Under hösten har det varit svarta rubriker om West Nile-viruset i svenska medier. I sommar har ovanligt många människor i Europa dött av smittan som även drabbar, och dödar, hästar. Detta år så långt norrut som i Tyskland.
Ett internationellt erkänt forskarlag har börjat titta på hur sällan man kan träna en häst på något nytt, utan att den därmed lär sig långsammare. Hittills har de sett att var tredje dag åtminstone är lika effektivt som dagligen.
När våra elitryttare sparar sina hästar för att de inte känns riktigt hundra hyllar vi dem – så klart. De tänker ju på sin tävlingspartners bästa. Men hur är det med ryttarna själva egentligen? Ett gäng nya studier från Storbritannien redovisar alarmerande siffror kring hur vanligt det är att ryttare tävlar med kronisk smärta.
Det är betydligt vanligare att vattenterapi används vid muskel- och skelettskador på människor än på hästar. Dels av tradition, dels av praktiska skäl – det krävs resurser för att kunna träna en häst i vatten, även om det har blivit vanligare på senare år. Men det fattas mycket forskning kring exakt hur och om det fungerar. Och om hur man ska använda träningen på bästa sätt.
I dag, torsdagen den 16 augusti, inleds den internationella konferensen European Workshop on Equine Nutrition i Uppsala. Temat är Future Equine Nutrition och forskarna kommer att presentera sina senaste resultat på en rad intressanta områden.
I år har Centrum för idrottsforskning kommit ut med antologin ”Resurser, representation och ’riktig’ idrott – om jämställdhet inom idrotten”. Författarna skriver om flera områden som är aktuella för ridsporten. Och antologin och de omnämnda forskningsresultaten kan vara ett underlag för diskussioner inom förbund, distrikt och klubbar.
Hagarna är brunbrända och årets skörd ser ut att bli en katastrof. Det behövs mycket regn för att rädda fodersäsongen 2018/2019, men den extrema torkan kan lämna spår i markerna för lång tid framöver. Och i framtiden kan vi behöva ta hänsyn till risken för långvarig torka – i allt från sådd till gödsling och skördesystem.
Under vintermånaderna, när man drömmer om härliga ridturer i sommargrönska, är det lätt att glömma bort dem. Men när högsommaren väl har kommit går de inte att missa – bromsarna. Det finns inte alls lika mycket forskning om bromsar och hästar som om till exempel knottbett på häst. Men lite vet man.
Hormonsjukdomen PPID är inte ovanlig längre, upp till var tredje äldre häst kan vara drabbad. Det saknas mycket forskning, men bara i år har det kommit flera nya studier och man har kunnat se starka samband – men också kunskapsluckor hos hästarnas ägare.
Visst har vi alla undrat vad som försiggår mellan de där lurviga favoritöronen? Och nog har en och annan uppgiven ägare grubblat över om hästen verkligen är rädd, eller om den spelar oss ett spratt? Nu har franska forskare tagit fram en utrustning som kan mäta hästens hjärnaktivitet i hagen eller på ridbanan – målet är att den ska komma ut på marknaden så småningom.
Nu har vi fått lära oss en ny förkortning, WFFS, som vi helst hade varit utan. När nyheten kom att den populära hingsten Harvy 1237 var anlagsbärare drog många efter andan.
Forskningskollen: För uppfödare såväl som för hästköpare och ägare är det av högsta intresse att försöka få tävlingshästen att vara produktiv, det vill säga kunna komma till start, så länge som möjligt. Självklart spelar skötsel och träning en enorm roll, men genetiken är också med på ett hörn.
År 2013 infördes linjär bedömning på treårstesten. Där bedöms egenskaperna subjektivt på en niogradig skala, till exempel från högställd till lågställd eller från hastrång till hjulig. Totalt 50 egenskaper bedöms på detta sätt – inom exteriör, gångarter och hoppning. Nu har SLU gjort en utvärdering av hur det nya systemet kan fungera i det praktiska avelsarbetet.
En häst som travar på en volt får ett lite asymmetriskt rörelsemönster på grund av det böjda spåret. Om ryttaren rider lätt på rätt sittben kompenseras asymmetrin och traven blir mer jämn. I en ny studie från SLU har forskarna fått fina resultat, som både belyser gamla ryttarsanningar om lättridning och ger vetenskapligt underbygga tips till den som ska försöka lokalisera en hälta.
Klickerträning har länge varit populärt i hundkretsar. Det förekommer även inom hästträning, men betydligt mer sparsamt.
I de allra flesta studier som handlar om hästars välfärd är det vuxna personer i hästens närhet som tillfrågas och intervjuas. Men eftersom ridsporten är en så stor ungdomsidrott vore det relevant att även ta reda på hur barn och ungdomar uppfattar och reflekterar kring hästvälfärd. Något forskare från Purdue University i USA har börjat titta på.
De senaste åren har det varit svarta rubriker gång på gång när stallar har tvingats stänga på grund av kvarka. Trots att kvarka har varit känd sedan 1200-talet och vi vet mycket om hur den smittar så fortsätter den att kosta betydande summor, och mycket lidande, varje år. Men det finns förbättringar att göra.
Allt fler stall, inklusive ridskolor, har gått över till lösdriftssystem. Vid en ny- eller ombyggnad är investeringskostnaderna stora och det kan vara svårt att veta om de kan räknas hem. I ett examensarbete gjort av två hippologstudenter kan vi få en aning om hur mycket arbetstid som sparas hos en ridskola som har sina hästar på lösdrift.
Forskare på UC Davis tror att nyfödda föl kan ge nycklar till hur autism fungerar hos barn. En tvärvetenskaplig forskargrupp letar nu ledtrådar för att kunna hjälpa båda arterna.
International Society for Equitation Science, ISES, höll sin 13:e konferens i slutet av förra året. Organisationen verkar för ett mer vetenskapligt underbyggt sätt att se på hästar och hästträning – och samlar riktigt tunga namn inom hästforskningen varje år.
Hur diskuterar hästmänniskor på nätforum? Tre amerikanska forskare gav sig in på hästforumens territorium, för att se hur utövare inom olika discipliner diskuterar kring hästarnas välfärd. Och kring sina ”kollegor” i de andra disciplinerna.
