanske låter enkelt, men jag tycker det är svårt. Jag har alltså ett utrymme på ca tre gånger åtta meter, som ska delas in i tre rum - tvätt/torkrum, ett litet förråd och en foderkammare. Men hur långt är en meter liksom? Etthundra centimeter - jag vet. Men hur mycket utrymme behövs mellan tvättmaskin och täckeshängare för att det inte ska kännas trångt? Hur bred ska en hylla vara för att man enkelt ska kunna vika och lägga ett täcke på den och hur mycket plats tar en fodertunna? "Bara" att gå ut i stallet och mäta antar jag, men när ska man hinna med det..?

Sen måste jag fixa övervakning till stallet, det är snart bara en månad kvar till Prinsessans fölning! Magen hoppar runt allt livligare. Skönt att se tycker jag. Hon är inte typen av sto som blir sådär jättetjock, så ibland undrar man ju om det verkligen är en liten fölis därinne. Det känns lite overkligt! Och sen så ska markerna skötas, ogräs rensas, foder inhandlas, ridbanan harvas, hästarna ridas, stallet mockas, samtal ringas och hunden motioneras. Jag ska hålla lektioner, städa huset, gödsla gräsmattan, laga middag, betala räkningar, skriva bloggen osv osv.. Ja, ni vet... Och så ska jag gå ut på ridbanan och bestämma mig för hur stora bokstäver jag vill ha, samt hur vi ska sätta upp dem, och sen vidarbefodra detta till min kära pappa som har lovat att göra bokstavsskyltar till mig i samma stil som stolphattarna som han gjorde förra året. Jag har letat efter bokstäver i metall som vi kan fästa på skyltarna, men jag hittar inga i rätt stil och storlek, så vi kommer att få måla på bokstäverna. Det kommer att bli snyggt! Sen får man kanske räkna med att man får bättra på färger en sisådär vart femte år, men det kan jag leva med. 

Mycket tankeverkstad just nu går åt till min ridning och det där med sitsen. Jag var ju på sitskurs med Lena Gunnarsson på Equestrian Fysio för någon vecka sedan. Hon är leg sjukgymnast, och har specialiserat sig på ryttare och liksidighetsträning/coreträning. För mig är det lite som att komma hem. När jag startade mitt företag som nyutbildad Massageterapeut och Hästmassör år 2004, så hade jag en dröm om att en dag kunna driva ett träningscenter för hästar och ryttare (Horse and Human), där sitsen, coreträning, massage, friskvård och förstås dressyr skulle stå i centrum! På den tiden tror jag att det uppfattades som lite "alternativt" och "flummigt". Men nu känns det som om ridvärlden har kommit ikapp och verkligen förstått hur viktigt det är med en helhetsbild av ekipaget. Du är samma person när du sitter på din häst som du är när du sitter på din kontorsstol! Jag ska inte grotta ner mig mer i det just nu, men jag hoppas hinna skriva ett eller kanske ett par inlägg om min syn på det där med sitsen inom snar framtid. Vi får väl se hur det går... Den här veckan kommer bland annat bjuda på hingstvisningar, ny träningshäst, avlopp, avlopp, avlopp, och så ska jag göra en sitsanalys hos Lena! Spännande!

Må väl och njut av solen!

/Marie

Örstorp Gård AB

Vad är det som gör att livet snurrar på så himla fort just den här årstiden? Jag minns att det var samma sak förra året. Fullt ös - medvetslös liksom... Men jag klagar inte! Det är bara roligt när det händer mycket! Det gäller bara att prioritera... Och bloggen är tyvärr en av de saker som ibland får stå tillbaka lite. Men ni kan alltid följa bygget på vår Facebooksida Örstorp Gård AB, och vill ni följa mig och hästarna så gör ni det på Horse and Human's facebooksida!

Jag ville ju skriva ett inlägg om mina intryck från bruksprovet, men sen dess har jag hunnit vara på sitskurs som satt en massa griller i huvudet på mig (som jag också vill skriva om), och så har vi förstås jobbat vidare med bygget! Min duktiga man har skurit ut en tårtbit ur det befintliga betonggolvet där vår avloppsränna till spolspiltan ska gå. Det kommer bli två spolspiltor som kommer vara 2,5 meter breda. Avloppsrännan från GPA Flowsystem kommer vara 5 meter lång och gå i framkant. Ungefär 0,5 meter av den går in i det redan befintliga betonggolvet. Förutom det så har vi anmält Daisy (vår rottweilertik) till mentalbeskrivning (MH) i början av april. Det är ett måste om man vill kunna ta valpar och registrera dem som renrasiga. Och det vore ju ljuvligt med en kull små rottweilers! Finns det något sötare? Det börjar också närma sig fölningstider. Prinsessans föl är beräknad till den 6 maj! Så spännande! Hon har fått sin sista vaccination mot abortvirus, och nu tittar vi på övervakningslösningar för stallet och fölvakter så att vi ska kunna vaka på bästa sätt. Mina föräldrar kommer hit en vecka innan fölning och stannar en vecka efter för att stötta oss trötta fölvakare i vardagen. Så jag hoppas verkligen att hon håller sig till utsatt leveransdatum och inte går alltför mycket över/under tiden...

