Hästhantering
Publicerad: 2007-04-09Rundgren: "Nej, krubbitning ger inte kolik"
- Att krubbitare skulle svälja luft och därigenom få kolik är ett gammalt missförstånd, säger Margareta Rundgren, agronomie doktor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Man har nu visat att luften vänder i svalget och alltså aldrig når magen.
Foto: Shutterstock & Anna Nordin
- Den tidigare uppfattningen, att krubbitare har större tendens att få kolik, har nu gjort en helomvändning. Man tror istället att det är hästar med magproblem som lättare utvecklar krubbitning. Krubbitning kan alltså vara en signal om att allt inte står rätt till med hästens foderspjälkningsapparat, fortsätter hon.
Margareta Rundgren gästade Västerås under Häst 2007-dagarna och gav matnyttig information om beteendestörningar, ett område där forskningen tagit fart först på senare år.
Som psykisk sjukdom
- Beteendestörningar kan ses som psykiska sjukdomar, det är alltså inte samma sak som ovanor. En ovana kan vara att till exempel sparka i boxdörren i väntan på fodret. Medan en beteendestörning uppkommer på grund av att hästen hindras att utföra beteenden som den har behov av, till exempel att söka föda eller umgås med andra hästar. Beteendestörningar uppkommer aldrig hos frilevande djur, medan alla andra beteenden är lika mellan dessa och djur i fångenskap. Vi kan inte ta bort några beteenden hos djuren, fångenskapen har bara gjort att frekvensen av dem förändrats, säger Margareta.
Kan delas in i grupper
Beteendestörningarna kan delas in i olika grupper. Stereotypier innebär att det rör sig om en rörelse som upprepas på samma sätt hela tiden, en rörelse som saknar funktion i sammanhanget, till exempel krubbitning och vävning. Andra beteendestörningar är naturliga beteenden som utförs i fel situation, till exempel ett föl som diar ett annat föl - vilket kan uppstå vid för tidig avvänjning. Hos hingstar förekommer också självbitning.
Krubbitning innebär att hästen tar stöd mot en kant med tänderna och spänner halsmusklerna. Det uppstår ett "rap-liknande" ljud och det är antagligen orsaken till missförståndet att hästarna sväljer luft. Luftsnappning är samma sak, men då behöver inte hästen ta stöd mot något för att kunna utföra beteendestörningen.
Vävare väger från sida till sida på frambenen, medan en vandrare går runt, runt eller fram och tillbaka i samma spår - i boxen eller i hagen. Många hästar går längs staketet när de är i hagen, men för att det ska ses som en beteendestörning ska det ske på ett stereotypt sätt och hästen ska se inåtvänd ut, vara tom i blicken.
Smittar inte!
- En annan gammal missuppfattning är att beteendestörningar skulle smitta, att hästar skulle ta efter varandra. Den missuppfattningen kom nog till för att det oftast fanns flera hästar med beteendestörningar i samma stall. Men eftersom detta är något hästen drabbas av på grund av brister i miljö eller hantering är det ju inte svårt att förstå att hästar som utsätts för samma behandling löper risk att också drabbas. Det är dock inte alls säkert att de utvecklar samma typ av beteendestörning, berättar Margareta.
Flyttar man hästen med beteendestörning till ett ställe som tillgodoser hästars naturliga behov kommer inga andra hästar där att utveckla beteendestörningar. En häst som får sina naturliga behov tillfredsställda utvecklar inte beteendestörningar helt enkelt. Så det är vår skötsel av hästarna som medför risker, inte andra hästar. Även om det som stallägare kan kännas bättre att skylla på smittorisk istället för att erkänna att man har en hästhållning som riskerar att ge beteendestörningar...
Travare drabbas sällan
Hur vanligt beteendestörningar är verkar inte variera så mycket mellan länder, trots att länderna är väldigt olika. I Sverige, Italien och Storbritannien har mellan 2,5 och 5 procent av fullblodshästarna beteendestörningar som krubbitning, vävning och vandring. Däremot förekommer variationer både i typ och i omfattning mellan olika raser. Bland fullblod är beteendestörningar ganska vanligt, medan de nästan inte återfinns alls bland travhästar!
I Sverige har man bara undersökt travare och fullblod, men i England har man gjort lite fler jämförelser. Krubbitning förekom då i samma omfattning hos halvblod och fullblod, men halvbloden hade i mindre grad beteendestörningarna vävning och vandring. När man jämförde arabiskt fullblod, ponnyer och halvblod var det bara de arabiska fullbloden som vandrade.