Söndag är det dags att fira in det nya året. Och dessvärre, för många djurägare, görs det fortfarande med fyrverkerier i mängd. Det finns preparat att köpa för att lugna ner en häst som blir nervös av smällarna, men forskningsresultat pekar inte på någon tydlig och entydig effekt.
Inaktivitet är ett av symtomen på att en människa är deprimerad. En del hästar kan också vara tillbakadragna och inaktiva till sättet och svara dåligt på stimuli, vilket har flera likheter med hur personer med depression är. En forskargrupp har studerat likheterna för att försöka se om det går att klassa hästarna som deprimerade.
I helgen hände det som inte får hända när hästen Luma de Lux föll ner död under fyrspannens prisutdelning i Friends arena. Den preliminära obduktionsrapporten visar att det troligen rör sig om en brusten aorta, vilket är en relativt ovanlig orsak till att till synes friska hästar plötsligt dör.
Även för en erfaren veterinär kan det vara ett detektivarbete att ta reda på om en häst är halt på ett framben, eller om det bara ser ut så för att den försöker avlasta ett ömmande bakben. Nu har forskare från bland annat SLU hittat en ledtråd som kan snabba på hältutredningen – nämligen hur manken rör sig.
Det har blivit vanligt att på olika sätt förlänga ättiden för hästar, för att minska risken för sjukdomar och för att få dem att må bättre mentalt. I en ny fransk studie visade det sig att hästarna mycket riktigt åt längre, men att de med vissa anordningar blev mer frustrerade.
Det har blivit vanligare att utfodra sin häst med enbart grovfoder, vilket är positivt ur många aspekter. En foderanalys visar innehållet i grovfodret, så att hästägaren kan vara säker på att hästen får i sig tillräckligt av till exempel protein och kalcium. Men svensk forskning visar att det kan vara viktigt att se till att hästen får mikromineraler från annat håll – detta eftersom många svenska grovfoder innehåller för små mängder.
Ridsport och hästhantering är som vi alla vet inte riskfritt. I en studie som presenterades här i Forskningskollen för ett par år sedan såg forskare vid Linköpings universitetssjukhus att skadorna hos dem som sökte vård ändå var mindre allvarliga i början av 2000-talet än i en liknande studie för 30 år sedan. Nu har de gjort om sin studie en gång till och den positiva trenden fortsätter, men bara för barn.
En hästföretagare i dag har runt 300 lagkrav att förhålla sig till. Byråkratin för landets lantbruks- och landsbygdsföretagare kan vara ett hinder för ett hälsosamt företagande och för viljan att expandera. Det menar forskare.
Att det kan bli råkallt i ridhus vet vi alla. Men nu visar en liten, svensk studie att fuktproblemen i vissa ridhallar är riktigt omfattande. Fukten kan förstöra både ridhuset och hälsan hos dem som använder det.
Forskare från Australien har visat att det går att få ponnyer att minska sitt kroppsfett, bara genom att använda en höautomat som gör att de måste skritta en bit för att få äta. Däremot påverkades inte insulinkänsligheten, vilket de hade hoppats.
Hästar har ingen rangordning – hela föreställningen om att vi måste bli deras ledare för att kunna umgås med dem på ett säkert och bra sätt är förlegat, ineffektivt och oetiskt. Det menar tunga namn inom hästforskningen.
I en studie som genomfördes vid SLU visade veterinärstudenten Linn Marcusson att det inte längre behöver vara särskilt komplicerat att ta ett tillförlitligt EKG på en häst.
Att använda hästar inom terapin blir mer och mer populärt. Det finns ett otal förkortningar för modeller och metoder som alla vill hjälpa genom att använda hästen, men vad har de egentligen gemensamt i övrigt? Vad finns det för vetenskap bakom hästterapi? Och – hur mår hästen när den möter människor som mår dåligt?
I Forskningskollen förra året skrev vi om en forskare som menade att det skulle vara relativt lätt att utveckla ett vaccin mot sommareksem. Nu har ett isländskt team kommit snubblande nära ett fungerande vaccin.
Många treårstester är avklarade. Får den unga hästen bra poäng kan det vara positivt för både avelsvärde och pris vid en eventuell försäljning. Men går det att träna den unga hopphästen för bättre poäng, eller kanske till och med bättre prestationer på tävlingsbanan?
Två forskare och veterinärer från Danmark, Katrine Toft Nielsen och Sofie Troest Kjeldsen, har en ny publikation i pipeline när det gäller hästens huvudposition i dressyr. Deras resultat visar att den klassiska tävlingsformen, med nosen något framför lodplanet och nacken som högsta punkt, kanske inte är så bra som man har trott.
Många anser att hästen borde användas mer inom terapi och behandling. I slutet av maj disputerar Catharina Carlsson, hon har tittat på vilken roll hästar kan ha för behandlingsarbetet med tjejer som skadar sig själva.
Kan hästen ha asymmetrier i rörelsemönstret utan att uppfattas som halt av ägaren? Jo, det visar två nypublicerade examensarbeten från SLU. Objektiv rörelseanalys blir vanligare – men kan utrustningen bli för känslig? Var går gränsen mellan halt och ohalt?
Trots att kvinnor är i klar majoritet bland ryttare – och ridning kan vara en rätt ansträngande och stundtals skumpig historia – finns det nästan inga vetenskapliga studier som berör ämnet ryttare, bröst och bh:ns funktion.
Sedan rekommendationerna om att inte avmaska rutinmässigt infördes har andelen hästar som bär på en av de farligaste inälvsparasiterna, Strongylus vulgaris, mångdubblats. Från 5 till 26 procent på tio år!
Vid amerikanska veterinärkongressen i december presenterade Elizabeth Santschi, Kansas State University College of Veterinary Medicine, de studier hon ansåg var de bästa inom kirurgi 2016. Och den amerikanska tidskriften The Horse beskriver den årliga ”topplistan” som ett av de mest populära inslagen på konferensen.
Är ridning friskvård eller inte? Svaret är nog självklart för de flesta som håller på med hästar, men faktum är att det även finns forskningsresultat som stödjer ja-sidan.
Varje år utser representanter för den amerikanska veterinärorganisationen (AAEP) årets främsta vetenskapliga studier inom olika områden. 2016 var det Rob MacKay från University of Florida som valde ut det han tyckte var årets bästa medicinstudier – en lista som senare även publicerades hos tidskriften The Horse. Och studierna han lyfte fram handlade om vitt skilda saker.