Titta så fint det blev! Här ska avloppsrännan inpassas.

Men åter till bruksprovet! Jag var bara där på lördagen för att se testryttarna. Jag satt på SWB-läktaren med hörsnäcka i öronen. Det var min tränare Kerstin Andre som var ansvarig för läktarbedömningen. ASVH ordnar alltid läktarbedömning på Falsterbo/bruksprovet/breeders. Det är förstås främst för uppfödare, men för en väldigt överkomlig peng kan vem som helst få låna en öronsnäcka och vara med. Att lyssna på Kerstin (och speciellt i år då det var ett tyst bruksprov) var som en liten mini-klinik. Väldigt intressant att få ta del av hennes tränade öga och stora erfarenhetsbank. Vi fick njuta av många fina hästar, och dagens stjärna var definitivt Ironman H som också blev bruksprovvinnare i dressyren. Han var dagens mest kompletta hingst. Dragon Welt (som på breeders förra året charmade ingen mindre än Charlotte Dujardin), var testryttarnas favorit. Han fick kanske till och med en lite väl tuff testridning då ingen av testryttarna verkade vilja kliva av... Vill man ha en snäll och positiv avkomma med arbetsvilja deluxe så ska man välja Dragon Welt till sitt sto. Han är dock lite, lite lång i ryggen så har man ett sto med lång rygg ska man kanske välja en annan hingst. Jag förstår inte riktigt poängen med att ha ett tyst bruksprov? Vem som helst kan ju gå in och läsa testryttarnas omdömen och poäng på ASVH nu i efterhand. Så vem är det man skyddar? Eller vill man undvika alltför mycket publik med allt vad det innebär? Om målet var att undvika utomstående spekulationer så har man ju misslyckats. Det är ett problem som aldrig kan lösas genom att man stänger dörrar. Vi måste snarare öppna upp dörrar, och visa att vi kan stå för det vi gör. Om målet är att skydda de unga hingstarna från publik och onödig stress, så får man kanske bygga om hela bruksprovet istället. Varför ska det vara ett publikevenemang? Hingstarna visas ju upp för uppfödarna hemma på sina stationer efter bruksprovet ändå. 

Trots så många fina hästar så var det ingen som jag blev sådär riktigt tokkär i. Den stora behållningen för mig var istället att få njuta av testryttarnas fina ridning, och speciellt då Eva Möller. Även om Theo Hansen förstås inte är precis bortkommen på en hästrygg... Två helt olika ridstilar som passade de olika hästarna olika bra. I allmänhet kan man väl säga att Eva red hästarna lite mjukare, lite mer framåt och snäppet lägre. Theo satte lite mer press, ville ha något kortare ram och ett mer kontrollerat uttryck hos hästarna. Vissa hästar blommade upp under Evas mjuka ridning och andra behövde mer stöd och gick som klockor med Theo i sadeln. Eftersom jag själv tillhör gruppen lite mindre ryttarinnor är det alltid extra trevligt att se en duktig sådan i farten. Det inger alltid hopp om att det går att bli sådär riktigt fantastisk i sadeln, även när man är begåvad med normallånga ben...

Så hur tänker jag då när jag ska välja hingst till mitt sto? Jo, jag vill gärna se att hingsten själv har presterat på tävling och /eller lämnat flertalet avkommor som har det. Det viktigaste är ju inte hur hingsten själv för sig - utan vad han lämnar till sina avkommor! Och hur ska man veta det om man inte sett ett par generationer? Jag använder alltså inte någon av de nyexaminerade hingstarna, även om det ibland är VÄLDIGT lockande! Dom är ju nya och spännande och liksom oförstörda. Samtidigt så måste man som professionell uppfödare välja en hingst som "säljer". Som får folk att tänka Wow! redan på pappret. Och sist men absolut inte minst så måste jag välja en hingst som passar och kompletterar mitt sto! Det är kanske det allra, allra viktigaste. Och så bör man fråga sig för vem det är man avlar. Många uppfödare avlar på sitt eget sto, med målet att själva rida avkomman i lätta och kanske msv-klasser. Kanske ska man då inte välja den mest elektriska och känsligaste av hingstarna? Ett bra psyke och stabila gångarter kommer man mycket längre med! 

Det där sista är inte helt enkelt eftersom vi i dagsläget inte vet om/vilka ston vi kommer ha i år. Vi är fortfarande ute efter att låna ett till två ston till för kommande säsong. Jag har väldigt höga krav på "mina" ston. De ska ha bra stam, och själva presterat bra på unghästtester eller (dressyr)tävling på minst msv nivå. De får gärna haft föl tidigare (inget måste), men inga kända komplikationer. Har du ett sto som passar beskrivningen som du kan tänka dig att låna ut så får du gärna höra av dig till oss på marie@horseandhuman.com!

