Marie Ryman
JUN
02

Hejdå, kära ni

 

 

Var sak har sin tid. 

 

Tre år på nya hippologprogrammet blev en resa som inte liknat något annat, utvecklingen vi gjort är imponerande. På alla plan. Att få in mer driv, engagemang och målmedvetenhet i en klass är nog svårt! Vi har lagt vår själ i det här, gett allt vi har, och nu är det dags att gå vidare.



Jag har trivts så bra. Hemma är här på RS, med det här gänget, med de här hästarna som lärt oss så mycket, med de här lärarna och personalen engagerat sig och tagit oss dit vi är idag.

 

Och ni, mina läsare, ni har varit med på hela resan! från flytt till Flyinge till skolavslutning tre år senare på Strömsholm, den finns här. Vi har pratat och diskuterat allt längs vägen, om hästhållning, betsling, unghästutbildning, utfodring, vattenkar, träningsfilosofi,  märkeshets, hovar, ridning för funktionshindrade, och massor om ridning i stort. Avramlingar, magic moments.




Men vi har också pratat om hur det känns när man är nere på botten, hur man skrapar ihop resterna av sig själv efter att ha förlorat sin häst, hur prestationsångesten kan äta upp en och hur det är när 10 000 tankar om framtid och nuet flyger runt som en flock duvor i hjärnan samtidigt som man ska göra en analys av sin pedagogiska grundsyn. 

 


Och om hur det är att lyckas. Från att vinna fälttävlan i Gärds till att rida först på ärevarv i hoppning i Örebro. Att få uppnå sina mål - som en gång verkade ouppnåeliga, och känslan när man tar sig fram, har ridit medelsvår i alla discipliner. Att gå ut en stentuff utbildning.

 


 

Eller att, efter att ha gjort sitt allra bästa och bara varit sig själv ända ut i fingerspetsarna - bli tillfrågad och rekommenderad jobb som jag bara drömt om att en dag kunna få - innan jag ens tagit examen. 

 

Och då är ens visioner och drömmar är plötsligt inom räckhåll, då inser du att du är på väg dit du ska, och att de här fantastiska tre åren varit tre jättekliv dit. Då är det inte så sorgligt att sluta. För jag är redan på väg.

 

 

 

Jag kommer sakna er, alla människor här, alla hästar, alla fantastiska läsare. Tusen tack för att ni gjort den här tiden till vad den varit. Det här var sista blogginlägget från mig, det är dags att resa vidare på egen hand. Vill ni höra av er - nu eller i framtiden - når ni mig på marie_ryman@hotmail.com. Inget gör mig gladare än att höra från er, stort som smått! 

 

Vad som händer framöver är fortfarande oskrivet. Men när jag ridit Strömsholmstävlingen ska jag ge mig själv och min unghäst sommarlov, ett ordentligt bete hemma. Det är vi värda, både jag och Betty. För ni vet, när man tar in dem efter den välförtjänta semestern och börjar arbeta dem igen - då är de alltid bättre än innan ;)

 


Ta hand om er!

 

/Marie



Läst 296908 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
01

"Utfodring i finmaskiga hönät"

 

Som vi har kämpat med vårt examensarbete. Tittar man på poängen är det runt 400 timmars arbete som ska läggas, men anar att vi sprängde den gränsen med råge.

 

I veckan fick vi resultatet! Högsta betyg, 5, Karin Morgan gratulerade oss till ett mycket bra arbete där vi vänt på varje sten. Examinator Lars Roepstorff hade inte en enda kommentar på hela arbetet, det trodde vi knappt var möjligt. Vi är så stolta och nöjda, har lärt oss enormt mycket på vägen och Karin har varit det bästa stöd man kan tänka sig under processen. Nu är det läge att överväga om vi vill översätta det till engelska och rulla bollen vidare... Först tar vi sommar hur som helst.

 

Arbetet är inte publicerat genom SLU ännu och har inte ens fått ett nummer. Men vi lägger upp det här ändå, så ni inte riskerar att missa det! HÄR kan du läsa vårt arbete om hur utfodring i finmaskiga ättid påverkar hästens ättid och skötarens arbetsmiljö! Ni som vill gå hippologen någon gång bör definitivt läsa arbetet, så ni förstår vad ni ger er in på.

 

För att det är en högskoleutbildning i allra högsta grad, det får man inte missa. Vi utbildas till att kunna driva utvecklingen framåt, och forskning och vetenskap är en tung del av det - både det som gjorts, men också kunna se nya områden som behöver undersökas! Kombinerat med de praktiska färdigheterna och helhetsbilden vi får under alla tre år, så blir det ett väldigt bra resultat. Vi är jättestolta, och det med all rätt!