Det blir ljusare och många av oss ser fram emot avelssäsongen. I flera nya studier har forskare undersökt hur det blivande fölet utvecklas inne i livmodern. Det såg ut som en liten häst redan i somras eller under tidig höst, beroende på när stoet blev dräktigt så klart.
Många av de studier som har gjorts för att undersöka hästars inlärning baseras på positiv förstärkning. Hästarna får helt enkelt foder eller godis när de ”gör rätt”. Det märkliga är att det knappt finns någon studie på hur just positiv förstärkning fungerar när det gäller träning under ryttare – och faktiskt väldigt få när det gäller regelrätt träning över huvud taget.
I ett försök att hitta ett bra grovfoder till lättfödda hästar, i riskzonen för fång, har SLU i Alnarp gjort en pilotstudie med det etiopiska gräset teff. Fodret är en biprodukt och resultat från andra länder är lovande.
En av förra veckans stora rubriker var att Anders Eriksson anmält försäljning av hjälptyglar till Konsumentverket. Han är långtifrån ensam om att ifrågasätta användandet av exempelvis graman och de senaste åren har mycket hänt.
Forskningskollen har tidigare skrivit om en norsk studie, där man lärde ett antal hästar att kommunicera med hjälp av bilder. De fick svara på om de ville ha täcke på sig eller inte ute i hagen. I detta klipp ser man hur kommunikationen går till.
Hästens rörelseapparat är fantastisk. Ett exempel är den ytliga böjsenan som genom att lagra energi medverkar till att göra rörelserna mer effektiva. Men samtidigt bildas värme som, om den blir för hög, riskerar att förstöra senvävnaden.
Hästen får D-vitamin från solen och från soltorkat foder. Traditionellt har rekommendationen varit att det räcker för att tillgodose behovet hela året. Men frågan är om inte ny forskning kan vara början till en förändring av den synen.
Undersökningar av hur förändringar i bakknäets mjukdelar påverkar hästen – och hur man hittar förändringarna – ger några svar, men nästan ännu fler frågor. Läs om flera forskningsstudier nedan.
De gamla sanningarna gäller än, foderbyten och kraftfoder ökar risken för kolik. Samma försiktighet som gäller vid foderbyten ska dessutom råda om du byter sättet din häst får sitt vatten på. Det verkar även finnas ett samband mellan flytande vitaminer och kolikkänning.
Påstridigare föräldrar, yngre barn och mer kundanpassning. Ridläraryrket har förändrats på bara något decennium, nu finns det svensk forskning på området.
I ett examensarbete från SLU har studenterna visat att hackad halm är billigast att strö med om man jämför med spånpellets och kutterspån. Men ammoniakhalten i halmboxarna översteg det tillåtna gränsvärdet.
I ett examensarbete från i år har hippologstudenten Sophia Nyman tittat på ett svårt men angeläget ämne – föräldrapress inom ponnysporten. Något som var och en som har besökt en ponnytävling förmodligen har märkt av.
Då en tjur dog på bete den 7 juli i år var det startskottet för ett med svenska mått mätt stort utbrott av den ovanliga sjukdomen mjältbrand. Ett tiotal idisslare och en häst från sex besättningar i området har dött, en död älg som hittats i samma område visade sig också bära på smittan.
Nu riktas ridsportens ögon mot Rio, där ett par hundra av världens bästa ekipage är på plats. För en gångs skull lyser sponsorernas namn med sin frånvaro, men den uppmärksamhet ett olympiskt spel innebär genererar ändå pengar. Inte minst kan det vara ett tillfälle för forskare att få fördjupa sig i frågeställningar som aktualiseras i och med spelen.
Det finns flera sätt att sköta om sina beteshagar och det kan finnas stora vinster i att göra en ordentlig plan för hela säsongen. Forskningen pekar på flera fördelar med så kallad rotationsbetning, men vilket du väljer kan bero på vilken typ av hästar du har.
De svenska fälttävlansryttarna har varit i Falsterbo och laddat inför OS. Men hur farligt är terrängprovet, som ibland har kallats för världens farligaste sport, egentligen? Därom tvistar de lärde.
Nog för att vi kanske snackar med hästarna mest hela tiden, men hur mycket pratar de med oss? En hel del visar det sig. För första gången finns det forskningsresultat som tyder på just detta.
Varje år kommer det ny forskning om fång, dess orsaker och behandling. Gåtan är ännu inte löst – men några pusselbitar har åtminstone lagts på plats.
Ett mekaniskt hästben från Sverige har redan testat OS-banorna. I dag presenterar veterinär Elin Hernlund sin doktorsavhandling ”Sport surfaces in show jumping”, som bland annat har resulterat i det beresta benet.
Under betessäsongen gäller det alltid att hålla ögonen öppna så att det inte finns giftiga växter i hagarna. Ett relativt nytt tillskott på listan över växter att ha koll på är tysklönnen, som kan orsaka mycket allvarlig förgiftning hos hästar.
Nu kommer värmen och med den knotten. Men det finns hopp för sönderkliade manar och hästar som måste ha täcke hela sommaren. En ny upptäckt, som visar varför vissa hästar klarar av att bli knottbitna utan att bli allergiska, kan vara nyckeln till sommareksemets gåta.
Uppfödare och ägare till SWB-hästar är en brokig skara. Med jämna mellanrum försöker forskare och studenter samla mer information om de svenska hästarna och deras människor, men allt som oftast misslyckas de med att räta ut frågetecknen helt. Vi vill nämligen inte berätta.
Alla hästägare känner igen, och fruktar, koliksymtomen. Trots att kolik är ett relativt vanligt lidande finns det dock mycket kvar att ta reda på, för de hästforskare som undersöker varför hästar får ont i magen.
Bruksprovet är över och avelssäsongen drar i gång. Forskningen pekar på att en viss typ av fettsyror kan öka chanserna för att den dyrbara sperman ska resultera i en frisk avkomma.
Bettets vara eller icke vara debatteras – och det görs allt mer forskning för att försöka mäta hur hästen påverkas av betsling och annan utrustning. Att ryttarens ridstil påverkar kan tyckas självklart, alltså vilket stöd hon eller han vill ha i handen. Skillnaden i tygelspänning mellan professionella ryttare finns nu svart på vitt.