Prinsessan och Doriz i sommarhagen 2016.

Det händer så mycket nu att jag hinner inte skriva ned allt! Så vi tar en snabb recap! Förra helgen grävde vi klart jordgolvet, sånär som på runt den bakre porten (woop! woop!). Min man har tagit ut några extra semesterdagar nu under mars månad. Det innebär bland annat att han var "ledig" både i tisdags och idag (fredag). Ledig på hästgård betyder att man jobbar - fast hemma. Så i tisdags grävde han med hjälp av svärfar klart det sista i ladan! Det känns som om jag har sagt att "snart har vi grävt färdigt" hur länge som helst nu... Men nu ÄR vi alltså färdiga!!!

Såhär fint var det i tisdagskväll, efter att min man och svärfar grävt ut det sista jordlagren runt den bakre porten (i bild).

Nästa steg är att lägga makadam. Den leveransen kom i onsdags när mina föräldrar fortfarande var här. De var här en snabbis fredag-torsdag och hjälpte bland annat till att vårfixa i trädgården och passa gården när jag var på bruksprovet. Mamma hjälpte också till att ringa runt och ta in offerter på makadam. Makadam är bergkross som är tvättad och sorterad så att de minsta kornen är borta. Man anger storleken som t.ex. 16-22, där den första siffran anger de minsta kornen, och den andra de största i mm. Det var inte helt enkelt att ta reda på vilken storlek vi skulle ha på makadamen. Någon menade att det är bra med grövre så inte fukten klättrar upp underifrån. Någon annan att det inte ska vara för grovt för då försvinner för mycket betong ner i gruset när man gjuter. Vi valde till slut 16-25, dels för att det kändes "lagom" grovt och dels för att vi fick ett mycket bra pris på det från Mark & Transport Skåne AB. Det lönar sig att ringa runt!

Såhär såg det ut idag efter en halv dags arbete med lastaren.

Vi närmar oss det gula sträcket som markerar vart golvet kommer vara! 10cm betong på detta så!

Själv har jag haft fullt upp med att planera avlopp, och ta reda på vad som gäller när man ska anlägga ny trekammarbrunn m.m. Avloppsvatten från t.ex. spolspilta och andra golvbrunnar i stallet kan ledas bort direkt ut i t.ex. en stenkista. Men eftersom vi ska ha tvättmaskin så måste vi ha någon typ av reningsverk. Så därför kollar jag nu upp alternativ. Jag har kollat med miljöförvaltningen vad som gäller för just oss. Det kan skilja mellan olika kommuner.

Jag har också beställt avloppsrännor till spolspiltan! Det blev en modell från GPA Flowsystem AB, utan sandfålla. Den är för industriellt bruk och klarar både hästhovar och tunga maskiner, om vi nu skulle få för oss att köra lastaren i spolspiltan någon gång... Vi kommer att ha rännorna längst fram i spolspiltan, med ett fall bakifrån och fram. Så var spolspiltorna där jag stod med hästarna innan flytten utformade, och det var helt klart den bästa lösningen jag stött på. Så jag kopierar rakt av! Jag har valt bort sandfålla på rekommendation av experterna på GPA. De tyckte precis som jag att de slammar igen alltför snabbt och ger stopp. Och så får man rensa stup i kvarten. Istället tyckte de att man skulle välja ett rejält rör och koppla under rännan så får man en snabb och bra avrinning. I den här länken hittar du en produktbeskrivning av rännorna som vi beställt. Vi kommer att ha 110mm avloppsrör. Eventuellt åker vi och köper dem i helgen. Avloppsrör finns att köpa på de flesta byggmarknader. Men det beror på hur långt vi hinner med makadamen imorgon. Det ska plattas till och krattas ut i ett 15 cm tjockt lager över hela det 135 kvm stora jordgolvet. Det mesta görs med lastaren, men lite får man göra med spade och kratta. När det är färdigt ska det paddas, men det blir inte denna veckan.

Jag hade ju tänkt att jag skulle skriva lite om mina intryck från bruksprovet också, men det får bli ett eget inlägg! Glöm inte följa oss på vår Facebooksida! Det händer mycket just nu!

Hej på er! Vi har haft en väldigt produktiv och trevlig helg med svärföräldrarna på gården. Det är "äntligen" plusgrader så vi har kunnat gjuta de sista två små socklarna. Ordet äntligen får stå inom parantes, för även om det är bra ur en byggsynpunkt så hade jag nog egentligen föredragit de minusgrader och krispiga solsken som vi fick njuta av förra helgen. Som det ser ut nu har det varit jämngrått sen i fredags och idag har det regnat hela dagen. Hagarna är leriga och gräsvägarna sumpiga, och det skvoshar under galoscherna när man går över gräset på tomten. Blä! Längtar efter torra vägar och solsken!

Men lite solsken har jag i mitt hjärta och det är för att min fina Ferdinand är på G igen, och känns jättefin! Han har en hospital-plate på vänsterbak, som jag kan öppna för att göra rent och byta ut gipset. Han är så fantastisk. Står alltid snällt och tålmodigt när man fixar med honom, och är så fin att rida trots att han stått på box och borde vara både frustrerad och stel.

