Hästliv - Han som gården kretsat kring fick grönt ljus!
JUN
01
2021

Han som gården kretsat kring fick grönt ljus!

Hej!

I dag var det dags för återbesök av den stora dressyrstjärnan vi har stående i stallet. "DJ" kom hit för 11 veckor sedan. Han har dansat fram på dressyrbanorna med sin ryttare och resultaten började rada upp sig fint. Domarna har gillat vad de sett, men ett bus i hagen satte tvärstopp. 

Efter samtal av både ägare och ansvarig veterinär kände jag att vi kör, fast jag egentligen sagt till mig själv att inga boxvilande rehabfall under byggtiden... Jag åkte och hämtade honom från kliniken. Ordination, stå stilla. Väldigt stilla, helst blickstilla. 

Nu har vi om någon månad bott på gården i 7 år och jag förstår varför jag aldrig tröttnar. Ingen häst är ju den andra lik och allas personligheter är en utmaning att få optimal miljö till läkning. 
Denna man kom i full tävlingskondition, enligt mig med hög smärttröskel och en rejäl vilja att arbeta. Han förstod mig inte i början. Vem var jag som kom och kidnappade honom, stängde in honom och inte lät honom kliva utanför boxen?

Vi har hittills gått igenom flera faser tillsammans. Det, från hans sida, började med nyfikenhet, övergick till irritation följt av ilska för att jämnas ut att vilja göra hyss. Varje dag har jag varit hans vän, försökt vara likadan varje dag, visat att jag är nyfiken på honom och att jag bryr mig. Men det är han som har satt ribban för dagen.

Det var länge sedan vi hade en sådan uttrycksfull häst på boxvila. De flesta är jämna i sitt sätt att vara. Vi har aldrig haft en häst som inte accepterar boxvila, men för "DJ" är jag övertygad om att det är kämparglöden som har drivit honom. Han har inte låtit sig "knäckas" av boxvilan, utan har istället sysselsatt sig med både att bita sönder några täcken till att retas med mig med glimten i ögat (och en räv bakom örat...). Ska jag vara ärlig så tror jag faktiskt att han ändå har njutit lite av att få stå i centrum. För nästan allt har kretsat kring honom. 

Towe vet att i stallet håller man sig lugnare än vanligt, samtliga arbetare med nya stallet som hittills passerat gården vet att ingen gör något oväntat utan att jag vet om det. Skrämmer man den stora svarta innanför dörren får man skäll. Men ju mer som hänt utanför hans fönster - desto roligare har DJ tyckt att det är! Han har med glad blick stått och tittat på spektaklet. <3



I dag var det då dags för vårt andra återbesök, och det förra var väldigt positivt. Kunde man hoppas att det fortsatt på samma väg utan bakslag? Direkt när jag släppte ut honom på volt vid longeringen såg jag öronen klippa, woops - han känner sig fräsch och redo att busa! Men som de flesta vi har räckte det med ett "app app, nej nej" från deras stränga mattant för att han skulle hålla sig på mattan <3
Och vi snackar ohalt på det skadade benet. YAAAASSSS!! Att ringa hans ägare med de glada nyheterna var lätt dagens bästa samtal.

När vi kom hem mötte Towe oss när jag parkerade lastbilen - och hennes ansikte när jag berättade att DJ mådde jättebra och att veterinären sagt att hennes hinkar med gräs och godis hjälpt honom att läka jättefint.
Man ska inte ljuga för sina barn... Men stoltheten i hennes ögon var otrolig! Hon har hjälpt mamma att laga hästen!


Under veckorna som gått har hon varit förste godisleverantör <3

Här hemma händer det så otroligt mycket. I morgon onsdag kommer yttertaket på stallet! På instagram @stallsteningeby har jag gått en liten rundtur i stallet. Spana in!

Nu är det snart midnatt här, jag fölvakar, fixar lite adminjobb och ska nog kanske somna en stund för stoet verkar inte minsta sugen på att släppa ut sin lilla bebis...

Mvh Annelie

Relaterat: "Boxvila - hästens eller hästägarens fiende?"


Läst 20835 ggr




Fler inlägg

JUN
08
2021



Där går hon... Längst till vänster i bild promenerar vår älskade Cortzana "Cajza" ut på sommarbetet tillsammans med polarna Chippen och Warona. Det finns ingen anledning att vänta på att Cajza ska sätta juver och släppa sina bäckenband. Det finns nämligen ingen liten kommande stjärna i magen som vill komma ut...

Jag har innerst inne känt det på mig. Dock har jag blundat för verkligheten. Det har varit så mycket med stallbygge och alla kundhästar. Jag har låtit min magkänsla stillas, inte velat se vad jag anade. Dock trodde jag inte att det var tomt i magen. Cajza ser HÖGdräktig ut. Jag trodde snarare att den lille parveln dött i magen. 