Höga nivåer av fosfor medverkar till övergödning och bland annat sämre vattenkvalitet och syrebrist i vattnet. Hästnäringen har hittills fått härja fritt och har sluppit de restriktioner som jordbruket måste hålla sig till. En studie från SLU är inte smickrande och frågan är när hästhållarna måste bli mer miljömedvetna.
Är din häst extra frusen, eller är det du själv som behöver mer kläder? Nu finns det faktiskt vetenskapliga belägg för att hästar är individer – även när det kommer till om de vill värma sig eller inte.
Snögalopp kan boosta motivationen hos både häst och ryttare, göra en dålig dag bra igen, bygga upp hästens kondition och vara allmänt jättekul. Men hur reagerar hästens luftvägar på träning i kallt väder?
Samarbetet där Chalmers och Göteborgs universitet satsar på hästforskning har galopperat på i rätt bra tempo sedan 2012. I år lägger man i ytterligare en växel, mer tid och resurser kommer att investeras i forskning om hästar och hästsport.
Hur ser en hästs medvetande ut egentligen? Hur lär den sig nya saker och hur uppfattar den världen? Felicia Lundgren från skånska Torna Hällestad studerar vilda och tama hästar för att ta reda på mer om det här komplexa, och relativt outforskade, området.
De två hippologstudenterna Camilla Eriksson och Dina Johnsrud Aarnes har under året publicerat ett intressant examensarbete om ryttarens påverkan på hästen. Duon konstaterade att det finns för lite vetenskaplig information om hur symmetrin i hästens rörelser kan påverkas av ryttaren – något de tillsammans med sin handledare Marie Rhodin har gjort ett försök att undersöka.
Kroppsfett är olika farligt beroende på hur det sitter på kroppen, hos hästar likväl som hos människor. Till exempel löper personer med mycket bukfett större risk att drabbas av diabetes och liknande sjukdomar. Hos hästar har man delvis sett samma fenomen – när fettet ansätts längs mankammen. Nu har brittiska forskare visat att just det fettet inte följer det förväntade mönstret.
Malin Axel-Nilsson disputerar i dag på SLU, med avhandlingen ”The match between horse and rider”. Ett viktigt, men inte direkt enkelt, ämne.
Har ditt sto starka åsikter och en vilja av stål? Inte konstigt, beteendeforskare har studerat vildlevande ston som visat att de får som de vill. Det är kanske dags att omvärdera bilden av hingsten som den som styr och ställer i flocken?
I en ny avhandling från SLU har Guðrún Stefánsdóttir undersökt den fysiska belastningen vid det arbete som islandshästar utför. Forskningskollen har kikat lite närmare på resultaten.
Enligt en nypublicerad brittisk studie finns ett samband mellan hästens dominans i flocken och dess hull. Ju högre rankad häst, desto större risk för att den är överviktig.
Hur träning av hopphästar bäst ska utföras finns beskrivet i flera handböcker, baserade på praktisk erfarenhet. Det finns dock få vetenskapliga studier av hur olika träningsprogram påverkar kondition och prestationsförmåga – här beskrivs några av dem.
Grovfodret är hästens främsta källa till de dagliga mineralerna. Men ofta innehåller inte stråfodret tillräckliga mängder för att tillgodose hästens behov. Forskning visar hur viktigt det är att ha en sammansatt foderstat, som varken ger för mycket eller för lite av de viktiga ämnena.
Skador i rörelseapparaten är i dag det vanligaste hälsoproblemet hos sporthästar, och den vanligaste orsaken till att hästar inte kan prestera som förväntat. Men vad är det som påverkar skelettet?
Om det blir ett hingst- eller ett stoföl är för det mesta en hemlighet fram till att fölet är fött, men vissa omständigheter kan öka sannolikheten för ett visst kön. Det visar en nypublicerad studie.
Överviktsrelaterade hälsoproblem har ökat i västerländska länder, både bland oss människor och bland husdjur. Förra veckan hölls en konferens med fokus på fetma hos djur i Uppsala, med deltagare från flera länder och specialistområden.
Russprojektet är arbetsnamnet på det forskningsprojekt som just nu pågår en bit utanför Uppsala. Tolv russhingstar har i ett års tid vistats ute i tre stora hägn, där de har levt enbart på det som växer i naturen.
Att utfodring med kraftfoder gör hästar pigga och mer explosiva är en vanlig uppfattning, men få forskare har lyckats visa detta. I en nypublicerad studie från England har hästars reaktioner och pulssvar dock jämförts, då de har fått en foderstat med eller utan kraftfoder.
En ny, svensk studie visar att ridsporten är skadedrabbad jämfört med andra idrotter. Men risken för allvarliga ryttarskador har ändå minskat genom åren.
En ny studie har visat att en viss gen, som påverkar traven hos travhästar och förmågan att gå i pass hos islandshästar, även till stor del påverkar hästarnas ridegenskaper.
Insekter är en riktig plåga för många hästar under sommaren, och en hel del hästägare stallar in dem under den tid insekterna är som ettrigast. Ett alternativ kan vara att ställa ut vindskydd i hagen.
I somras publicerades en studie där man undersökt skador i munnen på islandshästar, som uppkommit under tävling. Studien har redan fått så stort genomslag att vissa bett-typer har förbjudits på tävling av den internationella organisationen FEIF.
I Forskningskollen den här veckan tar vi upp två intressanta studier, där man har sammanställt data från djursjukhus och jämfört de diagnoser som ställts. Detta för äldre hästar jämfört med yngre och medelålders.
Häststall är en av de mest riskfyllda arbetsplatser som finns – och hästen är det djur som oftast är inblandat i arbetsplatsolyckor som orsakar sjukfrånvaro. I en svensk studie utförd i travstall har man undersökt riskerna för personalen och räknat om dem till kronor och ören.
På senare år har sensorbaserade system blivit allt vanligare som verktyg vid hältutredning. I Forskningskollen den här veckan tar vi upp två studier, där man har använt sensorer för att undersöka rörelsemönstret hos hästar vid longering.
I denna veckas forskningskoll tar vi upp en studie där man har undersökt ridningens påverkan på ryttaren. Blir vi mer liksidiga av att rida – och är det någon skillnad mellan ryttare på olika nivåer?