Men hur som helst... Plusgraderna gjorde att vi tog en liten paus i grävandet (det har förresten stått på paus mer eller mindre hela veckan eftersom min man varit iväg med jobbet nu igen). Jag har haft massor av bokföring att fixa inför momsdeklarationen. Den ska vara inne i slutet av fabruari, men min revisor är bortrest denna veckan, så det var tvunget att vara klart redan förra veckan. Men sjukt skönt att ha det klart!
Så i helgen har vi alltså gjort dom sista två små gjutningarna som vi förberedde mer eller mindre innan jul, men som det sen dess varit för kallt för att faktiskt gjuta. Vid det här laget vet ni hur vi gör när vi gjuter så jag kommer inte gå in på det. Om ni vill ha mer ingående information så kan ni söka bland de gamla inläggen! Där finns flera detaljerade beskrivningar. 

Så i kommande veckan ska vi försöka hinna med att gräva så mycket som bara möjligt. På onsdag/torsdag nånting kan vi ta bort gjutformen, och sen kan vi äntligen gräva ut runt den bakre ytterdörren. Och sen är det inte mycket kvar! Om vi är lite flitiga i veckan så skulle vi faktiskt kunna vara klara med grävandet om bara någon vecka. Men det vågar jag knappt säga högt för mina tidsberäkningar brukar alltid gå åt skogen. Sen kommer vi behöva lägga lite tid på att gräva där avloppet ska gå, det tar säkert minst 2-3 dagar bara det...

Något annat som jag verkligen ser fram emot är årets bruksprov med efterföljande hingstvisningar! Jag tänkte vara på plats på lördagen för SWB's läktarbedömning, mer än så hinner jag nog inte. Det är bara två och en halv månad kvar till Prinsessan ska föla! Hon är ett av få ston som är dräktiga med Luxus CML i år och vi är så spända på att se resultatet!

Ja, som ni hör har vi mycket på G just nu. Fortsätt följa bloggen och kolla gärna in vår facebooksida Örstorp Gård AB för löpande uppdateringar!

Jag lovade ju att skriva ett inlägg om min konvalescenthage som vi gjorde förra veckan. Så här kommer det!

Jag tycker att alla stall borde ha minst en hårdgjord konvalescenthage. Man vet aldrig när olyckan är framme! Så det var väl på tiden att vi fick gjort en! En grusad, hårdgjord, platt och torr "boxhage" gör att man kan släppa ut en sjuk/skadad häst - vid de allra flesta typer av skador. Men det finns undantag. Här får man förstås lyssna på behandlande veterinärs rekommendationer. Eftersom de flesta hästar tycker att det är tråkigt/stressande att vara ensamma inne i stallet så är det ofta positivt både för hästens mentala tillstånd och för läkningen av skadan (lugnare häst) att få komma ut. Dessutom är luften bättre utomhus. Även i väl ventilerade stall. En tredje aspekt är att om hästarna äter medicin så är det bra om dom går i en speciell hage, eftersom man annars riskerar att medicinrester i träcket kontaminerar en frisk, tävlande häst - och så har man plötsligt ett dopingfall på halsen. En boxhage är lätt att mocka varje dag.

Konvalescenthage, sjukhage, boxhage - kärt barn har många namn. Om vi håller oss till ordet boxhage, så förstår ni att det är ingen stor hage vi pratar om. Min hage är 5 gånger 5 meter. Man kan välja att göra den snäppet större om man vill, men hästen ska inte kunna få upp någon fart om den vill springa. Underlaget består av ca 10 cm 0-30 bergkross. Det är ett bärande material som består av både sten och finare stenmjöl där de största stenarna är 3 cm. Jag hade beställt ett lass för att ha och grusa runt hagarnas ingångar och vid vattenhinkarna under vinterns gång. Men nu passade vi på att använda det som var kvar till att göra vår boxhage.

Hagen ligger bredvid de andra hagarna så att de kan se varaandra, men med ett avstånd emellan så de inte ska nosa på varandra och riva trådarna med frambenen. Att de inte kan nosa på varandra är också bra om jag i framtiden skulle ha en häst som behöver isoleras pga smittorisk, men som ändå är frisk nog att gå ut i hage. Jag har använt långa stolpar, 220cm, som efter att ha tryckts ned i marken sticker upp 170cm. De sitter med 2,5 meters mellanrum, dvs 3 stolpar per sida inklusive hörnstolparna. Det är tätare än mina vanliga rasthagar. Eftersom jag inte vill fästa grindarna i hörnstolparna så har vi på den kortsidan satt en extra stolpe, dvs 4 stolpar inkl hörnstolpar. I en perfekt värld så har man trästaket i sin boxhage. Det är säkrare dels eftersom det finns risk att hästen river ned trådarna i en liten hage om/när den vill rulla sig. Dels så kan hästen lätt bli uttråkad i en liten hage och därför bli orolig och råka riva ned trådarna. Jag kommer ha trästaket så småningom, men nu fick det duga med eltråd. Jag har satt 3 eltrådar. Den undre och den övre är av tunnare modell - enligt samma devis som jag har på alla mina rasthagar - OM hästen skulle få in ett ben mellan trådarna så är det bättre att tråden går sönder, än att hästen gör det... Den mellersta tråden är av lite tjockare variant, eftersom risken att fastna med benen i just den är relativt obefintlig. Trådarna sitter på höjderna 60cm, 110cm och 160cm. Grinden består av tre trådar av elastiskt elrep, det ska vara enkelt att öppna utan att ha en massa trådar hängandes i marken.

