Text & foto: Anki Yngve
  
Kajsa Ryder var bara 21 år när hon drabbades av en mycket svår hjärninflammation, som kunde ha kostat henne livet.
– Jag fick en väldigt allvarlig virusinfektion, 80 procent av dem som får en så pass svår variant dör. Så jag har haft väldig tur, berättar hon, när Hippson haffar henne efter lördagens andra ritt inne på banan.
Det är sex år sedan Kajsa blev sjuk och för knappt tre år sedan bestämde hon sig för att börja rida. Hon hade nyligen mist sin mamma i cancer och behövde hitta något som kunde bidra med glädje och tröst.
– Jag köpte en häst jag hittade på Hästnet, tanken var att jag skulle ha den att rida ut i skogen på.
    
Köpte drömgården
Men livet ville annorlunda. Kajsas pappa Ulf köpte ridanläggningen Bäckatorp i Halmstad, en av Sveriges vackraste hästgårdar, och de började att bygga upp en verksamhet.
– Sedan träffade vi Niclas (Haking, reds anm.) när vi skulle titta på en häst hos hans förra arbetsgivare. Han följde med oss till Halmstad för att jobba på gården och så småningom blev han och jag ett par, berättar Kajsa.
På Bäckatorps gård bedrivs i dag inackordering av företrädelsevis tävlingshästar inom hoppsporten, där man erbjuder ett helhetskoncept. Och så har Niclas anläggningen som bas för sin tränings- och tävlingsverksamhet.
– Pappa har alltid velat ha hästgård sedan min syster red som yngre, så nu lever vi alla vår dröm på Bäckatorp. Jag, pappa och Niclas, säger en leende Kajsa.
  

Kajsa flankerad av hästskötaren Jacob och sambon Niclas.
  
Blir snabbt väldigt trött
Även om hon har fantastiska förutsättningar är livet långt ifrån en dans på rosor, Kajsa lider fortfarande av grav hjärntrötthet.
– Jag känner av det jättemycket, exempelvis är jag ljudkänslig och tycker att det är jobbigt med mycket folk. Och jag behöver vila ofta, jag lever som en 75-årig tant! Sover middag och går och lägger mig halv tio.
Samtidigt är Kajsa väldigt tacksam för att hon kan stå och gå, röra armar och ben.
– Jag är fysiskt i form, det är bara hjärnan som släpar…
Hjärntröttheten, kommer du att kunna bli helt frisk från den?
– Nej, troligtvis inte till 100 procent, men kanske till 90... Nu har det gått sex år sedan hjärninflammationen och läkarna säger att det tar minst tio år för hjärnan att återhämta sig.
  

På väg ut från banan.
    
Tävlade i Spanien
Att kvala till amatörfinalen i Falsterbo har varit vårens stora mål för Kajsa, så hon tycker att det är rätt skönt att äntligen vara på plats. Kvalperioden inleddes i mars men hon började inte kvala förrän i april, eftersom hon själv och Niclas kickstartade sitt tävlingsår i spanska Oliva.
– Vi var i Spanien i sex veckor, det var verkligen helt otroligt att få böja utomhussäsongen där. Det blir ett sant träningscamp att vara på ett och samma ställe så länge.
Trots sen start lyckades Kajsa kvala båda sina hästar, Toto och Bäckatorps Amazing Playboy, till Falsterbo.
Trodde du att du skulle kvala med båda?
– Nej, aldrig! Det har varit lite hetsjakt i kvaltävlingarna under våren, folk rider som tokar i 1,20-klasserna (skratt), jag trodde faktiskt aldrig att det skulle gå.
  
Ödmjuk inställning
Många ryttare som har hållit på hela livet har inte kommit lika långt som Kajsa, som bara har ridit i mindre än tre år och har hopptränat i mindre än två. Men ödmjuk som hon är försöker hon att tona ner sin egen prestation.
– Jag har Niclas som hjälper mig varje dag, det är han som har hittat de här fina hästarna. Så jag har ett dreamteam omkring mig i och med honom och resten av familjen.
Du har ridit i mindre än tre år och hoppar final i Falsterbo. Om ytterligare tre år, hur långt har du kommit då?
– Jag hoppas att jag har höjt ribban lite till, kanske hoppar jag 1,40 eller 1,45. Men viktigast är att ha kul, jag tar det i min takt och har roligt på vägen. Samtidigt är jag en riktig tävlingsmänniska och gillar utmaningar.
  

På utsidan är det inget som skvallrar om Kajsas funktionsnedsättning.
  
Två fantastiska hästar
I lördagens inledande klass hade Kajsa fyra fel med Toto och var dubbelnolla och så snabb med Bäckatorps Amazing Playboy att det räckte till en tredjeplacering i den knivskarpa konkurrensen.
– Han är väldigt snabb i sig själv, men jag trodde faktiskt inte att vi skulle kunna vara SÅ snabba, säger ryttaren efteråt.
Hon berömmer båda sina hästar som fantastiska och superfina. Även om Playboy kanske är strået vassare, han är lite snabbare och med mer motor.
Hur går det i söndagens klass?
– Nu har jag fått en bra känsla, det gäller att hålla ihop det. Jag försöker se detta som en ”vanlig” tävling och blev faktiskt inte så nervös inför första starten som jag trodde att jag skulle bli.
  

Kajsa rider både Toto...
   

... och Bäckatorps Amazing Playboy i finalen.
   
Blunda och vila hjärnan
Kajsa berättar att det är viktigt att hon tar det lugnt på tävlingsdagen, den tid hon inte sitter till häst behöver hon vila.
– Mellan hästarna ser jag till att vara själv, ingen telefon eller något sådant, bara blunda och vila hjärnan. Jag får se till att gå undan och att inte ha något runt omkring mig.
När vi lämnar Kajsa, direkt efter lördagens prisutdelning, är planen att hon ska äta lite och sedan vila.
– Jag kan inte gå ut och äta med familjen i kväll, jag får lägga mig åtta om jag ska orka tävla i morgon. I och med hjärntröttheten har jag lärt mig att jag måste prioritera, jag kan inte göra allt. Men jag lever och det här är jättekul!
  

Snabba Playboy i fas två.
  

En riktigt glad Halmstadryttare rider ut från banan.
  

Prisutdelning efter tredjeplaceringen.
    
Resultat, lördag, The Tour of Amateurs