Mängden magnetprodukter tillverkade för djur har ökat flerfaldigt. De marknadsförs med att de förebygger skador och ömma muskler, till svårläkta sår och vid smärta eftersom de anses öka blodcirkulationen. Svenska forskare har nu försökt utröna om det stämmer.
Vad hästen utfodras med påverkar vilka näringsämnen som finns tillgängliga i blodet, och som kan användas till energiproduktion i musklerna. En grupp forskare i Schweiz har undersökt hur hopphästar utfodras inför tävling – och hur det påverkar blodvärdena före och efter start.
Hur vanligt är det att hästar, som tävlas på högsta nivå, går med nosen bakom lodplanet inne på banan? Det har internationella forskare försökt ta reda på.
Många av oss har fått lära sig att man alltid ska ge grovfoder innan kraftfodret. Nyligen har nordiska forskare undersökt hur viktig denna tumregel egentligen är.
Inför en skrämmande situation reagerar hästar ofta med att ta till flykten. Detta beteende är en av de främsta orsakerna till hästrelaterade olyckor, därför är kunskap om hästars flyktbeteende viktig. Både för att förebygga olyckorna och för att öka djurens välfärd.
På senare år har hästar visat framhovarna när det gäller att hjälpa barn med autismspektrumstörning, ASD. Flera studier visar lovande resultat för barn som får prova specialdesignade aktiviteter med hästar.
I fredags disputerade agronom Sara Ringmark, SLU, med avhandlingen "A forage-only diet and reduced high intensity training distance in standardbred horses". Hennes resultat om rena grovfoderstater är riktigt intressanta!
Pälssättning och pälsfällning påverkas av en rad faktorer som till exempel dagslängd, omgivningens temperatur, hästens näringsstatus, hormoner och hästens hälsa. Forskarnas råd kring vinterpäls, täcken och hur bra hästen klarar kyla är dock inte alltid entydiga.
Ryggproblem är alltför vanligt hos våra ridhästar. Förutom att försäkra sig om att hästen har passande utrustning och rids på ett bra sätt, kan det behövas särskilda övningar för att träna upp hästens rygg. Forskning har visat att det går att få en bra effekt av enkel sjukgymnastik.
När riksanläggningarna fick lösdrifter var det många som tänkte "äntligen". Förhoppningsvis kan dessa tre anläggningar, med sina möjligheter till forskning, hjälpa till att utveckla den moderna hästhållningen på ett bra sätt. En av de första studierna har nu kommit.
Glukosamin och andra ledpreparat till häst har varit ifrågasatta länge, eftersom det har varit svårt att se någon effekt av substanserna i vetenskapliga studier. På den fronten är inget nytt, trots ny forskning.
Fortfarande åker de flesta hästar transport med nosen i färdriktningen. Men redan för tjugo år sedan kom forskare fram till att det är lättare för dem att åka med rumpan först.
Hur viktigt är det för hästarna att ha möjlighet att komma undan solen heta dagar? En intressant fråga, inte minst för den som har ont om träd i hagarna. Och Kalifornien är förmodligen ett alldeles ypperligt ställe för att undersöka hur hästar påverkas av sol och skugga.
Det finns hästar som mår så dåligt att de utvecklar beteendestörningar. Men ser vi verkligen om vår egen häst far illa? Nej, risken är stor att vi inte gör det, enligt en färsk studie.
Fång är kanske ett av de mest komplexa och förvirrande sjukdomstillstånd som drabbar våra hästar. Riskfaktorerna verkar ibland oändliga och ändras dessutom med åren. Men enligt en ny studie är hög ålder och högt hull de viktigaste.
En namnkunnig grupp holländska forskare vill försöka förutse om en fälttävlanshäst ligger i riskzonen för att skadas. I en studie från förra året såg de oroväckande många skador och för dåligt tränade hästar.
Det klonas som aldrig förr. Kända hästar som Calvaro V, Gem Twist (läs Lisens inlägg), Grande Dame, Quidam de Revel, ET och Chellano Z har klonats och vissa av "kopiorna" verkar i aveln. Nu kan en annan stjärna få chansen att fortsätta sprida sina gener. Det ryktas nämligen att en klon från galoppörernas galoppör, Eclipse, är på gång.
Diskussionen om hur hingstar inom ridsporten påverkas av att tävla och verka i avel samtidigt har funnits länge. Tyska forskare har försökt sätta siffror på hur hingstarna påverkas av spermasamling.
En av de svåra sakerna med att vara hästägare, eller hästveterinär för den delen, är att försöka lista ut om hästen har ont. Förmågan att maskera smärta kan vara bra för att slippa bli uppäten av lejon, men den ställer till det lite för dagens hästar. Det går dock att avläsa smärtan genom att titta på ansiktet – forskare försöker nu systematisera detta.
Betesreduceraren verkar ha kommit för att stanna. Forskningen har inte riktigt hunnit med, men det finns en del studier. De visar bland annat att betesreducerare är ett säkrare sätt att minska mängden gräs hästen äter, än att bara begränsa tiden som hästen har tillgång till betet.
I mycket av vårt umgänge med hästen försöker vi lära den något. Allt från att binda upp fölet till att gå på en transport eller göra den perfekta piaffen. En studie från förra året visar hur viktigt det är med en lugn miljö medan vi tränar.
I ett samarbetsprojekt mellan svenska och norska forskare har spolmaskarnas DNA kartlagts. Det kanske inte låter så spännande, men är en viktig pusselbit i arbetet med att förhindra resistensproblem.
Att täcka eller inte täcka, det är frågan. Norska forskare har frågat huvudpersonen själv, alltså hästen, och börjar få in svar. (Sedan denna artikel publicerades 2014 har projektet kommit ännu lite längre, läs mer hos Hästsverige.)
Resultat från Kanada tyder på att det har betydelse i vilken form dräktiga ston får selen tillsatt i fodret. Kanske inte för stoet självt, men för hennes föl.
Temperamentet är en av hästens viktigaste egenskaper och många anser att det därför borde ingå som bedömningspunkt i avelsvärderingen. Ett nytt examensarbete har belyst möjligheten att objektivt bedöma temperament i samband med treårstestet.
Materialet i stallinredningen ska ha tillräcklig hållfasthet för att stå emot hästsparkar. Det står i djurskyddsföreskrifterna. Problemet är att ingen vet hur hård en hästspark är.