Den ena kortsidan på hagen består av en höhäck. Den här höhäcken kom på köpet med gården har stått oanvänd under ett träd sen vi flyttade in. Den är säkert minst 20 år gammal, men gjord av gediget virke och håller upp bra. Jag har haft en tanke om att använda den på just detta sätt, men det har inte blivit av för ens nu. Vi fick kolla över den och dra bort några gamla spikar och förstärka den på några ställen, men allt som allt var den ganska intakt. Anledningen till att jag vill ha en höhäck i hagen är att jag vill se till att den skadade/sjuka hästen har tillgång till antingen halm eller hösilage under de timmar den är ute i hagen. Helt enkelt för att den ska hålla sig lugn och sysselsatt i sin lilla ruta. Jag vill inte lägga maten på marken dels pga risk för sand/gruskolik, och dels för att här i Skåne blåser den bort 9 dagar av 10.

Det är trevligt att ha något att göra när man tvingas stå i en liten grusruta...

Vi började med att köra ut gruset med hjälp av lastaren. Egentligen så ska gruset även paddas, men jag visste ju att det skulle bli minusgrader, så vi nöjde oss med att bara packa gruset med lastaren. När vi sen ska padda makadamen inne i ladan innan vi gjuter golvet så kan vi passa på att padda hagen. Vi har ju ingen egen padda utan måste hyra in en. Det kostar ca 500-900kr per dag (här i Skåne i alla fall). Jag råkar också med att det så småningom kommer behövas läggas på mer bergkross, men jag tycker det är bättre att ta det lite pö om pö så det får sätta sig innan man lägger på mer. Det sista gruset krattade vi ut för hand för att få det riktigt jämnt. Sen gjorde vi hål i marken med spettet och tryckte sedan ned stolparna med lastaren. Sist men inte minst skruvade vi på isolatorer och drog trådar - och så var det klart! Ferdinand blev så glad när han fick gå ut! Han började förstås med att gräva ett stort hål i gruset.... När det blir plusgrader får jag ställa mig och kratta lite igen.

Ska man hårdgöra riktigt ordentligt ska man först schakta bort jord, sen lägga bärlager (bergkross) typ 20cm, sen padda, och vill man kan man avsluta med t.ex lite vanlig natursand, 5 cm, eller annat material som dränerar bra. Stenmjöl av lite finare sort t.ex 0-2 fungerar också. Det blir fastare än sand, men dränerar sämre, så det beror kanske lite på var i landet man bor och vilket typ av mark man har från början. När mitt nya stall med 12 boxar (vi har då 16 boxar allt som allt på gården), är klart så tänker jag mig att jag ska ha minst två, kanske tre sjukhagar. Man vet aldrig när olyckan är framme!

Allt material till hagarna (stolpar, isolatorer, eltråd, grindar m.m.) har jag köpt på Djurgårdens Ridsport & Stängsel. Klicka på länken för mer information!

Hej på er! Här kommer en snabb liten uppdatering, medan jag dricker mitt morgonte. Ferdinand tackar för alla krya-på-sig hälsningar! Vi var på återbesök i torsdags och det ser väl så bra ut som man hade kunnat tro och hoppas. Han står fortfarande med hovbandage och boxvila. Han fick klartecken att gå ut om det är torrt och fint. Det har det inte varit.. Men det ska bli minusgrader i veckan vilket är bra för hans fötter, men tråkigt på ungefär alla andra sätt och vis. Det är fortfarande för kallt för att gjuta...

Det har varit en rätt så fulltecknad vecka. Min man har varit i Stockholm med jobbet, så jag var ensam på gården. Det gör att det inte har byggts så mycket. Jag har besiktigat släpet som gick igenom, haft hovslagare och tagit hand om sjuklingen mm mm. Men vi har varit desto flitigare i helgen! Vi har grävt en massa både fredag, lördag, söndag. Och som om inte det vore nog så har vi gjort en konvalescenthage till Ferdinand. Mer om den i nästa inlägg! Men nu till våran utgrävning! Det börjar nämligen se ut som något som skulle kunna bli ett golv (istället för ett gropigt månlandskap, som det varit i några månader nu). Det känns som om vi jobbat med detta i evigheter nu! Men det beror mest på att det dykt upp annat som vi behövt prioritera, tittar man på antalet "gräv-timmar" så är det inte så mycket.