Men det hade hen inte. Någonstans på vägen har vi tappat den lilla grodan som skulle växa till sig och bli en ny stjärna. Vi gjorde dräktighetskontroller under förra säsongen och allt har hela tiden sett superfint ut. Men icke. 
Cajza är min Akilleshäl. Hon är mitt hjärtas häst, den som får mig att känna så mycket, får mig att vilja så mycket och den hästen som fått alla mina drömmar att slå in. Så ikväll har jag låtit mig bryta ihop lite. Stått nere i nya stallet och målad ensam och bara fått ladda om.

I morgon är det en ny dag och jag tar med mig en fölsäsong som blev småskalig men ack så intensiv. Jag kommer inte gå in i detalj när det kommer till årets tredje fölning på gården. Men det som blev så bra, en okomplicerad förlossning med glatt videosamtal till ägaren förvandlades på några timmar till hjärtskärande sorg. När jag klockan 03 ringer ägaren för att berätta att fölet tagit sitt sista andetag vet jag att det är nog nu. När jag faller ner i halmen och kippar efter andan inser jag att jag kommer inte ta mig an andra hästägares ston i framtiden. Tiden för kundfölningar är över på gården. Den maktlösheten jag kände mot dessa stora djur och naturens sätt vill jag aldrig uppleva igen.

Om det inte redan märkts i mitt bloggande så är jag en känsloperson, en människa som älskar att finnas där för andra och verkligen går helhjärtat in i att försöka hjälpa andra människor. Jag sätter en otrolig press på mig själv när jag välkomnar hästar i mitt stall. Målet är att hjälpa och leva upp till det stora ansvar som hästägare ger mig när de låter mig ta hand om deras pärlor. Även om jag inte kunnat påverka utgången, så blir jag ledsen för ägarens skull när det blir tråkiga besked, samtidigt som mina investerade känslor och känslan av att jag misslyckats blir för mycket. 



Men jag säger som jag alltid säger här hemma. Den dagen jag inte gråter när vi måste ta farväl till fyrbenta vänner i stallet - den dagen säljer vi gården. Hästlivet är inget jag går halvhjärtat in i - det är mitt liv. 

I helgen och ikväll grät jag. Men i morgon tar vi nya tag och arbetar framåt. 

Tack för att du läste mitt lite konstiga blogginlägg. Men någonstans har jag tänkt bjuda in er i mitt hästliv. Både det roliga och mindre roliga.

Mvh Annelie @stallsteningeby


Läst 8702 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
31
2021

Hej, 

Klockan är nu 22.15, jag inledde min dag 05.00 och jag vågar påstå att jag har haft ett ganska fullproppad måndag. Jisses vad svårt det var att kliva upp ur sängen när jag nattade barnen för att fortsätta ta hand om hästarna nere i stallet. Hade gärna däckat bredvid dem :-) 

05.45 rullade jag in på seminstationen för att börja jobba. Då hade alla hästar hemma fodrats och kommit ut i hagarna. Fullt ös med både hingstar och ston på stationen. Telefonen ringde för fullt med andra stationer som ville beställa semin och de är även ansvariga för några hingstar i Holland, så då hjälper man till med beställning för dem. Jag tappade räkningen på hur många ston vi kollade och vid 11-tiden kom jag på att jag glömt äta min medhavda frukostmacka. Men vid 12.30 var jag på väg hem för att ta tag i mockning och hästfix hemma innan hämtning av barn 15.00. 

När jag rullade in på gården skrek jag som en liten flicka på julafton "HUR SJUKT ÄR INTE DET HÄR!!!!". Jag tycker inte att det är någon mening med att spela avslappnad, tuff och oberörd. I 7 år har jag jobbat hårt för att försöka komma till nästa steg på gården. Nästa steg är här, det är nytt, lättjobbat och precis som jag vill ha det. Så jag klev in i det någorlunda uppbyggda stallet och tjöt som en liten vilde! (Tur att byggteamet var på lunchrast..!)

(Här kliver jag in för första gången)

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Stall Steninge By (@stallsteningeby)



Under dagen har min man, vår gode vän Jonas, montageledaren Rasmus och kranföraren Peter jobbat outtröttligt. Det resulterade i att efter endast 12 timmar står det ett stall på gården. Jag kan inte riktigt ta in det. HELT SJUKT. Jag är så glad, tacksam och ännu mera glad. Så otroligt nöjd med att vi la lite extra pengar på att få det monterat i Bruksbalkens fabrik. För att bygga i lösvirke på vår "fria tid" hade aldrig blivit av. Nu kör vi jäkligt intensivt och får hjälp på vägen!

Resten av veckan fortsätter med att taket ska på. Låter ju lätt som en plätt, kasta på de bah ;-)

Per har uppdaterat mig med bilder under dagen, här kommer några!

Jonas och Rasmus är på g! Morgonen har bara börjat :-)


Vy från altanen


Hälften av ytterväggarna är på plats. 


När jag och barnen satte oss i gräset och tittade på bygget fann jag en fyrklöver. Sicken lycka!

En vägg kommer lastad!



Alla väggar uppe - takstolarnas tur att lyftas på plats!


Jonas har full koll på monteringen och kör outtröttligt på!


När jag kom tillbaka med pizza till alla inblandade möttes jag av detta. Vilken grej!