Forskare i Australien har tillverkat skor som de hoppas ska kunna hjälpa ett sto med kronisk fång. Men den här gången är det inte en skicklig hovslagare som har smitt specialskorna - utan en 3D-skrivare.
Forskare från USA och Norge har tagit sig an det komplexa forskningsområdet "relationen mellan människa och häst". Och de har faktiskt kunnat visa hur relationen kan fördjupas om båda parter anpassar sig till den andre.
I en rapport som nyligen publicerades i tidskriften Preventive Veterinary Medicine (Förebyggande veterinärmedicin) presenterade forskare från fyra länder resultat från en omfattande studie – om orsaken till missade träningsdagar hos hopphästar. Resultaten är inte revolutionerande, men är förhoppningsvis en början till att kunna minska skadorna i sporten.
Nog märker man om hästen är sjuk? ”De skulle inte prestera så bra om de inte togs omhand minutiöst”, är ett vanligt argument i diskussionen om tävlingshästens välfärd. Men forskningen pekar på att majoriteten av tävlingshästarna har magsår – och de är inte sjukskrivna för det. Det är inte alltid det märks att något är fel.
En längre viloperiod behöver inte betyda att du måste bygga upp hästens kondition från början igen. Studier visar att om hästarna har möjlighet att röra sig mycket fritt så kan de behålla sitt flås.
Hästens rörliga öron hjälper oss att avläsa vår kamrats sinnesstämning. Men visste du detta om hästen hörsel?
Om du fyller krubban halvvägs upp till kanten – tycker din häst då att den är halvfull eller halvtom? Det försöker beteendeforskare från Schweiz hitta ett sätt att lista ut.
Agronom Lina Jönsson disputerar i veckan med avhandlingen "Orthopaedic health, conformation and longevity in riding horses – a genetic and phenotypic study". Den visar hur man kan förbättra ridhästarnas hälsa på sikt, genom systematiskt avelsarbete.
I majoriteten av hästannonserna med uppsuttna bilder rids hästen med nosen bakom lodplanet. Det visar undersökningar från Storbritannien. I juli hölls den nionde ISES-konferensen (International Society for Equitation Science) och brittiska forskare hade hittat ett samband mellan hästens huvudposition i annonsen och hur den framställdes i texten.
Går det att mäta vad som skiljer elitryttaren från den som tävlar i lägre klasser? Forskaren Inga Wolframm från Nederländerna har medverkat i flera intressanta studier om ryttarens mentalitet – och på en konferens i juli presenterade hon och kollegan Elin Ottersky nya resultat.
Vad händer om en häst ser en flockmedlem och sedan hör "fel" gnäggning? Franska forskare har visat att hästar kan höra skillnad på gnäggningar från flockmedlemmar, från hästar de mött på avstånd och från helt obekanta. Men kan gnäggningen kopplas ihop med utseendet hos en bekant?
Hältutredning är ett ständigt återkommande ämne - och som vi tidigare tagit upp i Forskningskollen är exempelvis böjprov inte alltid så tillförlitligt. Brittiska forskare fördjupar sig i hältornas underbara (nåja...) värld och har konstaterat att riktigt långsam trav kan avslöja en hel del.
Hittills har vi fått lita till tabellvärden för att uppskatta hur mycket svett hästen producerat under ett arbetspass. Eftersom väder, arbetspassets utformning och individen själv påverkar - och det inte alltid följer tabellen - är det ett trubbigt verktyg. Nu tror forskare att de har hittat ett sätt att poängsätta hur hästen svettats, som stämmer bättre överens med verkligheten.
För att komma tillrätta med problemet med resistenta inälvsparasiter ska vi ta träckprov och inte avmaska rutinmässigt. Det är också bra att låta hagarna vila eller betas av andra djur. Forskare i framför allt Brasilien undersöker ytterligare ett sätt att komma åt parasitproblematiken – de tar hjälp av rovsvampar.
Även hästar kan vara glutenintoleranta. Forskningen på området är i sin linda, men den visar att symtomen hos hästar som reagerat på gluten bland annat är viktminskning, lös avföring och glanslös päls.
Skador på gaffelbandet är vanligare hos dressyrhästar än hos hästar inom andra grenar. Några brittiska forskare gjorde en liten djupdykning i ämnet och studerade hästar i samlad respektive ökad trav, bland annat med höghastighetskamera. De tittade på fyra dressyrhästar på hög nivå som reds på olika underlag.
Franska forskare har försökt fastställa om vissa hästar är så beroende av människan att deras problemlösande förmåga är nedsatt.
Jetlag är ett välkänt fenomen för den som reser över flera tidzoner. Tävlingshästar som reser runt i världen och förväntas vara på topp kanske också känner av det? Forskare försöker bena ut hur en förskjutning av dygnet påverkar hästar och deras prestation.
Snart kommer Monty Roberts till Flyinge och många kommer att se och lära av "mannen som lyssnar till hästar". Det finns några studier som har jämfört alternativa träningsmetoder, som exempelvis Monty Roberts, med traditionell hantering.
Franska forskare har tittat på hur unghästar som tränas med eller utan belöning reagerar på träningen och på människor. Målet var att hästarna skulle stå stilla på kommando, utan att behöva bindas fast eller hållas i, för att sedan hanteras på olika sätt.
Sadeln glider åt ena sidan. Ett irriterande problem som kan leda till skador hos både ryttare och häst. Nu visar ny forskning att det kanske snarare är veterinären än sadelutprovaren som du ska ringa.
Det förekommer att hästar har synfel och det ser ut att finnas skillnader mellan olika hästraser. Intressant är också att synen verkar kunna påverkas både av generna och av miljön under uppväxten - något som skulle behöva undersökas närmare när det gäller hästar.
För de allra flesta är det självklart att hästar mår bäst av att få gå ut i hagen, helst med kompisar. Det finns en del forskning på området - men vilka slutsatser du drar av den beror på vad du vill uppnå med att släppa din häst i hage. Är målet att hästen ska röra sig så lite som möjligt blir strategin en annan än om du eftersträvar mycket aktivitet.
Ungefär tio procent av svenskarna är allergiska mot hästar, och diskussionerna om avstånd mellan stall och bostadshus kan ibland vara infekterade. Praxis skiljer sig mellan olika kommuner och det finns inga klara besked att hämta från forskningen.
Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har kommit med ytterligare en studie där högpresterande hästar har utfodrats med enbart grovfoder. Den här gången har de inte bara dragit slutsatsen att hästarna fortfarande kan prestera - det verkar till och med vara så att det kan finnas fördelar för prestationen med att skippa kraftfodret.
Uppfödarens rutiner kring avvänjningen kan påverka fölens hälsa och välmående radikalt. Och för den som köper en unghäst kan det vara bra att veta hur den har haft det under sin föltid.
Trots att de prestationer som utförs i alla de stora ridsportgrenarna är beroende av ett bra underlag, finns det förvånansvärt lite forskning om underlagets påverkan - och ännu mindre om hur det ska skötas.
En svensk upptäckt om att en specifik gen styr vissa gångartsegenskaper har fått mycket mediauppmärksamhet under senare tid. Den 28 september disputerade Lisa Andersson, en av forskarna bakom studien, och försvarade sin avhandling "Equine Trait Mapping - From Disease Loci to the Discovery of a Major Gene Controlling Vertebrate Locomotion".
Inte nog med att de skänker oss människor glädje och spänning i tillvaron - nu kan hästarna dessutom vara värdefulla som modelldjur för flera av våra sjukdomar.
Det blir allt vanligare att rullmattor som kan ställas under vatten används för träning av skadade, men även friska, hästar. Det saknas dock en del dokumentation om hur den här typen av träning påverkar hästen och dess rehabilitering - lite forskning är gjord.
Hippsons Sara Slottner fick en pratstund med Karin Morgan om vad som är på gång i forskningsväg på Ridskolan Strömsholm. Till vardags är Karin huvudlärare i hippologiskt examensarbete på riksanläggningen.
Ett förslag om att förbjuda brännmärkning av hästar i Tyskland väcker starka känslor i båda lägren. Parlamentet ska rösta om förslaget under hösten och de stora avelsförbunden jobbar för högtryck med att försöka förhindra att det blir verklighet.
Många av oss satt som klistrade framför tv:n och terrängprovet i fälttävlan under Sara Algotsson Ostholts och Wegas framfart, som skulle resultera i en svensk fälttävlansyra av sällan skådat slag. Den uppmärksamme noterade kanske att vissa hästar hade ett plåster på nosen. Hur fungerar det?
I flera studier har man kunnat visa att bedömningen av en hälta skiljer sig mellan veterinärer. Även en och samma veterinär har visat sig bedöma en hälta olika från gång till gång.
Det senaste inom forskning om hästens rörelseapparat presenterades under förra veckan på Strömsholm, under konferensen "7th International conference on Canine and Equine Locomotion". Här får du ett smakprov på vad som avhandlades.
Forskningskollen: Avblekbara skimlar drabbas i betydligt större utsträckning än andra hästar av melanom - ett slags tumör. Forskarna tror att melanomet har ett samband med åldersrelaterade förändringar i hudens pigment, det vill säga samma fenomen som orsakar att färgen bleks med åren.
När hästfolk diskuterar hästar och dopning är det i stort sett alltid otillåten medicinering på tävling man pratar om. Antingen försök att fuska på bekostnad av hästens välfärd, eller brist på kunskap om vilka preparat som får användas. Det man kanske inte tänker på är att substanser som döljer smärta eller förändrar hästens temperament kan användas vid besiktning inför försäljning.
Bettets inverkan är en viktig faktor att ta med när hästens välfärd diskuteras. För hårt tryck av bettet kan leda till allt från blåmärken i munnen till benförändringar i käken. Forskarna försöker komma på sätt att objektiv mäta hur häst och ryttare uppfattar det hela, bland annat genom att mäta tygelspänningen i olika situationer.
Nu är snart alla treårstest genomförda för den här gången och ett stort antal unghästar har bedömts. Treårstestet infördes 1999 och första året deltog drygt 900 hästar, eller omkring en fjärdedel av den aktuella fölårgången. Sedan dess har andelen hästar som deltar i treårstestet stigit.
Hästar som presterar under förväntan på meetings jämfört med på hemmaplan kan helt enkelt vara trötta. De behöver ligga ner och sova i perioder, men kan om det behövs skjuta upp det under flera dagar.
Ett relativt nytt forskningsområde är hur sadelgjorden påverkar hästen och dess prestation. I en nygjord studie från Storbritannien mätte forskarna hur sadelgjordens spänning förändrades beroende på hästens gångart.
Ryggproblem är en vanlig orsak till prestationsnedsättningar hos häst – och flera studier har visat att problem med tornutskotten är den vanligaste boven i dramat. Diagnos är mycket svår att ställa och många gånger har forskningen visat att även friska hästar har stor variation i tornutskottens utseende, på röntgen eller scintigrafi.
Debatten om rollkur har varit infekterad ända sedan den blossade upp – diskussioner har förts vid dressyrforum, i debattartiklar och självklart även i stallgångarna. Oavsett om man kallar det rollkur, hyperflexion eller low-deep-round (LDR) så finns det fortfarande många åsikter, men relativt lite fakta, om träningsmetoden.
Hur påverkas trycket mot hästens rygg av om sadeln har en bom eller inte? Det har börjat komma lite forskning på området, där man använder sig av en tryckmätningsvojlock under sadeln för att registrera skillnader i hur den ligger an.
Samtidigt som det med jämna mellanrum höjs röster om att hästar döms ut och tas bort allt för lättvindigt i unga åldrar så finns det många gamla hästar i dag som lever och har hälsan. Den äldre hästen kräver lite extra omvårdnad för att fortsätta må bra.
Hästfoderbranschen är en djungel, både när det gäller produkter och goda råd. Hästägare översköljs med reklam för kraftfoder och tillskott av olika slag - men hur utfodras egentligen hästarna i Sverige?
Fysträning har blivit ett vanligare inslag i träningsupplägget för ryttare på hög nivå. Fördelarna är bland annat ökad prestation och färre skador.
Hopphästen Hicksteads tragiska sista sekunder i livet har berört många, men har även väckt frågor. Hur kunde det gå så fort? Hästens hjärta och blodomlopp är extremt väl anpassat för de korta, snabba rusningar som vildhästen är beroende av för att överleva en rovdjursattack. Och inom hästsporten drar vi nytta av dessa egenskaper.
Ett intressant område inom hästforskningen, som får mycket fokus och där det förhoppningsvis kommer många studier framöver, är hästens välfärd. Ett intressant tillstånd att studera är till exempel det lidande som kallas inlärd hjälplöshet.