Vårt golv kommer att bestå av 15cm makadam, och ovanpå det 10cm betong, allt enligt Jordbruksverkets rekommenderar. I betongen ska det förstås också vara ett 8mm armeringsnät. Armeringen och allt annat som skulle kunna bli strömförande i kontakt med ett djur måste vara jordat. Under det område som ska bli foderkammare, förråd och tvättrum kommer vi även lägga 10cm frigolit som isolering. Det är inte nödvändigt att isolera, men jag tänker att det kan inte skada, eftersom det ska vara (åtminstone delvis) uppvärmda utrymmen. Frigoliten är inte dyr så det kan det vara värt. Men det innebär att vi i denna del måste gräva 10cm djupare för att få samma nivå på alltihop när det blir dags att gjuta. Vi kommer också lägga avloppsrör som ska gå från spolspiltan och tvättrummet. Så det gäller att redan nu tänka ut vart tvättmaskinen ska stå... Under rören behöver det inte vara makadam, så vi behöver inte gräva djupare för dem, utan de kan ligga i makadamen. Men det är viktigt att de ligger stabilt så att de inte flyttar på sig när man börjar hälla betongen!

I stallgången kommer vi sen att ha en gummimatta. Den minskar både halkrisken och håller nere ljudnivån, och dessutom minskar den slitaget på betongen. Jag var väldigt sugen på en stenlagd stallgång. Det är ju så snyggt!!! Men jag blev nedröstad... Dels för att det kan bli svårt att få det tillräckligt jämt och bra så att det inte blir några stenar som ligger och glappar, och dels så blir det svårare att hålla rent mellan alla små springor som blir mellan stenarna. Ett tag var jag också inne på så kallade gummistenar, men för mig är det oerhört viktigt att stallet är lättjobbat. Och jag tror att gummistenarna är svårare att sopa och hålla rena än betong/gummimattan. Gummimattan är i jämförelse väldigt slät, gummistenarna är liksom matta och ytan är lite skrovlig. Det hade också inneburit att vi blivit tvungna att göra om även den del av golvet som redan är gjutet. Vilket förstås hade inneburit att det gått åt mer tid, jobb och pengar... Jag vet att många är förtjusta i spån i stallgången, men jag känner att det lätt kan bli dammigt. Dessutom ger det mer jobb för mig och personal med spån som ska mockas bort och fyllas på, och så måste man ju köpa in spånet! Vilket ger ytterligare en löpande kostnad - och att driva stall är faktiskt tillräckligt dyrt redan som det är! Så nej, det blir ett klassisk betonggolv, och det blir jättebra!

Någon vecka till med grävning och sen kommer vi vara redo för makadamen! Jippi!

Getting there! Här kommer det bli tre rum (foderkammare/förråd/tvättrum). Fler bilder och löpande uppdateringar hittar ni på vår Facebooksida: Örstorp Gård AB! Gilla oss gärna!

Det har varit en ovanligt dramatisk vecka här på gården. Det började i onsdags eftermiddag/kväll strax innan jag skulle ta in hästarna. Jag satt vid köksbordet, med utsikt över hagarna, och räknade på lite olika byggsiffror. Det är som sagt dyrare att gjuta på vintern och jag funderade lite på om det är värt det, om vi har utrymme för det i budgeten, eller om vi ska vänta och göra annat under tiden. Plötsligt ser jag Ferdinand sätta av i hagen som om han hade eld i baken. Han riktigt ligger ned i kurvorna, och jag bestämmer mig mer eller mindre omgående för att gå ut och ta in dem. Det var ändå nästan dags. De andra två står bara och kollar dumt på honom. Vad håller han på med liksom?

När jag kommer ut springer han fortfarande, runt, runt, runt. Men när han ser mig kommer han direkt till grinden och blåser ut luft genom näsborrarna som en drake. Eftersom han har sprungit så har han lera enda upp till haserna, och jag suckar lite och konstaterar att jag får spola av honom innan vi går in. Jag har ingen spolplats i lilla stallet, utan får spola hästarna på gaveln av huset på gårdsplanen. Det fungerar fint, förutom vid minusgrader, men å andra sidan har jag varken lera eller särskilt svettiga hästar när det är minusgrader så det brukar lösa sig ändå. Jag börjar spola av frambenen, han har trampat av sig en framsko, men verkar ok. Men när jag börjar spola vänster bak så är vattnet alldeles rött. Ferdinand tar ett steg i sidled och lämnar ett blodigt fotspår efter sig. Plötsligt är det blod överallt! Jag fortsätter spola med hjärtat i halsgropen, jag måste få bort all lera så jag kan se varifrån han blöder! Det verkar vara från sulan... Det är INTE bra. Det vet jag. Hovens insida är extremt känslig för infektioner, och har han t.ex. trampat in en spik i hoven, så är det mycket allvarligt!