För er som inte orkar 27 sidors djupdykning med tabeller och diagram kommer här referatet, men bläddra gärna i arbetet ändå för att kunna se diagrammen och få en klarare bild av resultatet. I inledningen finns en del matnyttigt kring utfodring och dess effekter på hälsan som de flesta kan ha glädje av att läsa. Något ska ni ha att göra i sommarsolen :)

 

 

 

REFERAT

Hästen är en gräsätare som är anpassad till att äta och söka föda under större delen av dygnet. Att människan har domesticerat hästen har vare sig förändrat detta beteende eller hästens mag-tarmkanal. Betande hästar har en jämn produktion av saliv och magsyra, där salivens buffrande effekt gör att pH i magsäcken hålls över fyra under större delen av dygnet. Vid onormalt långa ätuppehåll riskerar pH att sjunka, vilket ökar risken för magsår. Med anledning av hästens fysiska och psykiska förutsättningar finns det klara hälsomässiga fördelar med att skapa utfodringsrutiner som liknar hästens naturliga sätt att disponera sin ättid över dygnet. Då dagens grovfoderproducenter producerar grovfoder med högt näringsinnehåll är fri tillgång inte alltid tillämpbart. Ett möjligt sätt att förlänga hästens ättid är att göra fodret mer svårtillgängligt. På senare tid har finmaskiga hönät till grovfoder lanserats
som en möjlig lösning på detta.

 

Syftet med studien var att undersöka om utfodring med hjälp av finmaskiga hönät är ett sätt att förlänga hästens ättid samt undersöka hur arbetsrutinen för skötaren påverkas.

 

Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utfodring i finmaskiga hönät hästens ättid och fördelning av ättiden under dygnet? Hur påverkar användandet av finmaskiga hönät skötarens arbetsrutiner och arbetstid?

 

Studiens hypoteser var: Utfodring i finmaskiga hönät förlänger hästens ättid. Utfodring i finmaskiga hönät påverkar inte skötarens arbetstid nämnvärt.

 

 

Två studier utfördes parallellt på Ridskolan Strömsholm. I ena studien undersökte vi påverkan av ättid genom en crossover-design utfört på fyra hästar som filmades under fyra dygn i vardera utfodringssystem. Systemen som studerades var att hela dygnsgivan tilldelades i finmaskiga hönät, vilket jämfördes med kontrollgruppen där grovfodergivan tilldelades på bädden och delades upp på fyra utfodringstillfällen per dygn. Parallellt pågick en arbetsmiljöstudie där 14 hästar utfodrades med grovfoder i finmaskiga hönät och 17 hästar utfodrades på bädden vid tre utfodringstillfällen per dygn. Arbetstiden i de olika systemen mättes, och arbetsmomenten studerades och jämfördes ur ett ergonomiskt perspektiv, samt värderades av studenterna genom en enkätstudie.

 

 

Den genomsnittliga totala ättiden var signifikant längre vid utfodring av grovfoder i finmaskiga hönät, med en genomsnittlig ökning med 38 %. Dock observerades individuella variationer. För tre av fyra hästar i studien förlängdes den totala ättiden per dygn med 12-17  procentenheter, medan den fjärde hästens ättid inte påverkades nämnvärt vilket kan bero på minskad total konsumtion vid utfodring i nätet. Dock saknas data för överblivet foder, vilket gör att ingen säker slutsats kring detta kan dras. Vid studerandet av fördelning av ättid över dygnet utmärkte sig en häst genom att denne åt större delen av sitt foder under en kortare tid i direkt anslutning till utfodringen. Detta medförde att hösilaget vid utfodring i finmaskiga hönät tog slut 12-16 timmar före nästkommande utfodringstillfälle. Övriga hästar fördelade sin ättid jämnt över
dygnet i båda systemen.

 

Arbetstiden för utfodring var signifikant längre vid utfodring i finmaskiga hönät jämfört med kontrollgruppen. En majoritet av studenterna, 69 %, föredrog dock systemet med finmaskiga hönät framför det traditionella som användes i kontrollgruppen. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det system med finmaskiga hönät som använts i studien inte lönsamt, då det medför en ökad arbetskostnad samt tillkommande materialkostnad jämfört med det system som användes i kontrollgruppen.




Av resultatet drogs följande slutsatser: Vid användning av finmaskiga hönät förlängs ättiden signifikant, men individuella variationer observerades. För hästar som äter upp sitt foder snabbt i anslutning till utfodring är det system med finmaskiga hönät som använts i studien inte optimalt ur ett hälsomässigt perspektiv. Det utfodringssystem med finmaskiga hönät som använts i studien bör utvecklas för att förbättras ur ett ergonomiskt perspektiv samt effektiviseras för att bli
mindre kostsamt.

 

Hypotesen utfodring i finmaskiga hönät förlänger hästens ättid” kan antas. Hypotesen ”utfodring i finmaskiga hönät påverkar inte skötarens arbetstid nämnvärt” förkastas. 




Läst 298704 ggr Kommentarer Kommentera



Marie Ryman

Marie Ryman, som jobbar hos fälttävlansproffset Malin Petersen i Tyskland, bloggar om sitt hästliv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng



Arkiv