Hingstar drabbas överlag oftare av beteendestörningar än ston, kanske på grund av att de i större utsträckning hålls isolerade från andra hästar.
Mat och kompisar är viktigast
När man jämförde studier från Sverige och Storbritannien visade det sig att man kommit fram till samma orsaksfaktorer till beteendestörningarna. Störningarna fanns i högre frekvens i stall med låga grovfodergivor, höga kraftfodergivor, korta ättider, begränsad kontakt mellan hästarna (täta boxväggar) och där de använde något annat än halm som strömedel.
För korta ättider kan också uppstå om man av välvilja delar upp hästens dagsranson i alltför många givor. Då får den inte äta tillräckligt länge per gång för att tillfredsställa tuggbehovet. Hästens mättnadskänsla kommer inte av "full mage" (saknar sträckreceptorer på magsäcken) som för oss människor, utan av att tugga och svälja ett visst antal gånger. Hur lång tid det rör sig om varierar både mellan individ och typ av grovfoder, och ingen kan säga exakt. Men troligen rör det sig om minst en halvtimme per ätperiod.
Hästar är ju gjorda för att äta i princip all sin vakna tid. Därför bör man inte heller ge kraftfoder utan att också ge grovfoder. Då hinner man väcka aptiten och ätbehovet, men sedan tar maten slut direkt! Det ger frustration och är som upplagt för beteendestörningar. Att ge mycket kraftfoder ökar risken för beteendestörningar även om man har en hög grovfodergiva. Det kan bero på att kraftfodret ökar hästens "vakenhet".
Rörelse är inget mål i sig
- Tidigare trodde man att rörelsebeteendestörningar, som vävning, bara var kopplade till för lite rörelse, men det har visat sig att även de är kopplade till grovfodret. Rörelse är inget mål i sig för hästen, utan ett medel för att hitta föda, hitta en annan häst eller för att fly. Hur mycket de rör sig i hagen beror därför på om det finns något att leta efter eller inte, som mat eller en kompis, säger Margareta.
Effekterna av att ha "täta" boxväggar, det vill säga att hästarna inte kan se varandra, har studerats på vävande hästar. De vävde som mest när de bara kunde se ut åt ett håll, och allra minst när de kunde se ut åt alla fyra håll. Om de hade två öppningar vävde de mindre om öppningen vette in mot en annan häst. Även speglar har kunnat minska omfattningen av vävningen men det är en riskabel lösning, särskilt för hingstar som kan försvara sig mot "inkräktaren".
Avvänjningen - en riskabel period
Föl avvänjs naturligt vid åtta till nio månaders ålder, medan tamföl vanligen avvänjs redan när de är fem till sex månader gamla. Det gör att de fortfarande har sugbehovet kvar när de skiljs från stoet och därför kan de försöka dia andra föl. I en engelsk studie av föl som följdes åt under lång tid, visade det sig att av de föl som blev krubbitare blev två tredjedelar av dem det inom en månad efter avvänjningen.
Går inte att bota - förebygg!
Från publiken kom frågan om man kan bota beteendestörningar.
- Tyvärr, är beteendestörningen väl befäst kan den inte botas. Genom att ge hästen bra livsvillkor ur ett hästperspektiv kan vi lindra förekomsten av dess beteendestörning, men tyvärr aldrig ta bort den helt. Därför är det förebyggande arbetet så viktigt! menar Margareta.
Se till att din häst har långa ättider, det gör man genom att ge den mycket grovfoder (som tar mycket längre tid att äta än kraftfoder). Den måste också ha sällskap av andra hästar. Varken motion eller leksaker kan ersätta dessa viktiga ingredienser i ett bra hästliv.
- Försök också underlätta svåra perioder som avvänjning och konvalescens. Om hästen måste stå i boxvila, ordna så att en kompis står kvar inne med den och se till att den har något att äta. Byt av kompisen så att det inte är samma häst som behöver stå inne hela tiden.
Margareta Rundgren.
Artikeln är ett referat från en föreläsning under kunskapsmässan Häst 2007 i Västerås.
Läs mer på: http://www.hastvasteras.se/
När en beteendestörning är befäst går den bara att lindra, inte att bota.
Förebygg genom att inte lämna hästen ensam...
...och genom att se till att den får tuggbehovet stillat.
En unghäst som precis har blivit avvand är i riskzonen.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!