Jag fortsätter spola med hård stråle tills jag har fått bort all lera, och sen spolar jag lite till. Med andra handen slår jag på telefonen numret till min veterinär. Jag är fortfarande osäker på hur stort och djupt det är. Ferdinand har ont och sparkar nervöst med benet. Han är van vid att jag spolar hovarna, även inuti, och brukar stå och vila på foten. Men idag sparkar han i luften och vandrar oroligt runt. Konstigt nog är han inte halt alls, det är en liten tröst. Min veterinär har gått för dagen, men hennes assistent råder mig att rengöra och sen lägga ett tryckbandage. Det bokstavligt talet sprutar blod från en ca tre cm lång flik som han på något vis lyckats fläka upp framme i tån, strax bakom skons framkant. Jag tror att han har trampat på kappan på den framsko som han dragit av sig, men jag vet inte. Jag tar in honom i boxen och springer och tar in de andra två hästarna, som fortfarande är lugna som filbunkar.

Jag tar ut Ferdinand på gången och blandar en hink med jodopax som jag stoppar ned hoven i. Han är van att stå i fotbad också, men idag vill han inte riktigt stå still så jag står med honom och hjälper honom slappna av med ett litet tryck på hasen. Med andra handen börjar jag gå igenom min telefonlista på veterinärer. Ingen svarar. Jag ringer distriktaren och får svar. De är mitt i något och ska ringa upp. Jag lyfter bort hoven ur fotbadet. Tar fram en plastspruta och fyller med jodopax och sprutar in det i fliken så gott jag kan. Det går sådär... Hästen är inte helt samarbetsvillig... Jag doppar en tuss bomull i jodopax och lägger närmast såret. Sen en stor bit bomull som täcker hela sulan och hoven, och så en vetrap runt det. Sist avslutar jag med några bitar silvertejp under hela sulan, och några extra framme i tån. Det borde sitta. Sen hämtar jag termometern och kollar om han har feber. Det är lite tidigt, om han nu inte fått såret redan för flera timmar sedan, men det tror jag inte. Feber är ju ett tecken på infektion, och det borde han inte ha hunnit få på den halvtimmen som gått, men jag är hellre för noggrann än för slarvig. Sen får han gå in i boxen och äta sin mat, och jag går in i köket för att vänta på distriktarens samtal.

Hon ringer efter ungefär en kvart och jag berättar vad som hänt och vad jag gjort. Hon menar på att hon troligtvis inte kan göra något mer för honom idag, att jag redan gjort samma sak som hon skulle gjort och att det är bättre att vänta till morgondagen. Hade det varit en spik han fått in i hoven så hade man behövt göra mer (röntgen, penicillin osv). Men just nu så avvaktar vi.

På torsdagsmorgon så börjar jag med att kolla feber och puls i hoven. Ingen feber, men självklart har han puls. Ingen hälta. Ringer upp min klinik och pratar med kontoret. De tycker först att jag nog inte behöver komma in, att min egen hovslagare borde kunna fixa det hemma. Så jag börjar jaga min hovslagare istället. Får tag på henne, men hon kan inte komma fören fredag eftermiddag. Det känns inte bra i magen, dels så har han ju ingen framsko på sig och dels så är jag fortfarande orolig för hur djup den där fliken egentligen är, och dessutom har han ju skon på sig i bak så jag kan inte släppa ut honom med bandage (kanten på skon nöter sig igenom vilket bandage som helst så det stannar inte på plats). Så jag ringer kliniken igen, och undrar om det inte går att klämma in honom under dagen, och jodå! Efter lite meck så får vi en tid kl 12:00.

Väl på plats konstaterar vi snabbt att det var en väldans tur att jag insisterade på att komma in med honom. Min veterinär sätter honom direkt på penicillin, och hovslagaren plockar av skon, skär upp fliken, rengör och lägger ett gipsbandage. Min fina, fina stackare till häst! Men prognosen är god. Fliken går precis in till kötthoven, men inte längre. Och det är en bra sak att den sitter i tån och inte i trakten. Han måste dock stå på boxvila i en vecka. Vi kan inte riskera att det kommer in något skit i såret. Han ska ha penicillin i 6 dagar och vi ska på återbesök igen på torsdag.

Det kan ta upp till en månad, men han borde bli fullt återställd. Vilken lättnad! Jag som skulle satsa i år och allt det där... 2017 kunde ju ha börjat bättre, men ärligt talat känner jag att vi har haft en fantastisk tur i oturen, och jag är bara glad att min underbara, fina häst kommer att bli frisk igen! Det kunde ha varit så mycket värre!