Det bedrivs mycket forskning för att hitta genetiska markörer som är sammankopplade med prestation. Kapplöpningssporten ligger före ridsporten här, mer pengar och resultat som är enkla att mäta gör det lättare att forska. Men mycket av resultaten går så småningom att dra nytta av även inom ridsporten.
Levande jäst har visat sig öka effektiviteten hos mikroorganismerna i våmmen hos kor - en miljö som är mycket lik den i hästens grovtarm. På senare år har flera forskargrupper fått positiva resultat när jästen använts som fodertillskott till hästar.
Att arga och hotfulla hästar kan ha ont är inget nytt, men ändå sägs det ofta att aggressiva individer har "dåligt temperament" eller "behöver uppfostras". Det har inte funnits några vetenskapliga bevis för att aggression har ett samband med kronisk smärta – men nu har ett franskt forskarlag lyckats visa just det.
Forskare från Irland och Nederländerna har visat att det - framför allt när det gäller kotleden - är relativt lätt att få en ohalt häst att se halt ut vid böjprov.
Innehållet av vitamin E i skördat vallfoder kan variera mycket. En vanlig föreställning är att man vid utfodring med inplastat vallfoder, såsom hösilage och ensilage, måste ge tillskott eftersom ensileringsprocessen förstör vitaminet. Halten av vitamin E är i och för sig lägre i ensilage än i färskt gräs, men flera studier har visat att halterna i hö är ännu lägre.
Problemet med inavel varierar mellan olika raser. Ofta är risken för inavel uppmärksammad i små hästraser, men även större raser kan ha problem.
Hästar har på många håll dåligt rykte och anses förstöra betesmark. Men oftast beror det på att hästarna går året runt på marker som inte är lämpade för det. I Sverige finns stora arealer värdefull naturbetesmark som ibland inte kan hållas öppen på grund av det minskade antalet nötkreatur. Där kan hästarna göra en insats!
På senare år har forskarna upptäckt att en stor del av de fall av fång som drabbar hästar är kopplade till hormonproblem. Det gäller till exempel fång i samband med Cushings, Equine metabolic syndrome och vid användandet av vissa läkemedel. Dessa hästar får onormalt höga halter av hormonet insulin i blodet och flera studier har konstaterat en koppling mellan höga insulinnivåer och fång.
Gräsbetessjuka finns först beskriven från Skottland i början av 1900-talet. Sjukdomen är mycket vanlig i Skottland och England, och har rankats som den viktigaste hästsjukdomen att bekämpa av forskare i regionen.
Som alla säkert har märkt har rekommendationerna om avmaskning förändrats de senaste åren. Problemet med att inälvsparasiter blir resistenta mot avmaskningsmedel ökar över hela världen och det finns i dagsläget inga nya medel att ta till. Man har hittat resistens mot alla typer av preparat som används i dag.
Många hästar drabbas av problem i munhålan till följd av användning av bett och nosgrimmor. Även felaktig utfodring spelar in när hästens munhälsa avgörs.
Den senaste uppskattningen pekar på att det finns drygt 350 000 hästar i Sverige. Därmed är vi bland de länder som har flest hästar per invånare, med 39 hästar på 1000 personer. Tre fjärdedelar av hästarna finns i eller precis utanför städer. Det gör tillgängligheten för dem som nyttjar hästen god, men ställer till en del konflikter mellan hästanläggningar och boende.
Bakterier som är resistenta mot antibiotika skapar ofta svarta rubriker i media. De har kallats både mördarbakterier och sjukhussjukan, och problemet med dessa infektioner ökar nu även bland hästar. Den mest omtalade resistenta bakterien är MRSA, meticillinresistenta staphylococcus aureus.
Flera försök har gjorts för att mäta hur hästens rörelsemönster påverkas av olika positioner på huvud och hals.
Nu har de ston som betäcktes tidigt förra året börjat att föla, men än dröjer det innan avelssäsongen drar igång på allvar. Ett sto är normalt dräktigt omkring elva månader, men hästar har ganska stor variation i dräktighetslängd jämfört med många andra djur.
Kronisk hosta är ett relativt omfattande problem bland hästar, och ägarna till dessa hästar blir ofta experter på att undvika damm och dålig luft i stallet. Under senare år har det visat sig att det är betydligt fler hästar som är påverkade av stallmiljön än vad man tidigare trott. Men de flesta visar inga eller mycket lindriga symtom.
Om höet ska hålla en bra hygienisk kvalitet under lagringen behöver torrsubstanshalten ligga runt 85 procent eller högre, hela tiden. Om luftfuktigheten runt höet är hög under perioder, eller om det är problem med kondens, kan det torra höet återfuktas och mikroorganismer börja växa.
En nervös ryttare eller skötare överför nervositeten till hästen. Det märks bland annat genom höjd hjärtfrekvens hos djuret. Eftersom nervositet och rädsla i hästens värld är en fråga om överlevnad, är det naturligt för den att bli på helspänn när den känner av människans nervositet. Allt för att vara beredd på eventuella attacker från rovdjur.
Den senaste tidens många olyckor inom hästsporten har lett till debatt om riskerna med ridning och hästar. Samma diskussioner finns självklart även i andra länder, och det har gjorts några studier för att ta reda på vad som orsakar flest skador och vem som löper störst risk att drabbas.
Några forskare ville testa påståendet om att dressyrhästar är mer lättskrämda än hopphästar. Därför mätte de hästarnas reaktioner och kopplade ihop resultatet med den disciplin hästen tillhörde.
Hästens vätskebalans påverkas självklart av hur mycket vatten hästen dricker, men även av hur mycket vatten den får i sig via fodret och hur mycket den förlorar genom träck, urin och avdunstning. I några svenska studier har forskare tittat på hur hästens vätskebalans påverkas av olika foder.
Ett forskarteam i Storbritannien har utvecklat en metod för att mäta hästars personlighet, genom att modifiera metoder som använts på flera andra djur. Trettio olika egenskaper bedöms på en skala mellan ett och sju, där bedömaren ringar in den siffra som passar bäst in på den aktuella hästen.
Ny forskning har granskat hur väl det går att förutse en hästs avelsvärde genom att titta på resultat från unghästbedömningar. Här i ”Forskningskollen” berättar vi mer!
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