I skrivande stund är det 24 timmar sen jag filmade detta:

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Stall Steninge By (@stallsteningeby)


Så. I morgon (eller kanske läs i dag, beroende på tid du tittar in) är det tisdag. För mig betyder det lite städdag på bygget. Tänkte hjälpa till med sånt som Per och snickarteamet inte behöver lägga sin energi på - att plocka och sortera byggskräp. Jag kan inte spika tak, får svindel av bara tanken, men jag kan städa! Efter lunch ska jag åka med en häst till kliniken och sen börja fundera på färger. Vad ska jag ha för färger i stallet? I den här takten herrarna håller är det nog dags för målning snart :-) 

Hoppas ni haft en härlig start på veckan - nu kör vi! Jag ska filma en rundtur i stallet också så vi får se hur det blev med alla väggar uppe. 

Mvh Annelie

Ps. På instagram @stallsteningeby kommer det många bilder från stallet, om ni orkar med lite spam.


Läst 24414 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
25
2021

Hej allihop!

Just nu är det lite lugnet före stormen här på gården. Vi inväntar på riktigt typ 40 mm regn under onsdagen och nästa vecka kommer det både stall och förhoppningsvis fler föl. 

Dock blir jag aldrig uttråkad eller sysslolös här på gården :-) Jag är ganska säker på att jag nämnt det, men om jag inte har det så har jag mig ett litet sommarjobb. Endast fyra minuter från vår gård ligger Stockholm Seminstation. Där hjälper jag till på morgonkvisten. ÄLSKAR verkligen att få möta människor (på säkert avstånd!) och framförallt få vara med på resan från brunst till dräktigt sto. Blir lika glad som hästägarna när det är dräktigt och ibland står vi alla och gråter av glädje. Det blir några "mot alla odds" ston varje år som blir remitterade till oss. När man ser den lilla bubblan på skärmen så går det inte alltid att hålla känslorna inne. :-) 

Jag försöker ofta höra om stoägaren har någon fråga innan hemfärd. Och ibland ser man att det är lite tveksamt, men då drar jag det ur dem. Det finns ju nämligen inga dumma frågor! När jag sitter här hemma vid matbordet nu och funderar på ridsporten, våra kunder och världen jag rör mig i så slår det mig. 
Fler hästägare borde våga fråga! Fråga på, fråga när som helst, vad som helst!

Då menar jag inte bara på seminstationen. Jag menar hos hovslagaren, veterinären, under träningen eller när hästen ska ta träckprov och avmaskas. Fråga öga mot öga. Det ger ofta bättre svar och diskussion än i sociala medier, tycker jag :-) 


Frågvis del 1: Towe frågar veterinären varför hästen ska vaccineras, måste man vaccinera och varför skriver hon i pappersboken?

Jag har aldrig mött en veterinär, hovslagare eller person inom hästnäringen som inte bemöter en fråga med ett svar. Ingen blir fullärd - och att fråga betyder att man bryr sig! 

Det är inte helt ovanligt att hästägare kommer hem från veterinären och knappt vet vad som hänt. Jag förstår det helt, själv har jag min akilleshäl, Cajza. När hon var tävlingshäst och besökte kliniken så tror jag att hälften av informationen kom in i mitt huvud. Resten av tiden försökte jag fokusera på att andas och hoppas att det inte var något fel på henne vid hälsokontrollerna. 

När våra kunder åker till kliniken följer jag gärna med för att själv kunna se på ultraljudet/röngen eller vid hältkontrollen, bolla frågor på plats och lägga upp en fortsatt plan. Om det blir så att jag inte kan åka med brukar jag tillsammans med hästägaren gå igenom frågor som de kan ställa. Då skriver de upp allt i telefonen, något som brukar fungera bra. 
Blir det så att en fråga kommer upp i bilen på vägen hem kan man alltid ringa tillbaka till kliniken! 

Blir ett kort inlägg i dag, men jag tror ni förstår min tanke - Fråga, fråga, fråga :-) 


Frågvis del 2, Towe frågar vår hovslagare varför hon filar hovarna, måste man det och är det svårt? Var mer som Towe! Fråga massor! <3


Mvh Annelie 

Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby


Läst 28583 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Hästliv »



Hästliv

I bloggen hästliv får vi följa med Annelie Eriksson i hennes vardag. Det är allt från familjeliv till den dagliga verksamheten med både rehabilitering av hästar och avel. På den egna gården finns det ständigt något att göra.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

I bloggen hästliv får vi följa med Annelie Eriksson i hennes vardag. Det är allt från familjeliv till den dagliga verksamheten med både rehabilitering av hästar och avel. På den egna gården finns det ständigt något att göra.

Till bloggen


Annelies senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 3

– TEMA: Smarta stall
– Reportage: Malin Baryard Johnsson
– Trappan till skänkelvikning

– Bärighet och rakriktning
– Nya sätt att hältutreda hästar
– Så upplever hästen sin värld
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Hitta suget i bettet för jämnare tempo
Lennart Lindelöw svarar
Rytmen är viktigare än avsprångspunkten
Lennart Lindelöw svarar
Hyresgäst som inte flyttar sin häst trots att avtalet löpt ut
Eva Johansson svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.