Det är en trygghet att veta vad man ska göra när olyckan är framme. Jag vet hur man lägger ett hovbandage, och jag vet hur man lägger om ett sår eller en senskada. Jag vet var jag känner efter puls från hovarna, och hur jag ska tolka olika typer av svullnader. Jag vet när man ska ta tempen och varför och vilka skador som är potentiellt allvarliga och vad man kan ta med en nypa salt. Den här kunskapen kommer förstås främst av praktisk erfarenhet, efter att ha arbetat så många år i stora stall med många hästar (och därav också många olika skador), men också från mina utbildningar på SLU och Axelsons. Mycket av det är saker som man kan lära sig och lära ut. Jag försökte faktiskt sätta ihop en kurs för några år sedan där tanken var att man skulle lära sig just sånt här. Att lägga olika typer av bandage, att visitera hästen och t.ex lära sig se skillnad på en kotledsgalla och en senskidegalla m.m. Men det fanns inget intresse. Och självklart är det inte min tanke att den kursen ska ersätta veterinären, men många gånger kan man göra minimera skadan när olyckan är framme, eller upptäcks annalkande hältor - om man bara vet vad man ska göra! Synd att inte fler vill lära sig.

Jag tröstar mig med att Domingo känns vansinnigt fin att rida just nu. Lite laddad i vinterkylan bara. Och snart är det vår och Ferdi-man är frisk och 2017 kommer nog bli ett ganska bra år trots allt.

Blodspår i gruset på torsdagen.

Min fina kille på kliniken!

Här har man skurit bort fliken, och kötthoven tittar fram. Det kunde varit värre...

Avslutar med den här söta bilden på Daisy som har hittat gårdens bästa utkiksplats. Varför tänker jag på Nalle Puh?

Jag älskar verkligen årsskiften! Ja, jo jag vet att det är snart tre veckor sedan, men Januari-effekten sitter i åtminstone en vecka till! Jag älskar att sammanfatta, utvärdera, planera och drömma om vad som komma skall. Just nu känner jag mig starkare, piggare och gladare än vad jag gjort på länge. Det känns i hela kroppen att 2017 kommer bli ett riktigt bra år!

Jag har bestämt mig för att satsa mer tid och kraft på mina hästar och min ridning. Missförstå mig rätt för mina hästar är mitt allt, och har alltid stått väldigt högt upp på prioriteringslistan. Men förra året kände jag att jag alltmer hamnade i ett stressläge där jag hela tiden kände att jag borde vara någon annanstans och göra något annat. Så även om jag red hästarna 6 dagar i veckan, och var noggrann med att skritta fram och av och ha en plan och allt det där, så var mitt hjärta inte riktigt där. Eller kanske var det min hjärna som var på villovägar? Jag gav det hur som helst inte 100% utan var kanske bara där till 70-80%, och det vet ni säkert att det inte fungerar. Resultatet blev att jag kände mig stressad och trött, vilket gjorde mig spänd och stel, vilket gjorde att jag fick ont i kroppen och fick huvudvärk och migrän. I slutet av 2016 hade det blivit till en ond cirkel där jag hade migrän mer eller mindre varje dag, och ingenting blev riktigt bra.

I år bestämde jag mig därför för att prioritera mig själv. Det får vara slut på migrän nu! Därför har jag börjar meditera och göra ett enkelt yoga-program varje dag. Det är helt sjukt vilken effekt jag har fått! Huvudvärken är inte helt borta, men oändligt mycket bättre! Jag känner mig inte alls lika stressad och dessutom har jag så mycket energi att det nästan är jobbigt! Jag blir ju alldeles rastlös och uttråkad på kvällarna! Innan var det äta mat, se på tv, somna i soffan som gällde... Nu är det äta mat, se på tv, bli heltokig av tristess... Jag måste kanske skaffa mig en ny hobby? Eller kanske bara fler hästar?! Vad tycker ni?

Självklart märker jag även skillnad på hästarna! Dom går som aldrig förr! Det är så roligt! 2017 kommer bli ett bra år! Vi kommer få vårt första föl, jag och Ferdinand ska ut på tävlingsbanan och vi kommer bli klara med vårt stall! Och vem vet? I framtiden kanske jag kommer ha en yoga-studio ovanför sadelkammaren där jag kan hjälpa ryttare att hitta balansen - i sadeln och i livet? Jag har massor av idéer! Det ligger kanske ett par år framåt i tiden, men det hade ju varit väldigt roligt att kunna använda all den utbildning jag har i människans anatomi, även om mina händer inte kan massera lika mycket som jag gjorde förr. Men först ska vi bygga ett stall!

Vi väntar just nu på att temperaturen ska gå upp över 10 grader så vi kan göra våra sista sockelgjutningar. Det ska bli en köldknäpp nu i veckan (skånsk köldknäpp = -2 grader om nätterna och typ 0 gradigt på dagarna). Efter det hoppas jag att det går upp igen. Under tiden kommer vi jobba med att gräva ut, och fram för allt jämna till det sista i jordgolvsdelen av ladan. Blir det inga plusgrader efter det så fortsätter vi med att lägga in makadam som ska ligga under betongen för att skydda och leda bort fukt. Jag ska ringa till betongfirman imorgon och ställa lite frågor så vi är säkra på att vi gör allting rätt. Det är jobbigt och onödigt att behöva göra om. Noggrannare redogörelse kommer i nästa inlägg! Löpande uppdateringar får ni som vanligt på vår facebooksida: https://www.facebook.com/orstorp/?ref=bookmarks Namaste!