På Evidensia Specialistsjukhus i Helsingborg har dagen precis börjat. Här finns en av få CT-röntgen för häst i Sverige – och den används numera flitigt.

Dagens första patient är en brun häst som ska undersökas i huvudet, en position som kräver precision. Huvudet måste ligga exakt rätt för att bilderna ska bli tillräckligt tydliga.

När allt är på plats börjar skannern arbeta runt hästen.

Datortomografi, eller CT, har på senare år blivit ett allt viktigare verktyg inom hästveterinärmedicinen. Tekniken gör det möjligt att undersöka hästens kropp i tredimensionella lager och ger veterinärerna en helt annan detaljnivå än vad traditionell röntgen kan erbjuda.

– En vanlig röntgen ger tvådimensionella bilder, medan CT tar bilder i alla plan som kan rekonstrueras till tredimensionella bilder. Dessutom är den betydligt mer känslig, säger veterinären Anna Eriksson-Kieffer.

För att skapa lugn får hästen på sig en luva som skyddar mot ljud och en handduk över ögonen. Foto: Ida Lindemann

Ser mer än bara skelettet

Till skillnad från traditionell röntgen, som framför allt visar skelettstrukturer, kan CT också ge information om mjukdelar som ligament och andra vävnader.

– Med CT kan vi titta på fler strukturer samtidigt och dessutom välja hur tunna snitt vi vill ha i bilderna. Det gör att vi får betydligt mer detaljerad information, förklarar Anna.

Tekniken liknar på många sätt magnetkameraundersökning (MR), men använder röntgenstrålning i stället för magnetfält. Båda metoderna har sina styrkor, men CT har blivit ett viktigt komplement i många diagnostiska utredningar.

Foto: Ida Lindemann

Nya möjligheter – särskilt för svåråtkomliga områden

En av de stora vinsterna med modern CT-teknik är att veterinärer kan undersöka områden som tidigare varit svåra eller nästan omöjliga att bilddiagnostisera på häst.

Rygg, bäcken, bogar och höfter är exempel på strukturer där traditionell röntgen och ultraljud ofta ger begränsad information.

– Nu kan vi till exempel titta på hela ryggen eller bäckenet på en stor häst. Det är områden där vi tidigare haft starka misstankar om problem men haft svårt att faktiskt bevisa vad som finns där, säger Anna.

Även halsundersökningar har utvecklats. Genom att kombinera kontrastmedel och CT kan veterinärerna undersöka ryggmärgskanalen och se om nervsystemet påverkas.

I vissa fall kan man till och med göra så kallade dynamiska undersökningar.

– Då förändrar vi halsens position under undersökningen för att se vad som händer med ryggmärgen när hästen böjer eller sträcker på halsen. Ibland syns problemen bara i vissa lägen.

Det kräver en del tålamod och precision för att positionera hästen rätt. Foto: Ida Lindemann

Kan göras på stående häst

En annan stor fördel är att många undersökningar kan göras medan hästen står upp.

Hästen får då lugnande medel men är vaken under hela undersökningen.

– Det är viktigt att hästen är lugn och vill vara med. Kameran rör sig runt hästen medan den själv står stilla, säger Anna.

När ben undersöks krävs ofta mer arbete med positioneringen.

– Man måste lyfta upp benet i kameran och hitta ett läge där hästen tycker att det är okej att stå. Det är lite olika från häst till häst.

Att kunna göra undersökningen stående är särskilt värdefullt om man misstänker frakturer eller i andra situationer där man vill undvika att söva hästen.

Samtidigt är själva CT-undersökningen i sig inte förknippad med några kända risker för hästen.

– Hästen utsätts för strålning, men det är ingenting som har visats ge besvär under en hästs livslängd, säger Anna.

De moment som ingår – som lugnande medel, narkos eller olika typer av injektioner – är standard inom veterinärmedicinen och har generellt låg komplikationsfrekvens. Vid så kallade myelogram, där kontrastmedel används för att undersöka ryggmärgskanalen, kan hästen i ovanliga fall bli tillfälligt stel eller öm efteråt.

Hoven – ett område där CT gör stor skillnad

Ett av de områden där CT har fått stor betydelse är diagnostik av problem i hoven.

Hovkapseln gör det svårt att undersöka mjukdelar med ultraljud, och vanlig röntgen ger ofta begränsad information.

– Från kotleden och ner är ett område där CT används mycket. Det är svårt att se mjukdelarna inne i hoven med andra metoder, säger Anna.

Under vårt besök på kliniken undersöktes just en framhov. Efter den första skanningen kan veterinärerna vid behov lägga kontrastmedel i leden eller blodkärlen för att få ännu mer information.

Kontrastmedlet gör att olika strukturer framträder tydligare på bilderna.

– Om det finns en skada i mjukdelarna kan man se ett tydligt kontrastupptag i området. Det hjälper oss att hitta exakt var problemet sitter.

För att hoven ska vara helt stilla i rätt position används ett rep. Anna förklarar dock att hästen aldrig sitter fast och enkelt kan gå därifrån om den vill. Foto: Ida Lindemann

När CT löser ett mysterium

I vissa fall kan tekniken vara avgörande för att hitta orsaken till en hältproblem.

Anna berättar om en häst som varit halt länge utan att någon kunnat hitta orsaken.

– Veterinärer och hovslagare hade tittat på den flera gånger men man hittade ingenting. När vi gjorde CT såg vi en liten gasficka i hoven och ett kraftigt kontrastupptag precis där, vilket visade sig vara en hovböld. Då kunde hovslagaren gå in exakt på rätt ställe.

Just precisionen är en av de stora fördelarna.

– Vi kan mäta exakt var problemet sitter och guida behandlingen mycket mer exakt.

Tack vare att man använde kontrast och röntgade med CT kunde man upptäcka en hovböld som annars var helt gömd. Foto: Ida Lindemann

Mer än diagnostik

CT används inte bara för att ställa diagnoser. Tekniken kan också hjälpa veterinärer under operationer.

Genom att kombinera CT-bilder med kirurgi kan man till exempel placera skruvar eller implantat mer exakt vid vissa frakturer.

– Den har verkligen öppnat nya möjligheter både för diagnoser och behandlingar.

Direkt efter att bilderna tagits kan Anna se i en dator om de blivit bra eller om något behöver ändras på. Foto: Ida Lindemann

Teknik som fortsätter utvecklas

Trots att tekniken redan tagit stora kliv framåt tror Anna att utvecklingen kommer fortsätta.

Bland annat utvecklas bildanalysen och möjligheten att upptäcka fler typer av förändringar i skelettet.

– CT börjar nu kunna upptäcka saker som tidigare bara syntes på MR, till exempel benödem vid akuta skador. Så tekniken springer lite ikapp där.

Samtidigt handlar mycket av utvecklingen om hur veterinärerna använder tekniken.

– Vi lär oss hela tiden mer om vilka undersökningar man kan göra och hur man kan positionera hästarna. Det är väldigt givande att känna att man kommer framåt för hästarnas skull.

Hästhälsa i praktiken – Råd om hur du vårdar din häst

259.00kr

Beställ bok

"För mig handlar dressyr om samspel, inte spektakulära rörelser"